onsdag 30 september 2020

Uppföljaren gör mig inte besviken


 De av oss på biblioteket som läste "Ett annat jag: Projekt Gemini" blev inte besvikna. När jag hörde min kollega Martina lyriskt beskriva boken blev jag självklart intresserad. Ganska snart in i läsningen kunde jag stämma in i hyllningskören. 

Författarna Carin Gerhardsen och Petter Lidbeck kan skriva rysligt spännande, actionfyllda men även sorgliga berättelser för barn och ungdomar. Nu när uppföljaren "Ett bättre jag: Projekt Libra" utkommit är således förväntningarna högt ställda. Även denna gång är det Amanda, Bim och Rasmus som står i händelsernas centrum. Denna gång är även Juanita med, Amandas språkbegåvade syster som hittades av Amanda i Portugal i det förra äventyret. 

Amanda med sällskap har varit på semester. När de ska åka hem tvingas de nödlanda i Bangladesh. På flygplatsen får de syn på en fattig pojke i sällskap med en kvinna. Pojken tycks inte passa in och när Amanda hör kvinnan prata förstår hon att allt inte står rätt till. Kvinnan nämner namnet Teresa vilket för Amandas tankar till Teresa Leboucher, den snuskigt rika men ondsinta forskaren som i Projekt Gemini drev ett cyniskt projekt med tvillingar med dödlig utgång. 

 Amanda övertalar de andra att skugga pojken och kvinnan. De följer efter dem till ett fint och påkostat sjukhus i Dhaka som ägs av Teresa. Under falska namn tar de sig in på sjukhusområdet och upptäcker här en verklighet långt hemskare än vad de kan tänka sig. 

Jag skulle kunna skriva mer om boken men väljer att inte göra det då jag inte vill "spoila" för er läsare. Mitt råd är bara: Läs, läs, läs, men spänn fast säkerhetsbältet, det kommer gå undan då handlingen är skriven i ett hisnande tempo.