tisdag 31 januari 2012

En revolver, en tanke.

Ta på vantarna. Dra om er sjalen. Förbered er på kylan och på Revolvern.

Kiruna 1910. Det är vinter och det är kallt, jättekallt. I en liten stuga en bit utanför staden finns Sigge. Under en filt på soffan ligger Sigges pappa, död. Sigge hittade honom på sjön, han hade åkt igenom isen och frusit ihjäl. Sigges styvmamma Nadja och syster Anna har åkt in till Kiruna för att skaffa hjälp, men just nu är Sigge själv. Tills det knackar på dörren. Där utanför står en stor, ful, hotfull man som tar sig in i stugan. Han söker Einar, Sigges pappa. Han säger att Einar har en skuld att betala till honom, om nu Einar är död så kan säkert Sigge fixa det åt honom.

Historien varvas med återblickar till guldgrävarruschen 1899 i Nome, Alaska där Einar jobbade med att mäta guldhalten i gulgrävarnas fynd. Då Wolff dyker upp, den stora, fula karln som misstänker att Einar har något på gång och som får honom att ingå ett avtal.
Det var tio år sedan och Sigge har aldrig hört talats som att Einar skulle ha något som Wolff skulle vilja åt, de har alltid levt fattigt. Men däremot så vet han att Einar hade en revolver, en gammal Colt. Den ligger i skafferiet. Ropar på Sigge och väntar på att bli använd.

Det här är en intensivt spännande berättelse. Boken är inte så tjock och det blir ingen dödtid, inga långa stycken att bara skumma igenom. Kylan kryper in innanför skinnet och nerven är på helspänn. Tillbakablickarna blandas med Sigges berättelse och de bidrar till förståelse för varandra. Wolff och hans hot är egentligen inte det som är det mest obehagliga, utan det är spänningen på det som ska komma, på nästa steg.

Sedgwick har tillbringat mycket tid i Sverige och i Kiruna för research, för att känna på det kalla klimatet, gå på frusna sjöar och höra berättelser.
Tack Marcus Sedgwick för den här läsningen, den gav mig kyla, men den stannar.

måndag 30 januari 2012

Att lära sig teckna

Här kommer ett tips på en bra bok om man vill lära sig teckna. Författaren Alexandra Kamis använder sig av en ny teknik, där man med hjälp av bokstäver, former, siffror kan få fina teckningsresultat. Boken består av många steg för steg-instruktioner och även tips om material, skisstekniker och komposition. Till och med jag, som inte utvecklat min teknik sedan förskolan, kunde rita en häst och en hund utan några större svårigheter. Om man övar ytterligare tror jag faktiskt att det kan se riktigt proffsigt ut.

torsdag 26 januari 2012

En halvdan viking

Martin Widmarks nya serie Halvdan Viking börjar med Hövdingens bägare. Halvdan var, tillsammans med sin far, på genomresa i Östbyn då han bröt sin fot. Foten blev aldrig bra, så han blev kvar och fick bo hos Björn Smed.
En dag när Halvdan ska lämna nya hästskor till hövdingen Ragnar Drakdödare kommer ett bud från Kung Alarik i Västbyn. Han vill bjuda in sina grannar till fest och lekar. Ragnar och hans fru Frida rustar med sina starkaste mannar och åker dit. Halvdan, som är en mycket skicklig skald följer med. Det blir lurendrejeri på hög nivå när tävlingarna ska avgöras och Halvdan råkar ut för farligheter, om vilket han skaldar såhär:
"Meia hörde inte ett dugg när hon drog vår bottenplugg.
Jag måste segla med en döv en för nu känner jag mig blöt i röven."

Martin Widmark har skrivit en realistisk och humoristisk serie om vikingatiden, som jag tror kommer att bli populär hos många barn. Arkeologen Mats Wänehem har illustrerat fina, detaljerade och tidstrogna bilder i boken. I serien kommer minst tre delar till, som jag med spänning ser fram emot.

torsdag 19 januari 2012

Nytt på Lättläst-hyllan

Jag har plöjt igenom ett gäng lättlästa böcker som fanns med i min senaste beställning. Bland annat Om ni bara visste av Christina Wahldén. Den är precis som Wahldéns Är det någon där? och Gå ensam hem utgiven av Nypon förlag och deras böcker är ofta väldigt lättlästa och korta och passar bra till lästräning för ungdomar som kanske inte har svenska som modersmål. Ibland på snudd för korta kan jag tycka, handlingen får ta mycket stryk för formatets skull. Men Christina Wahldéns böcker är utmärkta undantag. Ja, de är korta och lättlästa men innehållet och handlingen håller ändå och de är utmärkta som diskussionsunderlag. I Om ni bara visste får vi möta en ung mamma från Somalia. Hon blir trakasserad av ett par svenska killar varje dag när hon har lämnat sin son på förskolan. Hon tänker att om de bara visste vad hon varit med om, om de visste hur det var att leva mitt i kriget, om de visste hur en mors skrik låter när hon precis förlorat sitt barn, då kanske de inte skulle trakassera henne. Men killarna är inte intresserade av att lyssna, de är intresserade av att skrika.

