fredag 12 april 2019

Efterlängtad fortsättning

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=159711&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&_crDetailWicket_WAR_arenaportlet_back_url=https%3A%2F%2Fbiblioteket.vetlanda.se%2Fweb%2Farena%2Fsearch%3Fp_p_id%3DsearchResult_WAR_arenaportlet%26p_p_lifecycle%3D1%26p_p_state%3Dnormal%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_facet_queries%3D%26_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name%3DASE506851%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_item_no%3D0%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_query%3Dinte%2Bl%25C3%25A4ngre%2Bmin%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_type%3Dsolr%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_sort_advice%3Dfield%253DpublicationDate_sort%2526direction%253DDescending%26_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id%3D186524583&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=inte+l%C3%A4ngre+min&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending&p_r_p_arena_urn%3Aarena_arena_member_id=186524583
Alla ni som läste och gillade Ann-Helén Laestadius Augustprisade bok Tio över ett kan nu glädjas åt att uppföljaren Inte längre min har kommit ut. Eller, egentligen kom den redan i höstas, men den har varit utlånad här på biblioteket hela tiden, så jag har inte kunnat läsa den förrän nu. Platsen (ett Kiruna i förvandling) och personerna är desamma, men allt är ganska annorlunda. Maja och hennes familj har nu tvingats flytta till andra sidan av stan och Maja försöker vänja sig. Men när hon får veta att hennes gamla hus inte ska rivas, som hon först trott, utan flyttas, väcks hoppet om att familjen ska kunna flytta tillbaka till den gamla lägenheten. Den idén får hon dock inte något gehör för hos övriga familjen. Speciellt inte från lillsyrran, som äntligen har fått ett eget rum. Bästisen Julia har flyttat med sin mamma till Luleå och även där finns en liten spira av hopp - att hon ska komma tillbaka igen. Men Julia känns mer och mer långt borta, inte bara fysiskt utan även mentalt. Hon har börjat skapa sig ett nytt liv och Maja känner mer och mer att Julia nog inte längre är hennes. På plussidan finns dock att Maja mår betydligt bättre och inte längre lider av panikångest. Och så Albin förstås, hennes kille. Även om han stundtals verkar bry sig mer om hockey än om sin flickvän. Sammantaget kan man nog säga att Maja har förvandlats till en ganska ensam och lite vilsen tjej. Och vem skulle inte känns sig vilsen när allt man är van vid plötsligt förändras och försvinner? Jag tycker att Ann-Helén Laestadius på ett alldeles strålande sätt skildrar de svårigheter som kan finnas med Kirunas stora flytt och vilka konsekvenser en så här stor förändring kan få för den enskilda människan.

onsdag 10 april 2019

Ett liv skört som papper


https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=152081&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&_crDetailWicket_WAR_arenaportlet_back_url=https%3A%2F%2Fbiblioteket.vetlanda.se%2Fweb%2Farena%2Fsearch%3Fp_p_id%3DsearchResult_WAR_arenaportlet%26p_p_lifecycle%3D1%26p_p_state%3Dnormal%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_facet_queries%3D%26_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name%3DASE506851%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_item_no%3D0%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_query%3Dpapperssj%25C3%25A4lar%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_type%3Dsolr%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_sort_advice%3Dfield%253DpublicationDate_sort%2526direction%253DDescending%26_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id%3D186524583&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=papperssj%C3%A4lar&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending&p_r_p_arena_urn%3Aarena_arena_member_id=186524583

Emilia har en hemlighet. Inte någon rolig hemlighet som gör att det bubblar inombords av att veta något som ingen annan vet, utan en hemlighet som är som en mina. En mina som hotar att spränga inte bara hennes egen tillvaro utan mångas runtomkring. En hemlighet som gör att hon inte längre är glad och nästan aldrig gör saker som är roliga. Och allting började den där hemska dagen då Theresia dog. Theresia som gått i samma klass som Emilia, men som Emilia aldrig riktigt kände. Theresia som blev påkörd av ett tåg och lämnade en familj och en skola i chock. Nu har det gått en tid sedan dödsfallet, men på skolan har man inte riktigt hunnit hämta sig ännu. Därför har skolans ledning bestämt att en lektion varannan vecka ska vikas till gruppaktiviteter. Alla elever blir indelade i en grupp tillsammans med två elever från de andra årskurserna. Tanken är att man ska lära känna andra än de man brukar umågs med och på så sätt skapa en bättre sammanhållning på skolan. Emilia är inte särskilt pepp på den här idén och när hon får veta att hon har hamnat i samma grupp som Viktor Holmberg, Theresias bror, känns projektet inte bara lite jobbigt utan totalt omöjligt. Hon kan INTE vara i samma grupp som Viktor. Inte efter det som hände med Theresia. Förgäves försöker hon få byta till en annan grupp, men reglerna är stenhårda, alla ska stanna kvar i de grupper de har blivit tilldelade. Så Emilia har inget annat val än att gilla läget. Och Viktor, han förstår inte varför Emilia vill byta grupp. Han känner ju inte till hennes hemlighet...

När jag började läsa boken kände jag mig faktiskt ganska förvirrad och den känslan höll i sig en bra bit in i handlingen. Eftersom Emilias hemlighet inte bara är hemlig för människor runt omkring henne utan även för läsaren är det svårt att förstå varför hon agerar som hon gör. Men ju längre fram man kommer desto mer klarnar det och berättelsen växer. Papperssjälar är Emma Johanssons debut och den lovar gott inför framtiden. Det är en berättelse om skörheten i livet och om vänskap, kärlek och stor sorg. Ett extra plus får den för det mycket fina omslaget!