Efterlängtad uppföljare till vampyrsuccén

 

Femton år efter den första boken av Stephanie Meyer, Om jag kunde drömma (2005), kommer dess efterlängtade uppföljare. Meyer satte hela (tonårs)världen i brand när hon släppte sina romaner om människan Bella Swan och vampyren Edward Cullen. En omöjlig kärlek uppstod mellan Bella och Edward och läsarna kunde följa deras öden i fyra böcker. Böckerna har även filmatiserats med Kristin Stewart som Bella och Robert Pattinson som Edward. Med Meyers böcker föddes en vampyrtrend och det kom böcker av andra författare och det gjordes nya tv-serier. Den gemensamma faktorn för alla dessa får nog sägas är att alla vampyrer är otroligt fascinerande och framförallt attraktiva!

De tidigare böckerna som Meyer släppte berättades ur Bellas perspektiv men den nya boken “Midnattssol” berättas från Edwards synvinkel. För ett Twilight-fan som jag själv, även att jag var allt annat än tonåring när böckerna släpptes, blev “Midnattssol” ändå lite av en besvikelse. Trots sina dryga 900 sidor är det inte så mycket innehåll. Boken behandlar i princip bara “Om jag kunde drömma” fast så som Edward uppfattade det och dessutom på många sidor mer. Den överhängande första delen blir en lång upprepning om hur Edward uppfattar Bellas doft, vilket blir lite enformigt. Trots detta lite svaga omdöme var jag tvungen att läsa klart boken och för alla riktiga Twilight-fans kan jag ändå tycka att man ska läsa den. Det är ett kärt återseende när man som läsare följt Bella och Edward tidigare och vampyrerna är ju trots allt väldigt fängslande fortfarande!

Mörker och mystik i Jämtlands skogar

Camilla Sten, som tidigare skrivit serien om Havsfolket (Djurgraven, Sjörök och Mareld) är nu tillbaka med del ett i en planerad trilogi vid namn Järvhögatrilogin. Järvhöga är en fiktiv liten ort i Jämtland och där bor Julia, som går på gymnasiet. Hon går på det allmänna gymnasiet, men på orten finns även Järvhöga Läroverk, som är en anrik internatskola. Det är vinter och mörkt och kallt och uppståndelsen blir stor när en av killarna, Markus, från läroverket en dag går ut i skogen och sedan inte kommer tillbaka. Polisen kopplas in och Missing people drar igång skallgångskedjor. Men av Markus syns inte ett spår. Under skallgången träffar Julia Markus rumskamrat Emil och de lär känna varandra. Markus är en extremt viktig person i Emils liv och han vill inget hellre än att hitta honom.

I skolan ska Julia skriva ett arbete om Järvhögas historia under 1900-talet. Att ha med den del om läroverket känns självklart eftersom det har präglat bygden så mycket. Men Julia inser att det underligt nog finns väldigt lite information att hitta om skolan. Hon inser också att Markus inte är den enda pojken i Järvshöga som har försvunnit spårlöst ut i skogen och att väldigt få vill prata om detta märkliga faktum. Istället verkar det vara något som de flesta har accepterat: Det är bara så här i Järvshöga. Ibland går pojkarna här ut i skogen och försvinner. Men Julia vägrar att acceptera och tillsammans med Emil börjar hon gräva i vad som kan ha hänt både Markus och pojkarna som har försvunnit längre bak i tiden. Har det hela en naturlig förklaring eller är det något annat som ligger bakom, något ännu mera skrämmande?

Bergtagen är helt klart en läsvärd bok, även om jag nog hade hoppats på att den skulle vara lite mera spännande. Kanske på grund av det fantastiskt fina omslaget, som bidrar till höga förväntningar på läsupplevelsen. I epilogen serveras dock en riktig cliffhanger, som gör att jag redan längtar efter att Camilla Sten ska skriva klart del två!