Inte ett ord av Bente Bratlund är också utgiven av Nypon men är lite längre (även om den har ett lägre Lix än Om ni bara visste). Nina är så arg på sin pappa, hon har bestämt sig för att aldrig mer prata med honom, aldrig någonsin. Hennes beslut gör mamman besviken och hennes vänner, framförallt bästisen Asta, tycker bara att hon är konstig. Den enda som inte verkar tycka att hon är konstig är Tor, en kille i klassen som gillar henne och som rodnar varje gång hon ler mot honom. För Tor vet också att det finns vissa saker som kan vara allt för svåra att förlåta. En mycket fin bok om familjen, vännerna och om kärleken.

måndag 16 januari 2012

Vill du skriva en roman?

Först ett lugn. Följt av ett inre kliande. Sedan en darrning. En urkraft som bubblar uppåt och utåt, ut genom dina fingertoppar. Sedan startar raseriet med fingrar hårt slutna kring pennskaftet eller klolikt spända över tangenterna.
Du skriver blint och utan urskiljning. Timmarna går och du känner ingen hunger och inget behov av att sova, du bara skriver och skriver. Du skriver påverkad av fullmånens vita strålkastarsken medan natten går över i gryning. Skriver med väsande andedräkt och stirrande blick som slutligen mattas och ditt tillstånd slår över i en plötslig, djup och tömd sömn, ett förnöjsamt lugn. Lugnet efter stormen, en roman har blivit född.

Eller näe.... Läs först Tre enkla regler finns inte- En romanskola av Elisabet Norin. Utgiven av Isaberg förlag 2011. Elisabet Norin är verksam med kreativt och litterärt skrivande och fungerar som både kursledare, handledare och mentor.
Trots att min romantiska bild om det blinda skrivraseriet gick i kras redan under läsningen av de första sidorna i boken blev jag samtidigt varse hur avancerat arbetet med att skriva en roman är. Jag kände en lättnad över att det finns böcker som denna som verkligen ger ovärderliga tips genom hela processen. En bok att först läsa som en starthjälp och sedan förkovra sig i vid behov samt ha liggande i närheten under hela skrivarbetet. Författaren ger dessutom sidvis med ytterligare lästips både för inspiration och som hänvisning till citat i boken. Jag tänker - Wow, research! och blir inspirerad i krock med lätt förtvivlan över att skrivardrömmen kanske inte var så stark som jag trodde....eller rättare sagt så kanske jag inte är riktigt på det klara med VAD jag vill skriva än men det kanske DU är??

Äntligen i min hand

Revolvern av Marcus Sedgwick, som jag har längtat. Jag tyckte mycket, mycket om De som går igen (och så gjorde resten av BookLover också om jag inte minns helt galet) och av den här får jag rysningar bara jag läser baksidetexten. Det består av ett citat, kort och koncist: "Det som gjorde alla män jämlika var varken Gud eller självständighetsförklaringen. Det var Samuel Colt."
Det är alltså ingen vampyrhistoria den här gången utan ren och skär nerv. Åh, så det kliar i blädderfingrarna!

Populär triologi blir film!

I mars kommer sista delen i Maggie Stiefvaters triologi om vargarna i Mercy Falls. Jag håller just nu på att läser andra delen, Feber och ser väldigt mycket fram emot del tre. En annan glädjande nyhet är att Frost kommer att bli film under 2012! Oj, vad spännade, verkligen något att se fram emot.

tisdag 10 januari 2012

I en frusen värld

Bokens hemsida, http://www.snokristallensfrusnaskonhet.se/ där finns utdrag ur boken eller så kan man beställa sitt eget signerade exemplar (den går givetvis att köpa i handeln också).

Visst blir man nyfiken när man får höra talas om en sprillans ny svensk science fiction? Och ja, jag hade väldigt höga förväntningar på Snökristallens frusna skönhet av Theres Amrén. Det är ju en vuxenroman i första hand men ungdomar som läser science fiction och fantasy brukar inte vara så nogaräknade utan kunna sluka det mesta.

