onsdag 29 juni 2011

Sommar på riktigt











Nu tänker jag minsann springa på sommarlov och jag tar med mig en kasse böcker ut i solen. Både lite nytt och lite gammalt oläst.

Glad sommar!!!

måndag 13 juni 2011

Doff!

























Ole, dole, doff, kinke, lane....... Vilken bok ska jag börja med?? Det lutar åt Sanningen om Alice av Rebecca James, en gastkramande thriller om livsfarlig vänskap och mörka hemligheter. Knivig sits med så många intressanta böcker framför sig men samtidigt helt fantastiskt och sommarlovande!


Fyra dagar fyra nätter av Morgan Matson


Kan vi inte bara låtsas som om ingenting har hänt av Anette Eggert


Fifteen love av Peter Barlach


Sanningen om Alice av Rebecca James


Språkresan av Mats Berggren

fredag 10 juni 2011

Zombieapokalypsen är här.

Jag väntar. På Zombieapokalypsen alltså (och ja, jag har läst The Zombie survival guide så jag är beredd). I De vassa tändernas skog av Carrie Ryan är den i högsta grad verklighet. Zombierna, eller de oheliga, är alldeles för många och de människor som överlevt smittspridningen bor i en liten värld, omgärdad av stängsel för att hålla de oheliga utanför. Där har Mary levt hela sitt liv. Men hennes mamma berättade historier för henne om de äldre generationerna som levt ett annat liv, och hon berättade om havet. Mary tror verkligen att det finns en värld bortanför De vassa tändernas skog där de oheliga bor. Kanske finns det fler överlevande någon annanstans, kanske finns havet på riktigt.

Byn styrs av systerskapet och de hindrar Mary från att tala om sina drömmar. Men en dag händer det värsta: de oheliga bryter sig in i byn och människorna hinner knappt fly. Mary, hennes bror och några till lyckas ta sig till en av systerskapet hemlighållen stig som är skyddad av stängsel. Stigen leder ut i skogen och verkar vara deras enda chans att komma undan. Men vart leder stigen och hur ska gruppen egentligen lyckas överleva i en värld av oheliga?

Mary måste göra stora val i boken, följa sina drömmar eller välja ett tryggt liv. Hon lockas av sin kärlek till Travis men binds av sin trolovning med hans bror Harry. Och ja, kvinnosynen i boken känns ibland så där... Kvinnorna blir tingade till äktenskap av männen och lagar mat och tvättar medan männen utbildar sig till väktare. Men jag tror att det ändå fyller sitt syfte för historien, Marys vilja till något mer blir inte bara ett stort hinder utan ett gigantiskt. Och åh vad jag ändå tycker om det här boken och Marys berättarperspektiv ger så mycket. Det är spännande och det är kärlek och det är drömmar och jag vill har fler zombieböcker, nu tack.

tisdag 7 juni 2011

Här börjar Legenden om Morwhayle

Jag har helt klart kommit in i ett fantasystim. Senast så slukades Häxmästaren av Peter Bergting (som redan är ett känt namn som illustratör, han har bland annat illustrerat De dödas rike av Sofia Bergting). Häxmästaren är den första delen i Legenden om Morwhale utgiven av bokförlaget Semic.

Precis som i Tankeläsaren så känner jag de klassiska fantasyvibbarna. Det är sällsamma världar, magiska svärd, drakar, monster, varulvar, ondska, magi och strider. Arteil och Malda Krill är tvillingar, men som små skildes de åt. Deras mor dog och fadern tog bara med sig Arteil i sin flykt. Arteil har nu vuxit upp i den rätt så lugna staden Gopnyk och får av sin far inte några svar alls på sina frågor om sin syster och deras gamla liv. Men så en dag dyker Malda oväntat upp genom en gömd portal i Arteils sovrum. Hennes liv har tagit en helt annorlunda inriktning än Arteils och nu behöver hon hans hjälp. Hon tar honom med sig till Morwhayle där hon behöver Arteil för att genomföra sina inte helt rumsrena planer. Arteil märker att Malda inte är som han trodde, hon bär på mörka hemligheter och Arteil vet inte vems sida han egentligen ska stå på.

Det här är ett äventyr i högt tempo. Lite tid ägnas åt utforskandet av hemligheterna och vem som egentligen håller på med vad. Berättarfokuset ändras också ofta, trots detta har man ibland svårt att sätta sig in i karaktärernas motiv. Men tempot i boken gör att man ändå vill vända blad och historien blir verkligen aldrig tråkig, inga långsamma passager här inte. Boken lockar fantasyläsare i alla åldrar. För att fortsätta följa tvillingarna Krill får vi vänta på nästa del i legenden.

tisdag 31 maj 2011

BookLover intervjuar: Petter Lidbeck vill helst skriva glatt och snällt

Petter Lidbeck är en otroligt omtyckt och produktiv författare. Med böcker som Allhelgonaoffret, Kan man?, Världens elakaste fröken, Den magiska kepsen, En dag i prinsessan Victorias liv och serien om Tre Tjejer har han verkligen skrivit något för alla. Dessutom har han ju även skrivit för vuxna under pseudonymen Hans Koppel.