Projekt Gemini

Ett annat jag är det första samarbetet mellan författarna Petter Lidbeck och Carin Gerhardsen.

Tonåringarna Rasmus, Amanda och Malin sitter på ett café i Stockholm. En man kommer in, sätter sig men går nästan lika fort igen. Malin får se att mannen glömt sin väska. Hon springer ut och efter honom. Där och då sprängs Malin i luften i ett förmodat terrorattentat.

Amanda, som nyligen förlorat sina föräldrar i en trafikolycka, blir förstås helt knäckt av förlusten av sin bästa kompis. Rasmus, som har skilda föräldrar med nya familjer och inte känner sig hemma någonstans, har också förlorat sin trygga punkt i Malin.

Amanda bor med sin moster Bim. Strax efter olyckan hälsar Rasmus på. Då råkar han få se det sista fotot som tagits på Amandas föräldrar. När de skulle åka hem från fjällen för några månader sedan slumpade det sig att de stannade på samma rastplats som Malin och hennes familj. Amanda tjatade sig till att få åka med i Malins bil. Det räddar hennes liv, eftersom föräldrarna omkommer. På fotot som togs strax innan de skiljdes åt står det en man i bakgrunden. Rasmus känner igen honom. Det är ju mannen som glömde sin väska på caféet! Det kan inte vara en slump att mannen är på samma ställe som Amanda två gånger, och båda gångerna har hennes närstående förlorat livet.

Amanda, Bim och Rasmus ger sig i väg på den sen länge planerade resan till Europa. De ska åka till Bukarest för att hälsa på barnhemmet Amanda kommer ifrån. Det blir dock inte den lugna resan som de har tänkt sig. I stället blir det en jakt på liv och död, och pusselbitar läggs samman en efter en...

Det här en otroligt spännande historia som knappt går att lägga ifrån sig!

Nya skräckhistorier för orädda

För några år sedan härjade clownskräcken som värst. I länder som exempelvis USA och Storbritannien rapporterades om ondskefulla clowner som stod och lurade i skogsbrynet. I vissa fall attackerade clownerna sina ont anande offer men i vissa fall var förhållandet det omvända. Personer som var utklädda som clowner, kanske på väg till en maskerad, blev misshandlade av folk som i själva verket var livrädda för vad clownen kunde tänkas hitta på. 

När Andreas Palmaer, nu i samverkan med Åsa Anderberg Strollo, skriver nya skräcknoveller, är just fenomenet clownen något som står i fokus i en av berättelserna. En kille vid namn Elmar är på en cirkusföreställning och får då se en clown uppträda. Clownen blir bespottad och förnedrad och stora delar av publiken skriker att han ska gå av scenen. Efter showen när Elmar är på väg hem ser han den vettskrämde clownen som försöker springa ifrån sina plågoandar. Elmar tar sig an clownen och erbjuder att denna kan övernatta hemma hos honom. Clownen verkar snäll och tillverkar ballongfigurer som tack. Dagen efter slår Elmar på tv:n och får i nyhetssändningen veta att en människa har blivit mördad. Förövaren? En person iförd clownsminkning. Självklart sprider sig en stark olustkänsla hos Elmar och när han tittar i sovrummet där clownen sovit över så står rummet tomt...

Clownberättelsen inleder denna bok som varvas med kortare och underfundiga anekdoter av det mer gastkramande slaget. För de lite äldre som kanske vågat sig på att lyssna på Creepypodden. 

Som stjärnor faller

Tess och Liv är bästa vänner. Liv säger att det var förutbestämt att just de två skulle bli bästisar. När Liv, som sprudlar av just liv, kom ny till klassen ville alla vara med henne, men Tess var den enda som inte fjäskade och Liv såg med en gång att Tess var speciell. Sen dess har det varit de två! Men nu ska deras duo brytas. Tess och hennes föräldrar ska flytta. Till mormor hus som heter Bäckafallet och ligger långt ute på landet, många timmar från stan där hon vuxit upp. Mormor har nyligen dött och Bäckafallet är deras, men Tess fattar inte hur hon ska kunna vara i huset, bo i huset, när mormor inte längre är där. Och hon fattar inte hur hon ska kunna klara sig utan Liv.

