måndag 23 december 2013


God Jul 
&
Gott Nytt År
 önskar
Mari och Martina

fredag 20 december 2013

Jullovsläsningen

Jag har en bild framför mig att jag ska ha ett riktigt lugnt jullov där jag kura upp mig i soffan bredvid julgranen och försvinna in i någon bok. Men efter en rätt så tröttsam höst så orkar jag inte med någon tungrott. Så jag satsar på lättsmält. Smaragdgrön av Kerstin Gier är ännu inte utläst så den följer med hem. Och när jag ändå är inne på tidsresetemat så plockar jag med mig Time between us av Tamara Ireland Stone också. Tidsresor och kärleksproblem känns för tillfället alldeles lagom utmanande :-)

onsdag 18 december 2013

Vårens böcker

När jag bläddrar igenom Svensk bokhandels katalog över vårens utgivningar är två böcker som jag fastnar allra mest för:
* Maggie Stiefvaters Drömtjuvarna kommer ut i början av mars. Den är en fortsättning på Kretsen som kom ut förra året.
* Det kommer en översättning på John Greens bok Paper Towns. Green har ju bland annat skrivit de kritikerrosade böckerna Var är Alaska? och Förr eller senare exploderar jag. Pappersstäder kommer ut redan i mitten på januari, så det får bli en beställning strax efter julledigheten.
Det ser ut att bli en trevlig vår!

tisdag 17 december 2013

Nemesis

Den har legat utläst bredvid mig ett tag nu, Nemesis, tredje delen i Starcrossed. Jag älskade Helena, tyckte att Hades hade sina lite för långa inget-händer-partier och så Nemesis då... Nej, jag är ledsen, men den här gången gick det faktiskt inte riktigt hem hos mig. Ibland så händer det jättemycket och är rätt så spännande, ofta händer det absolut ingenting. Men framförallt så uteblir den här magiska spänningen mellan Helena och Lucas. Den finns inte alls. Och dessutom tycker jag att Helena i den här boken är lite hafsig. När något väl händer så ska det ske NU och då går det alldeles för snabbt.
Så tyvärr tyvärr. Trilogin höll inte riktigt hela vägen för mig. Och det gör mig lite ledsen.

onsdag 11 december 2013

Snöret, fågeln och jag

Ellen Karlsson
Ellen Karlssons debut Snöret, fågeln och jag belönades, för någon vecka sedan, med Lilla Augustpriset årets bästa barn- och ungdomsbok.
Det är en fin historia om 7-åriga Selma. Hon ska åka till mormor och morfar på landet och tillbringa sommarlovet där. Till hösten ska hon börja en ny klass på en ny skola. Kanske kommer hon att få en bästis där? Fågeln i Selmas kropp påminner hela tiden Selma om att hon faktiskt inte har någon bästis. Den pickar rakt in i hennes hjärta.
Plötsligt dyker Snöret upp från ingenstans. Snöret är en jämnårig tjej som också bor hos sin mormor över sommarlovet. De passar varandra perfekt. De bildar en Naturklubb i Selmas nya klubbhus (lekstuga). Fågeln pickar inte alls lika ofta i Selmas hjärta nu.
Jag gillar Snöret, fågeln och jag väldigt mycket. Selmas fågel pickar till en början även i mitt hjärta. Selma är så klok och gör så finurliga betraktelser av livet, vilket gör att jag bara vill att hon ska vara lycklig.

tisdag 10 december 2013

Lång väntan kvar.

Jag har pysslat ihop ett par läsa-på-jullovet-skyltningar på skolan. Bland annat så tycker jag att Smaragdernas bok har en skön stämning som passar på jullovet. När jag höll i boken så kom jag på att det nog var ungefär ett år sedan som del två i den serien kom ut, borde det inte vara dags för bok tre snart?

En snabb sökning senare kan jag konstatera att vi får vänta ytterligare en stund på upplösningen. Boken The Black Reckoning släpps på engelska i augusti 2014. Ska vi våga hoppas på en översättning till nästa jul?

fredag 6 december 2013

Låt vargarna komma

 Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt har jag hört så mycket bra om nu. Den måste bara läsas omgående. Dessutom älskar jag omslaget, så fint! Härmed ligger den överst i läshögen.