Efter världens förfall råder en ny istid. I Samhället finns en överlevande skara människor och där styr kyrkan och prästerna livet med järnhand medan läkarna och sjukavdelningen gör sitt bästa för att hävda sin och vetenskapens rätt. På sjukavdelningen ligger de äldsta i koma, ett mystiskt folk som låg där redan när människorna kom till Samhället och som kanske sitter inne på svaren på ack så många frågor. Nigala, som jobbar på som sköterska på sjukavdelningen, känner en särskild samhörighet med de äldsta. Inte helt omotiverat visar det sig när hon en dag genomgår en förvandling som åter gör henne ung och vacker. För att inte bli straffad av kyrkan för att vara besatt demoner eller något annat otyg så smyger hon till kyrkan där hon inför hela prästskapet visar hur gud har återgett henne hennes ungdom och skönhet. Kyrkan är snabb att ta åt sig detta Mirakel. I Samhället finns också doktor Rakov, även han har hemligheter och är egentligen någon annan vad man först tror. Han och Nigala finner varandra och Nigala känner sig trygg i hans närvaro trots att hon vet att han döljer saker för henne. Men vad är det han döljer och kan han och Nigala överleva i Samhället där det inte finns någon plats för de som vill och tänker annorlunda?

Alltså. Inom romanens omslag ryms det mesta: science fiction, spänning, samhällskritik och en massa kärlek och känslor. Det byggs upp en värld med referenser till både fågelinfluensa, svininfluensa och ignorerade klimathot. Kvinnorna i samhället står på undantag och den allmänna uppfattningen är att varje kvinna bär på inneboende demoner. Det finns potential, det ska inte sägas annat. Det börjar bra med de mystiska och gåtfulla äldste som ligger i evighetslånga koma och med Nigala som känner att hon finns till för något mer. Sen tycker jag att det händer något när hon förvandlas. Kärlekshistorien mellan henne och Rakov tar överhanden och Nigala blir flamsig. Tyvärr så försvinner flytet under de turer som hon genomgår direkt efter hennes ”mirakelförklaring” och jag känner att det tar för lång tid innan själva berättelsen kommer till skott. Under vissa perioder tar spänningen fart och man vill läsa vidare för att veta hur det går.

Jag har försökt läsa boken ur någon sorts ungdomsperspektiv. Trots att många ungdomar med glädje läser vuxenböcker så tror jag ändå att Snökristallens frusna skönhet passar bättre för något äldre läsare, inte på grund av handlingen, utan det är snarare språket och de ibland rätt så långa och omständliga beskrivningarna av tidigare händelser som drar ner på det ack så viktiga tempot. Men för de som verkligen fastnar och vill läsa mer om Nigala och hennes äventyr i den frusna världen så kommer det fler delar i serien Glaciärernas Era, för det tar definitivt inte slut här.

måndag 9 januari 2012

Kär i kärleken

Timotej af Lilja är en sextonårig tjej som är uppväxt på Djursholm. Hennes föräldrar är skilda och mamman är omgift med Örjan. Hon har en nära relation till sin mamma och bror Fredrik. Plötsligt bestämmer hennes styvpappa att de ska flytta till London. Så flyttlasset går med Örjan, mamman och Timmy strax före skolstart. Timmy får en egen lägenhet precis i anslutning till mammans och Örjans.

Skolan är, enligt Timmy, världens fulaste och där går många elever som är inflyttade från Sverige. Hon hittar snabbt ett kompisgäng som hon hänger med. Det är framförallt Stina, som får lyssna på Timmys eviga ältande om olika killar. För Timmy är KÄR i stort sett hela tiden. För det mesta olyckligt kär dessutom. Är det inte Måns eller Wille, så är det Paul eller John.

Författaren Lina Forss har själv bott i London, vilket märks när hon beskriver miljöerna. Jag har semestrat en vecka i London, så jag känner igen en hel del platser och företeelser som hon beskriver. När hon nämner afternoon tea börjar jag drömma mig bort och tänka på scones, marmelader och goda kakor på ett gammalt hotell i London.

Omslaget är fint och känns uppdaterat. Speciellt med tanke på det faktum att flertalet tonåringar väljer bok efter omslaget och inte kan tänka sig att läsa någon bok utan ett fint foto på utsidan. Språket är också ungdomligt och beskrivande. Hon lyckas på pricken fånga och beskriva känslor, så att man förstår precis hur Timmy känner. Jag tror nog att många, framförallt, tonårstjejer kommer att gilla den.

Uppföljaren Tro, hopp eller kärlek? kommer ut i mars.