 

Första tiden blir tung. Allt i huset påminner om mormor, men ändå är hon inte där. Och Tess har bestämt att hon ska tillbaka till stan till hösten och orkar inte engagera sig i de nya klasskompisarna. För Liv verkar livet har fortsatt utan Tess, men Tess känner sig bara ensam. Men så en dag möter hon en kille i skogen, som rider barbacka på en häst. Det blir ett kort möte, ett Hej! och sen galopperar han iväg. Men de möts flera gånger, får kontakt, blir vänner och kanske mer än bara vänner? Killen heter Tom och hans häst Stjärna. Tom är märklig på många sätt, han verkar tillbringa nästan all tid i skogen, alltid klädd i samma ylletröja, och bandet mellan honom och hästen är starkt att hon verkar betyda allt för honom. Tom vill att Tess ska lära känna Stjärna, lära sig rida och så småningom kunna hjälpa honom att ta hand om henne. Det hela gör Tess förvirrad – är det bara för Stjärnas skull Tom vill träffa henne? Vem är han egentligen och vad vill han med henne? Det är frågor som i slutet av boken får mycket oväntade svar.

Lin Hallbergs bok är vackert, nästan poetiskt skriven. Man liksom längtar ut till skogen när man läser den, till det enkla och fria, och jag tror att både den hästintresserade och den som aldrig har suttit på en hästrygg kan tycka mycket om att läsa om Tom och Tess!

På spökresa genom Sverige

För ett par år sedan hade vi besök av Lena Arro i våra bokklubbar. Då berättade hon att hon besökte olika platser runt om i landet där det hade hänt mystiska saker och att detta skulle bli material till en ny bok. Nu har boken kommit och den heter Från Döda fallet till Ales stenar : Platser med (spök)historia. Jag har än så länge bara hunnit bläddra i boken, men tycker att det ser lovande ut! Framförallt blir jag förtjust i de fina svartvita illustrationerna av Filippo Vanzo. Vi får följa med på en resa mellan tio olika platser från norr till söder där märkliga saker har inträffat och efter beskrivningen av varje plats finns det även med en spökhistoria, som kanske är sann - eller kanske inte.  En av platserna är Hökensås i Västergötland där Jonas Falk avrättades år 1855 efter ett rånmord. Sedan dess sägs det att det strövar omkring ett huvudlöst spöke på åsen. Den här historien återkommer även i Lena Arros bok Blommor på Höökens grav, som är första delen i hennes serie om tjejerna Mirja och Marie. Jag kan tänka mig att detta kan bli en fin julklapp till den spök- och historieintresserade eller något att plocka med sig när man är ute och reser och har tid att ta en avstickare för att besöka en äkta spökplats!

Farlig mark

Tamaya och Marshall går på den fina privatskolan Woodridge Academy i Pennsylvania i USA. Där går också sedan en tid tillbaka en kille som heter Chad. Chad har blivit avstängd från tre skolor på två års tid, är kaxig och aggressiv och har utsett Marshall till sin privata hackkyckling. Eftersom alla är rädda för Chad, men samtidigt beundrar honom, har Marshalls kompisar dragit sig undan. Hans betyg har också sjunkit och för att avreagera sig på något sätt är han elak mot Tamaya, fast hon egentligen är den enda som är snäll mot honom.

Tamaya och Marshall brukar ha sällskap hem från skolan och en dag, när Chad hotat Marshall med stryk, tar de en genväg genom skogen för att slippa möta honom. Men genvägen visar sig bli en fälla och plötsligt står Chad framför dem. Han ger sig på Marshall och för att hjälpa honom sticker Tamaya ner handen och greppar en näve slemmig, trögflytande och geggig gyttja från marken som hon slänger rakt i Chads ansikte. Sen springer hon och Marshall hemåt det fortaste de kan.