I augusti kommer den tionde och sista delen i Tre Tjejer, Den sorgsne veterinären.

Förra veckan fick bokklubbarna på Vetlanda bibliotek äran att träffa herr Lidbeck när han kom på besök på deras bokklubbsavslutning. Frågorna till Petter var många och Booklover passade givetvis på att skicka med några egna frågor till honom.

Hur började din författarkarriär? Har du alltid velat skriva?
- Jag var i USA som utbytesstudent och hade det ganska trist så jag skrev långa brev hem till kompisarna i Sverige. Då fattade jag hur kul det kan vara att skriva. Men jag skrev i tolv år innan något förlag nappade. Och då var det en självupplevd historia om när min fru och jag adopterade världens i särklass bästa tjej från Kina. Hade det inte varit för den hade jag förmodligen ännu varit opublicerad.

Vad är det bästa med att skriva böcker?
- När det flyter och funkar finns det inget roligare. Då befinner man sig i fullkomligt lyckorus. Går det dåligt är det precis tvärtom.
- Att skriva är också lite samma sak som att ha muskler. Folk bråkar inte med en. Skulle de göra det kan man täppa till truten på dem.

Du sa under besöket att du i princip har snott samtliga idéer till dina berättelser. Vilken är den bästa idén du har snott?
- Vet jag inte. Fast den bästa boken jag skrivit är nog en vuxenbok som heter Vi i villa. För barn är det Sommaren med Siri, En dag i prinsessan Victorias liv och Kan man?

Har du några bra tips för de som vill börja skriva själva?
- Tro på mamma när hon säger att du är duktig. Skit i dåliga kompisar som skrattar åt dig. Och känner du dig dum och underlägsen - bra. Det finns ingen bättre drivkraft.

Vilken är den bästa boken du någonsin har läst? En barn/ungdomsbok och en vuxenbok, tack!
- För vuxna: Det stora kalaset av John Steinbeck. För barn: Patriks snabbverkstad av Ulf Löfgren.

Har du något särskilt barndomsminne kopplat till läsande eller skrivande? (T.ex. från skolan, hemma, tillsammans med någon etc.)
- Nej, jag tyckte det var supertrist att skriva som barn. Och det enda jag läste var seriealbum som Tintin och Spirou.

Hur känns det att avsluta Tre tjejer serien? Separationsångest?
- Det känns rätt skönt. Det gick trögt i slutet. Och skulle jag någon gång ändra mig skriver jag bara fler böcker i serien. Jag gör som jag vill.

Berätta lite om ”Den sorgsne veterinären”!
- Den handlar om en spelgalen veterinär som blir skyldig fel sorts människor pengar. Och så är det lite "bråttom" mot slutet som sig bör i denna genre.

Vad är ditt nästa projekt efter Tre Tjejer? Kommer det en till superserie signerad Petter Lidbeck?
- Superserie? Tack snälla. Nu ska jag skriva två vuxendeckare till och därefter uppbyggliga romantiska komedier. Jag älskar snälla historier med lyckliga slut.

Serien Lyckans hjul har du skrivit tillsammans med Martin Widmark. Hur är det att skriva tillsammans med någon annan?
- Med ett superproffs som Martin är det hur kul som helst. Han är otroligt skicklig, helt prestigelös och en bra kompis.

Får du samma chans att ge uttryck för alla dina idéer?
- Nej, inte alls. Men jag lär mig massor.

Du har testat på deckare, humor, bilderböcker, rysare, science fiction... vad finns det kvar för dig att utforska?
- Allt. Fast just nu är jag mätt och belåten, trött och däst. Jag hoppas att lusten kommer tillbaka. Annars får jag skaffa mig ett annat yrke.

Många många tycker om Allhelgonaoffret. Kommer du att skriva någon mer rysarberättelse för att stilla allas begär efter mer?
- Ja, jag hoppas det. Men jag vill hellre skriva glatt och snällt.

Sist men inte minst: berätta om något riktigt pinsamt du varit med om!
- När jag gick i sömnen och kissade i min hustrus garderob. Det var inte så kul.

Tack, tack, tack Petter Lidbeck för intervjun, för alla bra böcker och för det supertrevliga besöket i Vetlanda!

måndag 30 maj 2011

Början på värmen av Pernilla Gesén


Böckerna om klass 7b är omåttligt populära här hos mig, eleverna lånar gärna hela serien på en gång. Nu har äntligen del 8 Början på värmen kommit ut!