Ett litet julklappstips

Skum kanin med ananassmak innehåller fantastiskt roliga särskrivningar, konstiga rubriker och medvetna misstag. Den är lite skrämmande dock. Särskrivningsbacillerna förökar sig och sprider sig allt mer, framförallt i skolan. Det märks stor skillnad på bara några år. Samtidigt kan man inte annat än skratta högt åt skyltar pch annonser som dessa: "stört skön tv tittar fåtölj", "kyckling lever" eller "kokos nöt från elefantbenskusten". Ja, vad ska man säga? Den här boken passar utmärkt att ge bort som present till språkpolisen, särskrivaren eller andra som uppskattar humorn i språkliga misstag. I alla fall skrattade jag högt åt många av bidragen.

onsdag 27 november 2013

Filmhets!

Jag var och såg Catching Fire häromdagen. Och åh, åh, åh! Så bra!! Jag tycker faktiskt att de har lyckats väldigt bra med filmerna och jag blev på nytt Hungergames-förälskad :-)

Dessutom. Innan filmen visade de ju även trailern för Divergent... Ah! Mer filmsug!!! När jag ser klipp från den filmen så får jag faktiskt för mig att den utseendemässigt stämmer rätt bra med min bild (förutom Four, inte helt nöjd).

måndag 25 november 2013

Vinnaren!


Det blev Snöret, fågeln och jag av Ellen Karlsson som vann Augustpriset för årets barn- och ungdomsbok!
Övriga vinnare är:
Årets skönlitterära bok - Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson
Årets fackbok - Expeditionen av Bea Uusma

Augustprisets avgörande

I kväll avgörs det vilka 3 böcker av årets 18 nominerade som vinner Augustpriset. Vi ser med spänning fram emot vilken bok som vinner Lilla Augustpriset för årets bästa barn- och ungdomsbok. Vilka de nominerade är kan du läsa om här.

tisdag 19 november 2013

Boktjuven

Februari verkar helt enkelt vara min månad, eftersom det annars är en av årets värsta månader så är det ju bra att den kommer att piggas upp med även ett bra filmsläpp: Boktjuven!! Jag får helt enkelt ta mig igenom höst/vintermörkret genom att fortsätta titta på bra trailers på youtube....

måndag 18 november 2013

Väntar på: Oblivion High 2

Jag har varit lite orolig för att det skulle dröja innan del två i den tecknade urbanfantasyserien i mangastuk, Oblivion High, kom ut. Och det dröjde nog lite längre än vad jag trodde, jag hann till och med sluta vänta och sluta leta aktivt efter information. Men så läste jag  en artikel om Johanna Koljonen och letade genast rätt på del två. Den kommer i februari!

Mer spännande fakta om Oblivion High finns här: http://oblivionhigh.wordpress.com/

onsdag 13 november 2013

Jagger, Jagger

Frida Nilssons Jagger, Jagger är nominerad till Augustpriset för årets bästa barn- och ungdomsbok. Jag tycker jättemycket om hennes böcker. Jag har nästan alltid med mig Apstjärnan när jag är på mellanstadiet och bokpratar. Böckerna om Hedvig brukar jag ge som tips till högläsning för de yngre barnen.

Att läsa Jagger, Jagger gör att jag får ont i magen. Den handlar om Bengt, ett äckligt barn. I alla fall om man får tro de andra barnen på gården. Astrid, Allan och Gustav säger det till Bengt hela tiden, så det är klart att han själv också tycker det. De gör elaka saker mot Bengt så fort de ser honom, smetar in hans cykelsadel med lera, slänger in hans nya fotboll med eldflammor i ån. Men gränsen går när de en dag stänger in honom i soprummet. Efter ett antal timmar av rädsla kommer plötsligt en hund och öppnar dörren. Det är Jagger, en hemlös hund som kommer för att leta soppor.

Bengt och Jagger blir kompisar och Bengt växer för varje dag de umgås. Nu känner han sig inte så utsatt längre. Det är nästan som att han har en sköld runt sig. En dag kommer de på att de ska klä ut sig. Jagger lånar pappans finrock, mammans klänning och solglasögon och Bengts pistol. Bengt nöjer sig med solglasögon och pistol. Nu är de rustade för hämnd. Jagger menar att de måste hämnas på de andra barnen för att de ska förstå att de är elaka. Det börjar med den döda råttan i Astrids brevinkast och sedan hamnar visst Gustavs nya cykel i ån. I början tycker Bengt att det känns bra, men sedan börjar det skava lite. Jagger däremot har inga skrupler.