På kvällen får Tamaya utslag på sin hand och det pirrar konstigt i den. Dagen därpå blir det bara värre och värre, hela området är täckt av stora blödande blåsor och utslag. När Chad inte dyker upp i skolan och ingen har någon aning om vart han har tagit vägen börjar Tamaya fundera över om det har hänt honom något. Kan det ha varit någonting med gyttjan?  Problemen med hennes hand började efter att hon tog i den. Och sen slängde hon den i ansiktet på Chad! I ansiktet…

Louis Sachar har skrivit en spännande bok om vad som kan när vetenskapliga experiment går snett. Det är också en bok om att alla är värda en andra chans och att man ibland måste vara väldigt modig och göra det som känns rätt i ens hjärta.

Offerträdet

Snart är nian slut och religionsläraren pratar om de gamla sederna från den tiden när svenskarna tillbad asagudarna. Alva lyssnar, men inte Freja. Freja har underkänt i flera ämnen, trots Odenviskolans motto att ingen elev ska gå ut och vara icke godkänd. Man förstår ju att Freja är något av ett misslyckande. Men hon har en idé. Hon ska ta stanna kvar på skolan på fredagseftermiddagen, vänta tills alla gått hem och sen bryta sig in på rektorns kontor och ändra sina betyg. Freja övertalar Alva att hjälpa henne. Men de är inte så ensamma kvar på skolan som de tror. De hör röster ute i korridoren och när de gömmer sig i ett förråd hittar Alva någonting som får det att gå kalla kårar över hennes ryggrad. Vad är det egentligen människor håller på med på det där stället?

Magnus Nordin samarbetar återigen med Lars Gabel som är en sådan himla bra illustratör! Det här är första delen i vad som ska bli en serie med fristående skräckberättelser. Och det är helt klart spännande, obehagligt och allt annat än snällt. Formatet är rätt så kort och lättläst och det hela är mer en historia än en roman. Något som man kan berätta vidare till andra liksom. Jag tycker om det här, men jag är också glad över att den här serien ska ha fristående delar. Det är svårt att hålla ordning på alla serier som ska läsas i rätt ordning och där första delen aldrig finns att få tag i när man vill tipsa om den.

En hel drös med spöken

Jag tog mig en stund för att plöja Den skrikande trappan av Jonathan Stroud. Jag var egentligen inte jättepepp på den efter att ha läst lite på baksidan men tyckte att den nog ändå förtjänade en chans. Och det är jag mycket glad för att jag gjorde! För jag måste nog säga att baksidan inte ger en riktig rättvis bild av boken.

I London härjar Problemet. Det vill säga en invasion, typ, av spöken och gastar. Agenturer som har som affärsidé att utrota spökena blomstar. På dessa agenturer jobbar främst barn eftersom det är barn som kan ha de Talanger som krävs för att upptäcka och utrota spökena. Lucy är en mycket lovande Talang från en mindre stad. Hennes anställning där slutar dock i katastrof och hon sticker till London med hopp om en ljusnande framtid. Men eftersom hon inte riktigt vill prata om sitt förflutna så får hon inte någon anställning på nån av de framgångsrika agenturerna som hon hoppats på. Men hon får jobb hos Anthony Lockwood. Han också bara ett barn som har sin egen agentur. Och resultatet för den agenturen är väl i sanningens namn… sådär. Dessutom så får de nu ett uppdrag som visar sig vara svårare än vad de tror, de råkar bränna ner huset och inte alls göra slut på spöket. Efter det så är deras rykte ännu mer nersmutsat än innan och de har svårt att få det att gå runt. Så när de får erbjudande om ett uppdrag som kan rädda hela firman har de inte råd att säga nej. Även om uppdraget i sig är ett självmordsuppdrag….