Det som är så bra med denna serie är att den passar de flesta eftersom att du följer eleverna i klassen som alla har sina personligheter, problem och glädjeämnen! Roligast är nog att läsa dem i tur och ordning men om du vill veta något om vad del 8 handlar om läs här:

Paulinas pappa har flyttat ifrån familjen, han har träffat en ny tjej. Hur pinsamt är det inte när ens pappa går omkring med ett fjantigt förälskelseleende! Paulina tänker inte förlåta honom. Oskar har trubbel hemma. Hans mamma dricker och hennes kille, Per är ett svin. Oskar går på helspänn, för hur han och lillasyster än beter sig kan det vara fel. Det är hur lätt som helst att säga något fel och sen bli både utskälld och hotad. Trots att hans mamma beter sig illa när hon dricker finns han där och sopar rent för henne när socialen lägger sig i, hon är ju trots allt hans mamma. Hanna ska få hjälp för sin anorexia men brottas med sina känslor över att inte få välja själv hur mycket eller lite hon ska äta. Tessan har varit ihop med Set i snart fem månader, hur länge som helst. Glädjen över det blir dock grusad av vad hennes föräldrar vill berätta och inte blir det bättre av att hon själv ställer till det på en fest. Det låter som problemspäckad läsning men i allt det jobbiga finns kompisar som ställer upp och saker som ordnar sig också.

Det här är en serie som skapar läsamerbegär!

Ut i vida världen




Följ med på en rimmande vacker äventyrsresa där det både lurar farliga djur bakom hörnet likväl som Allan Ben Hassan med sin snälla katt:




"Och när ni har kommit till Allans kåk
berättar han på sitt roliga språk
om när han var ung och red på kamel,
om lyckade resor och sånt som gick fel,
om sluga affärsmän och tjusiga flickor,
som log emot Allan och tömde hans fickor,
"

Ömsom ljuv och ömsom farlig rimberättelse med ljusa illustrationer. Något att drömma sig bort till när man längtar ut på äventyr! Ta en passande vandringsstav och ryggsäck och följ med! Det är du som är huvudpersonen!

Författare: Erik Magntorn Illustratör: Susanne Hassellöf
Utgiven: B Wahlströms förlag, Forma Books AB 2010

fredag 27 maj 2011

"En dödlig dam"

En ny fantasyserie har sett dagens ljus. Tankeläsaren är första delen i De utvalda av Kristin Cashore. I de sju kungadömena är det lätt att se vem som är en särling, deras ögon har nämligen olika färg. Särlingar sitter inne på gåvor, mer eller mindre användbara. Vissa har matlagningens gåva, vissa stridandets och en del kan läsa tankar. Unga Katsa har dödandets gåva, en gåva som har visat sig vara mycket användbar för rikets kung Randa. Han skickar ut Katsa för att hota och förinta de som sätter sig upp mot honom. Men hon känner sig inte bekväm i sitt uppdrag, att vara kungens ”dödliga dam”. Tillsammans med några förtrogna har hon bildat Rådet. Genom det kan hon istället använda sin gåva för att att skydda befolkningen mot maktgiriga kungar.

När Katsa utför ett uppdrag för Rådets räkning träffar hon Po. Även han en särling. Han söker sanningen bakom kidnappningen av sin morfar och Katsa går med på att hjälpa honom.

Det här känns som riktigt klassisk fantasy med äventyr, strider och magiska förmågor (Och givetvis kvinnoroller som inte känns helt up-to-date. Den annars så starka och kaxiga Katsa får stora bryderier när hon tar sig en älskare som hon inte tänker gifta sig med.) För den fantasyinbitne finns mycket att hämta och för mig känns det som att återgå till min ungdoms fascination av Eddings böcker. Jag blir under läsandet fast i boken men den stannar inte kvar särskilt länge. Men jag kommer att hålla utkik efter fortsättningen.

måndag 23 maj 2011

Inga snygga vampyrer här inte....... Marcus Sedgwick vet hur legenderna lyder....

I de allra flesta vampyrböcker som kommit ut senaste tiden är vampyrerna riktiga hunkar och heta katter. Inte i Marcus Sedgwicks De som går igen inte.

Sedgwick har läst på ordentligt om vampyrlegender och skrivit en mörk, smygande otäck historia som utspelar sig i 1600- talets östeuropa. Mars 2011 gav B Wahlström ut titeln.

Det är kallaste vinter när Peter och hans far, skogshuggaren Tomas, kommer till byn Chust. Som kringvandrande och nu nyinflyttade är de illa omtyckta i byn, de står utanför gemenskapen och ligger långt ner i hierarkin. De har hittat ett hus i utkanten av byn och där har Tomas grävt en vallgrav runt hela huset. Tomas är en jagad man, av vad vet inte Peter men hans far är misstänksam, hans kropp omges av spritstank och han visar med näven vem som bestämmer om Peter gör något fel. Som den gången när han rörde den mystiska lådan, lådan som får följa med vart de än reser.