Till saken hör också att alla föräldrar på gården går runt och låtsas som ingenting. Nä, men de andra barnen är inte dumma mot Bengt. Det är ju så barn leker och han såg ut som han var med på det. Ingen vågar ta tag i problemet. Först när hämnden börjar drabba en efter en menar föräldrarna att det kanske är Bengt som är det skyldiga, eftersom de andra gjort lite dumma saker mot honom. Exempelvis kommer det kommentarer som: "Och när Gustav varit ordentligt och erkänt den saken, då tycker jag att du också kan ta och erkänna". Det gör ont i mig.

Det här är en bra bok att läsa högt för barn och sedan diskutera. Om något barn (eller föräldrer) får en tankeställare över hur man behandlar andra är jag nöjd.

torsdag 7 november 2013

Easy going

Joanna börjar få panik. Hennes mamma har sagt att de inte kommer att ha råd hämta ut Joannas välbehövliga medicin. Utan medicin blir det fullständigt kaos i hennes huvud. Anledningen till att de inte har pengar är för att pappan är en sjukskriven, deprimerad psykolog utan examen och mamman har fem refuserade böcker i bagaget. Bara för att hon vann pris för sin debut betyder inte det att hon kan fortsätta skriva lysande böcker. Pappan sitter dag ut och dag in framför meningslösa frågesportprogram med sin rutiga filt över mysbrallorna och mamman sitter och jobbar med sitt misslyckade författarskap ute i köket. Under tiden kämpar Joanna för sin överlevnad.

För att få in en liten inkomst säljer hon utgångna kondomer för en billig penning. Men de pengarna räcker bara till cigaretter då och då, mat till familjen och kanske till något linne på rea. Samtidigt som hennes tabletter mot adhd snart är slut blir hon mer och mer desperat. Hon får av misstag reda på ett sätt att få snabba pengar. 17500 kronor som skulle kunna bli hennes, att köpa medicin för. 17500!

Samtidigt finns också Audrey, tjejen som hon läser tyska ihop med. Hon får henne fullständigt ur balans, totalt blixtförälskad. Hon måste fixa de där pengarna. Hon fungerar inte utan sin medicin och föräldrarna är så inne i sina egna desperata liv att de inte märker Joanna. Hennes enda utväg är att ge sig in i affärer som inte på något sätt är bra.

Jenny Jägerfeld vann Augustpriset 2010 för sin bok Här ligger jag och blöder. Och hon lyckas (tvärtemot Joannas mamma) fortsätta skriva bra böcker. I Jag är ju så jävla easy going beskriver Jägerfeld hur det är att leva med adhd på ett väldigt trovärdigt sätt. Man får även en oerhörd insikt i hur det är att hela tiden leva på minimalt med pengar och hur man kan tvingas att ta till allt mer desperata metoder för att klara sin överlevnad, när föräldrarna sviker.

måndag 4 november 2013

Vinnare av Barnens romanpris!

Barnens romanpris är Sveriges radios litteraturpris för årets bästa svenska barnbok. Juryn består utav fem barn i åldrarna 10-13 år.
I år gick priset till Kristina Ohlsson för boken Glasbarnen!

De andra nominerade var:
Den första flickan skogen möter  av Moa Eriksson Sandberg
Eddie 12 och hon som heter Elsa/Elsa 12 och han som heter Eddie av Thomas Halling
Jag är en pojke med tur av Monica Zak
Yummi av Eva Susso

Jakten på Bronsdolken fortsätter...

Japp. Här fortsätter äventyret och jakten på bronsdolken. Hylas blir tillfångatagen av slavhandlare och får slita i gruvorna på vulkanön Thalakrea där hans fiender Kråkorna styr. Samtidigt flyr Pira från sitt hem och bestämmande mor för att få ett fritt liv. Tillsammans med en sierska hamnar hon på ön Thalakrea...
Hylas vill inget annat än att fly och fortsätta leta efter sin syster Issi. Men Kråkornas ledare är på väg till ön och därmed även Bronsdolken, om Hylas kan få tag på den så kan han få hela Kråkätten på fall.