Och det här är alltså sjukt spännande och bra. Det tog några sidor innan man riktigt fattade grejen men sen så var man fast. Och det händer väldigt mycket hela tiden så det blir aldrig tråkigt. Dessutom är både Lucy och Anthony väldigt sympatiska personer som man inte kan annat än att tycka om.  Väntar helt enkelt med spänning på uppföljaren.

Hjärtlös

I somras läste jag bland annat Hjärtlös av Petrus Dahlin. Jag tycker att det faktiskt är en väldigt kuslig och ruggig bok, kanske till och med så
att man ska tänka en extra gång om man inte tycker om när det är obehagligt…

Maia är tillbaka i New York, i staden där hon en gång föddes. Hon är till och med samma lägenhet som hon faktiskt föddes i. Hon bodde där några år när hon var liten innan hennes föräldrar tog med henne till deras hemland Sverige. Men nu är de alltså tillbaka. Hennes föräldrar är riktiga karriärsmänniskor, pappan är forskare och mamman läkare, och de kräver ungefär samma sak av sin dotter. De har ansökt om att hon ska få gå på en av New Yors’s bästa skolor, men tills hon kan börja där  är hon hemma själv i lägenheten hela dagarna. Ibland har hon lite hemundervisning, någon gång har hon en balettlektion. Men annars är hon ensam och fördriver dagarna med att teckna, spionera på grannarna, skypa med bästisen Becka i Sverige och äta massor av sushi. För att lindra ensamheten köper mamman en hamster till henne. Hamstern lyckas dock rymma från buren redan första natten och när Maia i panik letar igenom lägenheten så hamnar hon tillslut i det låsta rummet, rummet som hennes föräldrar förbjudit henne att någonsin gå in i. Maia kan inte förstå vad det är för speciellt med det rummet (förutom att det är mycket varmare än resten av den kalla lägenheten) eller varför det är låst. Men snart blir hon varse om att där lurar mörka skuggor från det förflutna. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Som sagt var så är det rätt stundtals rätt så kusligt men det är också väldigt spännande och man vet aldrig riktigt vart den ska ta vägen. Absolut värd att läsa! Kanske något för höstrusket?

Oceanen vid vägens slut

Neil Gaimans Oceanen vid vägens slut har redan fått en massa finfina recensioner och jag vet knappt hur jag ska skriva om den här boken. Men Gaiman alltså. Han ger mig exakt den där känslan som jag vill ha när jag läser. Att jag får försvinna bort, att skräcken liksom når till ryggen, men inte längre, och blandas med vardaglig realism och bortomvärldslig magi som triggar fantasin.

På grund av en begravning återvänder en man till sin barndoms nejder. Medvetet, eller inte medvetet, så hamnar han på Hempstocks gård. Det var där som Lettie bodde tillsammans med sin mamma och mormor. Men Lettie försvann, han kan bara inte riktigt minnas hur eller vart. Flyttade hon kanske till Australien? Han sätter sig vid dammen på baksidan, den som Lettie kallade för ocean. Det verkar ju dumt men han har en känsla av att det ändå inte är helt otroligt. När han sitter där vid dammen så börjar han minnas sommaren när han var sju år och allt det som hände då. Det som började med att den inneboende gruvarbetaren tog livet av sig. Efter det så vaknade pojken av att han höll på att kvävas av ett mynt och sen flyttade barnflickan Ursula Monkton in. Hon charmade alla men pojken visste att hon var ondskan själv.

Skräcken finns både i Ursula men det finns också en mer realistisk skräck som handlar om att pojken inte längre kan lita på sin familj. Han vet inte hur de ska reagera på det han säger och gör och det skrämmer honom, han är rädd för sin pappas vrede.

Ja, jag vet inte vad jag ska säga mer. Läs den! Låt Gaiman förföra.

Drömgångare

Jag ska nog inte ens försöka ge mig på att reda ut vad som egentligen händer i Drömgångare av Samantha Shannon. För handen på hjärtat, det är rätt så rörigt.