Eldsandarnas ö är andra delen i Michelle Paver's serie Bronsdolken och den tar också vid ungefär där Den utstötte slutade. Det är samma magiska känsla som i första delen och jag tycker att huvudpersonerna Hylas och Pira egentligen är den stora behållningen med hela berättelsen. För de är så himla bra och så fina på nåt sätt.

För det är så, att handlingen i den här boken möjligtvis inte är riktigt lika driven som i första. Jag känner inte att det som händer i den här boken egentligen för seriens händelser framåt. Kanske för att Hylas hela tiden är så nära dolken, som ju är själva nyckeln till upplösningen. Den måste hela tiden försvinna från honom för att äventyret ska kunna fortsätta. Men ja, det är spännande och jag sitter och bläddrar mig framåt för glatta livet. Och det här ska ju bli fem böcker sammanlagt så vi får väl se hur handlingen tar sig i resten av böckerna. 

onsdag 30 oktober 2013

Mitt bultande hjärta

Alf Kjetil Walgermo

Snart 14-åriga Amanda är en sportig tjej som älskar att bada, cykla och umgås med sin bästis Jenny. En dag börjar en ny kille i parallellklassen. Amanda inser ganska tidigt att hon är förälskad i David. Många av tjejerna verkar känna detsamma. Men en dag träffas David och Amanda utanför biblioteket och han börjar prata med henne. Det är början på en fin vänskap. David bjuder med Amanda till en midsommarfest och där faller plötsligt Amanda ihop.
Det visar sig att Amandas hjärta är för stort. Hon måste få ett nytt hjärta innan nästa sommar annars kommer hon att dö. Kommer David orka vänta på henne? Vill han vara tillsammans med Amanda, som inte orkar följa med och hitta på saker? Medan Amanda väntar på den första kyssen blir hon allt sämre.

Den norske författaren Alf Kjetil Walgermo har skrivit en fin berättelse om livet, döden, tonåren, kompisar och kärleken. Mitt bultande hjärta har blivit en succé i Norge och redan sålts till flera länder.

måndag 21 oktober 2013

Årets nomineringar till Augustpriset....

... är klara! Och De som får vänta med spänd förväntan till den 25 november, när priset delas ut, är (i kategorin för bästa barn och ungdomsbok förstås) :

Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund (Lilla Piratförlaget)
Lex bok av Sara Kadefors (Lilla Piratförlaget)
Snöret, fågeln och jag av Ellen Karlsson (Hippo bokförlag)
Jagger Jagger av Frida Nilsson (Natur och Kultur)
Maximilian och minimilian av Klara Persson (Urax förlag)
Cirkusloppor på luffen av Lena Sjöberg (Rabén & Sjögren)
 
Nominerade Augustpriset 2013

fredag 18 oktober 2013

Nordiska väsen


Johan Egerkrans

Jag sitter med Johan Egerkrans otroligt vackra bok Nordiska väsen framför mig. I den här boken får man lära sig om de väsen som fascinerat och skrämt människor under en lång, lång tid. De går ofta under benämningen de underjordiska, mycket beroende på att de ofta bor under något, till exempel sten, träd, berg och hus.

 Förr var de en naturlig del av människors vardag. De var ett med naturen. De är precis som naturen i allmänhet varken goda eller onda. Däremot är det bästa att ha så lite samröre som möjligt med dem, eftersom de är nyckfulla och opålitliga. Man får veta att stål är något man kan ha med sig för att skydda sig mot de underjordiska. Men det allra bästa att ha med sig under sin skogspromenad är en sax. Den är gjord av stål och så kan man genom att fälla ut den bilda formen av ett kors. Silver kan också vara bra att ha i fickan, i fall man behöver blidka ett avogt inställt väsen.

Johan Egerkrans gör ett försök till indelning av de olika underjordiska varelserna (trots att han misstänker att de inte alls vill bli indelade i grupper och rent av kommer att bli förolämpade).
- Oknytt - t.ex. troll, vättar, Näcken, tomtar
- Dragväsen - väsen som är skapade på magisk väg genom pakt med mörkare krafter
- Hamnskiftare - människor som byter skepnad, t.ex. häxor, varulvar
- Dödsväsen - andar efter döda, t.ex. gengångare, mylingar
- Odjur - övernaturliga djur och bestar, t.ex. drakar, sjöodjur

I Nordiska väsen får man verkligen fördjupa sig i de sägner och myter som omger dessa underjordiska varelser. Allt inramat av ett linneklätt omslag och fantastiska illustrationer.