I världen finns en massa klärvojanter. Alltså sådana som känner av andar, kan spå, känna av etern etc etc. Samhället ser dessa som ett hot och har bestämts sig för att utrota dem. Därför har Scion inrättats. Till synes som ett säkerhetssystem men det fungerar mer som en ockupationsmakt som styr samhället med järnhand och som sprider rädslan för vojanterna hos de dödliga. Detta har gjort att vojanterna gömmer sig och istället skapar kriminella gäng som styr över vissa delar av staden med hjälp av sina gåvor. Paige är vojant. En rätt så unik sådan eftersom hennes gåva går ut på att ge sig ut i etern och känna av, besöka och till och med påverka andras drömlanskap.

En dag råkar hon av misstag ta livet av en säkerhetsvakt med hjälp av sin gåva och hon vet att nu är det inte är långt tills Scion hittar henne. När de dyker upp i hennes pappas lägenhet så flyr hon, och hon blir tillfångatagen. Men det är bara det att det faktiskt inte är Scion som fångat in henne… Världen visar sig innehålla fler hemligheter än vad någon kunnat ana, och Paige hamnar nu på ett ställe där allt ställs på ända. Vad är egentligen frihet? Är hon mer fri när hon gömmer sig i Scion än när hon är fånge som den hon är?

Jag hänger inte fullt ut med när det kastas in begrepp efter begrepp som inte förklaras, eller när händelser beskrivs med andra begrepp som inte heller förklarats. Till slut så tar spänningen i historien till viss del över och jag orkar ta mig igenom hela (tjocka) boken. Men jag är inte övertygad. Och jag känner mig lite sviken. Jag hade helt klart högre förhoppningar på det här.

Nordiska väsen

Jag sitter med Johan Egerkrans otroligt vackra bok Nordiska väsen framför mig. I den här boken får man lära sig om de väsen som fascinerat och skrämt människor under en lång, lång tid. De går ofta under benämningen de underjordiska, mycket beroende på att de ofta bor under något, till exempel sten, träd, berg och hus.

 Förr var de en naturlig del av människors vardag. De var ett med naturen. De är precis som naturen i allmänhet varken goda eller onda. Däremot är det bästa att ha så lite samröre som möjligt med dem, eftersom de är nyckfulla och opålitliga. Man får veta att stål är något man kan ha med sig för att skydda sig mot de underjordiska. Men det allra bästa att ha med sig under sin skogspromenad är en sax. Den är gjord av stål och så kan man genom att fälla ut den bilda formen av ett kors. Silver kan också vara bra att ha i fickan, i fall man behöver blidka ett avogt inställt väsen.

Johan Egerkrans gör ett försök till indelning av de olika underjordiska varelserna (trots att han misstänker att de inte alls vill bli indelade i grupper och rent av kommer att bli förolämpade).

- Oknytt - t.ex. troll, vättar, Näcken, tomtar

- Dragväsen - väsen som är skapade på magisk väg genom pakt med mörkare krafter

- Hamnskiftare - människor som byter skepnad, t.ex. häxor, varulvar

- Dödsväsen - andar efter döda, t.ex. gengångare, mylingar

- Odjur - övernaturliga djur och bestar, t.ex. drakar, sjöodjur

I Nordiska väsen får man verkligen fördjupa sig i de sägner och myter som omger dessa underjordiska varelser. Allt inramat av ett linneklätt omslag och fantastiska illustrationer.

Anden i glaset

Här är en ny kuslig historia av Ewa Christina Johansson.

Jag tycker själv att Anden i glaset är en rätt så obehaglig grej och kommer ihåg hur man satt samlade kring planen med fingrarna på glaset när man var yngre… Känslan i magen som sa att det inte är helt okej… Så jag förstår helt och hållet Juni, huvudpersonen i Anden i glaset när hon totalvägrar vara med.