Det ensamma huset

Jamies pappa har köpt ett gammalt hus som det är meningen att familjen ska flytta till. De två åker själva en helg för att fixa lite i huset, typ måla fönster och dra in el (en sån basic thing). Jamie får en lite halvskum känsla av huset, som att någon iakttar dem.
Helt plötsligt så dyker det upp en kille i Jamies ålder, Colin. Jamie följer med honom ut och det visar sig att Colin kan en massa om naturen och sådana saker, men han pratar lite konstigt, har lite konstigt meningsbyggnad liksom. T.ex. så säger han att han ”skulle ha fyllt tolv snart”. Jamie rättar honom och säger ”SKA fylla”. Colin berättar också att hans högsta önskan är att bli astronaut, det måste ju vara höjden av frihet att fly jorden på det sättet… För han har stora tyngder som han bär på Colin, tyngder som inte är så lätta att bli av med.

Det ensamma huset av Pippa Goodhart är en lättläst spökhistoria med en rätt så fin känsla. Det är inte rys-rysligt och snarare lite mysrys. Alldeles lagom helt enkelt.

fredag 11 oktober 2013

Bokryggspoesi

Även i år har min fantastiska bokklubb på Vetlanda bibliotek skapat Bokryggspoesi. Det är ju ett sånt bra sätt att skapa något eget av ordföljder som andra har hittat på. Och framförallt så är ungdomarna väldigt bra på det :-) Här kommer några exempel på det som de gjorde igår kväll:

















  • Hur fel kan de bli? Om jag stannar. Tro hopp eller kärlek? För alltid vi två, så det så.
  • Ett hus utan speglar, I häxornas tid, När inget annat hjälper, Ibland bara måste man, Spela död.
  • Här ligger jag och blöder, 17 timmar härifrån, I verkliga livet.
  • Den jag var, När jag lät dig gå, Världens ände, 100 meter lycka.
  • När kommer du tillbaka? Som min egen skugga, Som jag vill vara.
  • Blunda och hoppa, När ingen ser, Älska mig bara mig, Som om ingenting.                       

tisdag 8 oktober 2013

Onda varelser på Gotland...

Varelserna är Magnus Nordins bidrag till zombietrenden. Elias bok är första boken i en serie om när varelserna (smittade, levande döda) har börjat härja på Gotland.
Elias och hans syster Emma har inte sett en enda levande själ på väldigt länge. De skulle lika gärna kunna vara de enda överlevande efter Utbrottet. På nätterna gör de sitt bästa för att överleva varelsernas attacker och på dagarna försöker de komma på en utväg. Kanske skickar militären ett flygplan? Eller en båt? Eller handlar det helt enkelt bara om att överleva?

Varelserna  är en rätt så lättläst men välskriven och spännande berättelse som helt enkelt tar slut alldeles för fort. Fortsättningen kommer ju inte förrän till våren 2014!
Dessutom är det här en snygg historia, Lars Gabel har gjort de läckra illustrationerna.

torsdag 3 oktober 2013

Vi måste sluta ses...

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo
Samarbetet mellan Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo är jag väldigt nyfiken på. I Vi måste sluta ses på det här sättet har författarna skrivit om en person var och perspektivet växlar mellan de båda huvudpersonerna. Som tur är behöver jag inte vänta så länge. Leverans innehållande bland annat denna bok kommer under dagen;)

tisdag 1 oktober 2013

Gul utanpå

Patrik Lundbergs självbiografi Gul utanpå handlar om att inte riktigt känna sig hemma någonstans. Han adopterades från Sydkorea till svenska Sölvesborg när han var nio månader gammal. Hela uppväxten har han känt sig annorlunda, utanför,  som om han inte riktigt hör till. Han får väldigt ofta frågan om vad han kommer ifrån på riktigt och folk tilltalar honom på engelska eller kinesiska.