Fanny har föräldrafritt för första gången och Juni och Stella ska sova över. Fanny har peppat väldigt länge för den här kvällen och bestämt att de ska köra Anden i glaset. Juni vägrar. Hon tycker inte om sådana saker men Stella är mer lättpåverkad och Fanny är påstridig. Så de två ska minsann köra ändå, även om Stella verkar lite tveksam. När Juni går ner till köket för att hämta upp lite grejer att snaska på så kommer åskan plötsligt närmre. Så nära att strömmen i huset försvinner med en knall. Juni har svårt att hitta tillbaka till sina vänner och det tar några minuter innan strömmen återvänder. Och då är det Fanny som hittar henne. Stella däremot ser de inte till alls. Men på spelplanen är bokstaven C hårt inringad med röd färg… Vad är det för något som de släppt lös? Och vad betyder ledtrådarna som dyker upp, en efter en?

Det här är helt klart spännande och kusligt. Boken i sig är kort och rätt så lättläst men det gör också att kusligheten blir intensiv. Övervåningen utgör en obehaglig kuliss när Juni försöker ta reda på vad som hänt, däruppe ligger spelplanen kvar och bokstäverna som blir fler och fler.

Mardrömskortet

Jag ligger lite efter men min läsning av lättlästa böcker. Det har kommit ut en hel del men jag har inte prioriterat att läsa dem. Men jag tänker mig att det nu ska bli lite ändring på det! Så nu har jag i alla fall läst Mardrömskortet av Catherine Johnson.

När de bästa vännerna Mina och Sara träffas igen efter jullovet visar Sara vad hon fått i julklapp av sin moster: en tarotkortlek. Sara håller precis på att lära sig alla korten och hon visar Mina det värsta av dem alla, det som till och med är värre än döden, Nio i svärd. Kortet visar en kvinna som sitter på en säng med huvudet gömt i sina händer och ser skräckslagen ut. Över sängen hänger det nio svärd, det kallas för mardrömskortet. Mina tror inte på sånt, inte Sara heller egentligen, men de kommer på att de kan använda kortleken för att lura de populära tjejerna på skolan. Till en början så går det jättebra, en succé. Mina tar reda på saker om olika elever på skolan och Sara använder kunskapen för att spå. Men snart förändras det, Sara förändras. Hon säger till Mina att hon har övat hemma och att hon nu faktiskt vet saker på riktigt när hon vänder upp korten. Det är som att det inte är lika roligt längre och Sara verkar dras längre och längre in i kortens värld.

Det här är en alldeles lagom spännande och lite mystisk bok och som vanligt med böcker från Argasso så är de skrivna för att hålla intresset igång. Det finns inga partier med långa beskrivningar eller annat som drar ner på tempot. Och framförallt så är det en ruggigt snygg framsida…

Avslutning!!

För ett par veckor sedan släpptes den fjärde och avlutande delen av Becca Fitzpatricks serie om Nora och Patch. Fallen ängel, Förlorad ängel, Noras val och Änglarnas kamp heter alla böckerna.

Kretsen

Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung, Glendower, begravd någonstans i Amerika. För att hitta graven ska man leta längs särskilda energilinjer, s.k. leylinjer som sägs sammanlänka besjälade platser. Den som väcker den sovande kungen kan förvänta sig evig lycka, tacksamhet och välstånd. Detta väcker förstås intresse på flera olika sätt.

Gansey, Adam, Ronan och Noah är alla elever vid privatskolan Aglionby. Gansey har efterforskat och sökt efter Glendower i åratal och de andra har hängt på av intresse. Gansey är en stenrik, sympatisk kille som är dödligt allergisk mot getingar. Adam kommer från en fattig familj med olika missbruksproblem, där pappan misshandlar både barn och fru. Han är fast besluten om att klara sig på egen hand. Ronan är en riktigt bråkstake, som är i fejd med sin bror efter det att de sett sin pappa bli mördad på garageinfarten. Noah vet de inte så mycket om. Han finns mest där.

På samma ort finns också Blue Sargent och hennes annorlunda familj. Blues mamma och mostrar är alla synska på olika sätt. Blue är däremot inte synsk, men hjälper de andra att se bättre genom att hon är närvarande. Hon förstärker energin kan man säga. Dessutom har hon hela sitt liv fått höra att om hon kysser sin sanna kärlek kommer han att dö.

Varje år på natten till St. Markus afton är Blue och hennes mamma eller mostrar på kyrkvaka vid en gammal bortglömd kyrka i utkanten av staden. Dit kommer, enligt legenderna, de som kommer att dö det närmaste året. Blue och hennes familj är där och skriver upp namnen på de som kommer, i uppdrag av sina klienter som vill veta sitt öde.

Denna natten ser Blue för första gången en ung kille som kommer stapplande på stigen. "Vad heter du?" frågar Blue. "Gansey", svarar han. Blue frågar sin moster vad det betyder att hon har sett honom. "Antingen är du hans sanna kärlek eller så dödade du honom", svarar hon. Detta är Ganseys och Blues första möte. Det kommer inte att bli deras enda. Deras vägar korsas snart igen och Blue hänger på killarna i deras jakt på Glendower.

Kretsen är den första delen i en planerad triologi av Maggie Stiefvater. Jag gillade den mycket och kan knappt vänta tills nästa del kommer.

Djävulens bröllop

Djävulens bröllop av Gudrun Wessnert är en sprillans ny lättläst bok om den unga, vackra Beatrice som tvingas till bröllop med självaste Djävulen.

Från början verkar den mystiska främlingen Asmodeus vara allt vad den gamla fattiga byn någonsin drömt om. Han hjälper till att rusta upp de gamla byggnaderna och gör byn attraktiv igen. Men han är inte den han verkar och det är prästdottern Beatrice som är hans mål…

Det är faktiskt oväntat mycket handling i den här boken för att vara lättläst. Det hinner gå rätt många vändor innan Beatrice slutligen hamnar hos sin hemska gemål. Innan dess hinner hon komma på ett antal planer för att bli av med honom, planer som i och för sig inte går så bra.

Extra - En morgon stod hon bara där

Pim-Pim är en helt vanlig kille med ett ovanligt namn. En morgon står det helt plötsligt en ny flicka på skolgården. Hon verkar annorlunda. Hon är blek som lättmjölk, har udda kläder och luktar äpplen. Hon är ganska oansenlig men har samtidigt en stark utstrålning. Hon börjar i Pim-Pims klass och hon heter Extra. Men det är något som inte stämmer riktigt. Vem är hon egentligen?

Per Nilsson har skrivit en bokserie för de lite yngre barnen denna gång. Den andra delen, Extra - En ängel har landat, har nyss kommit ut. Jag gillar den här boken. Den griper tag i mig och håller mig kvar till sista sidan. Del två ligger i min att-läsa-hög.

Ännu ett guldkorn

Ingelin Angerborn har ännu en gång skrivit en spännande och trovärdig bok.
Rum 213 är en spökhistoria som förvånar mig gång på gång. Lagom tills man tror att man räknat ut hur det ligger till, händer det något som gör att man får tänka om.
Elvira åker på kollo en vecka på sommarlovet. Där får hon bo tillsammans med Meja och Bea i rum 213. Vilket märkligt sammanträffande att Elvira såg en bil med nummerplåten RUM 213 på väg till kollot. Märkliga saker börjar hända nästan direkt. Saker försvinner. Lampor flyttas. Bea ser saker på nätterna, som de avfärdar som mardrömmar. De misstänker varandra och de andra på kollot. Kanske är det bara killarna som spelar dom ett spratt? Vem är den rödhåriga flicka som det går mystiska rykten om och varför syns det en ljus skugga på foton där Elvira är med?
Rum 213 innehåller kärlek, kompisrelationer, mystik och spänning. En perfekt bok för barn i slukaråldern.