En dag bestämmer han sig för att söka sina rötter i Korea. Han får stipendium för att studera på Inha University i Incheon. Där upplever han en minst lika stor kulturkrock. Plötsligt ser han ut som precis vem som helst i Korea, fast han kan varken språket eller kulturen.

Patrik Lundberg beskriver problematiken med att inte känna tillhörighet på ett mycket trovärdigt och lovande sätt. Alla andra adopterade som han träffat under sin uppväxt i Sverige och som han träffar under sitt sökande efter sina rötter i Korea verkar dela hans känsla. Det är säkert till stor hjälp för andra adopterade att läsa Gul utanpå. Att få reda på att det inte är konstigt att känna rotlöshet och att det finns fler som känner samma sak. För mig som inte är adopterad var den intressant, upplysande och underhållande.

måndag 30 september 2013

Hemligheternas rike

Hemligheternas rike. Tredje delen i De utvalda, av Kristin Cashore, och jag har längtat. Jag har längtat efter att bli lika fast som jag blev när jag läste Tankeläsaren och Monstrets dotter. Men nej och tyvärr, det blev inte riktigt så som jag hoppats...

Platsmässigt så flyttar vi oss nu tillbaka till de sju kungadömena där första boken utspelar sig. Det är nio år senare och Lecks dotter Bitterblue är drottning i Monsea. Men hon vet inte mycket om sitt rike. Hennes rådgivare dränker henne i pappersarbete och hon känner att hon inte har någon koppling till verkligheten. Så hon börjar fly ut om nätterna. I stadens östra delar hittar hon sagorummen, pubar där det berättas historier om bl.a. Lecks tid som regent, och historier om Katsa och om Po. Bitterblue börjar ana att något inte riktigt är som det ska i riket, eller snarare att det inte är så som hon trodde att det skulle vara. Hon tycker att det verkar som att hon hålls undan från sanningen. Vad var det egentligen som hände under Lecks styre, vem är det som förstör de minnen som finns kvar och som gör att såren inte kan läkas? 

Tyvärr, tyvärr så är detta inte alls lika bra som de andra delarna. Det är mycket byråkrati och berättelsen får inte alls något driv eller magiskt känsla. Bitterblue måste tänka och pussla mycket för att få ihop alla delarna från det förflutna för att lista ut vad som händer i just nu. Hon vet inte vem hon kan lita på och lojaliteter skapas och bryts om vartannat. Hade lätt kunnat vara 200 sidor kortare och då tycker jag ändå inte att historien liksom ger något. Men någonstans där, i vissa kapitel, så tycker jag mig ana det som gjorde de andra två delarna så läsvärda. Det får dock aldrig chansen att byggas upp innan Bitterblue måste vända på ännu ett papper i sitt tornrum.

torsdag 26 september 2013

Anden i glaset

Här är en ny kuslig historia av Ewa Christina Johansson.
Jag tycker själv att Anden i glaset är en rätt så obehaglig grej och kommer ihåg hur man satt samlade kring planen med fingrarna på glaset när man var yngre… Känslan i magen som sa att det inte är helt okej… Så jag förstår helt och hållet Juni, huvudpersonen i Anden i glaset när hon totalvägrar vara med.

Fanny har föräldrafritt för första gången och Juni och Stella ska sova över. Fanny har peppat väldigt länge för den här kvällen och bestämt att de ska köra Anden i glaset. Juni vägrar. Hon tycker inte om sådana saker men Stella är mer lättpåverkad och Fanny är påstridig. Så de två ska minsann köra ändå, även om Stella verkar lite tveksam. När Juni går ner till köket för att hämta upp lite grejer att snaska på så kommer åskan plötsligt närmre. Så nära att strömmen i huset försvinner med en knall. Juni har svårt att hitta tillbaka till sina vänner och det tar några minuter innan strömmen återvänder. Och då är det Fanny som hittar henne. Stella däremot ser de inte till alls. Men på spelplanen är bokstaven C hårt inringad med röd färg… Vad är det för något som de släppt lös? Och vad betyder ledtrådarna som dyker upp, en efter en?

Det här är helt klart spännande och kusligt. Boken i sig är kort och rätt så lättläst men det gör också att kusligheten blir intensiv. Övervåningen utgör en obehaglig kuliss när Juni försöker ta reda på vad som hänt, däruppe ligger spelplanen kvar och bokstäverna som blir fler och fler.