Det här är ändå första gången de lärt känna någon, Radu, vedhuggaren som nu hittats hängd och så Agnes som Peter tycker om. Det verkar som att de ändå kan trivas här i Chust, trots den illarvarslande stämningen som ligger som ett sjok över byn och dess invånare. Peter tycker att Radus död är mystisk, trots att han var lågt stående som vedhuggare så har två av byns mest framstående personer, Fader Daniel och Teodor som är både läkare och trollkarl kommit för att jordfästa kroppen. Far säger att han hängt sig men det Peter inte förstår är hur Radu också lyckats genomborra sitt hjärta. Han ser det som en varning om att döden lurar i skogen och frågan är om inte hans far vet mer än vad han visar.

Jag får erkänna att jag första kapitlet inte kände mig helt förtjust, stilen kändes föråldrad och berättelsen inte lika frestande som jag föreställt mig. Skönt att jag bedömde den så fel! För när första kapitlet var färdigläst kunde jag inte lägga boken ifrån mig, jag ville bara veta hur det skulle gå för Peter och Tomas.

Ingen sommar utan dig

Äntligen, efter ett års väntan, har fortsättningen på Sommaren jag blev vacker kommit. Ingen sommar utan dig av Jenny Han är andra delen i en trilogi om Belly och hennes sommarpojkar Conrad och Jeremiah.

Det börjar dock i sorg och förtvivlan då killarnas mamma Susannah slutligen förlorar sin kamp mot cancern. Hennes död påverkar dem alla. För Belly var hon ju lite av en extramamma eller kanske den där storasystern som hon aldrig har haft. Den som sminkar en trots att man är för liten och låter en vara med när hon provar kläder. I Belly är sorgen inte det enda som river. Det som hon och Conrad påbörjade förra sommaren har avslutats, och inte på något trevligt sätt. Saker sas som aldrig borde har blivit sagda. Ord som sårade och etsade sig fast. Belly har svårt att se att hon någonsin kommer att kunna se Conrad i ögonen igen, svårt att se honom överhuvudtaget. Trots det tvekar hon inte när Jeremiah ringer och ber henne om hjälp. Conrad har lämnat college och ingen vet var han är eller vad han tänker göra. För Belly blir det ännu en sommar där hon slits mellan sina känslor för de båda bröderna.

Det krävs att man läser de här böckerna i ordning. I Ingen sommar utan dig ges väldigt få karaktärsbeskrivningar, man måste ha lärt känna dem i första boken för att förstå deras nycker.
Jag sa efter första boken att jag inte riktigt förstod hur själva intrigen skulle kunna hålla i en trilogi. Nu undrar jag inte längre. Jag får helt enkelt inte nog av Belly, Conrad och Jeremiah... Historien, karaktärerna och alla känslorna biter sig verkligen fast, hårt.

torsdag 19 maj 2011

För de eviga minnena

Jag har läst en bok som gjorde mig varm om hjärtat. I Minnesbanken av Caroly Coman och Rob Shepperson blir Honey kvarlämnad vid vägkanten av sina hemska föräldrar. Hennes storasyster Hope ser hur Honey lyfter handen i en sista hälsning och förgäves blåser i visselpipan som hon ska vissla i när hon behöver Hopes hjälp. Men de hemska föräldrarna har inte mycket till övers för blödande hjärtan och de uppmanar Hope att glömma sin syster. De säljer alla hennes saker och snart är det som att Honey aldrig har funnits. Men Hope kan inte glömma sin syster. Hon tar sin tillflykt till sängen, sömnen och drömmarna. För där träffar hon Honey och hon tillbringar allt mindre av sin tid i vaket tillstånd. En konsekvens av det blir att hon slutar skapa sig egna minnen, och detta drar till sig uppmärksamheten från IMB (Internationella MinnesBanken). På minnesbanken förvaras alla människors minnen men just nu är de hotade av Utsuddarligan som gör allt för att sudda ut minnena som finns sparade i bankens valv. Hope letar efter Honeys minnen på banken, tänk om de kan hjälpa henne att hitta sin syster.

Nog för att berättelsen i sig är alldeles supercharmig, men dessutom är stilen i boken väldigt speciell. Vi får redan från det att Honey lämnas vid vägkanten följa hennes öde, men i bilder. Grafiska romaner har ju börjat poppa upp lite varstans och detta är ännu ett grepp i den genren och det gör den ännu mer läsvärd. Bilderna är fina och berättar sin alldeles egen historia.

onsdag 18 maj 2011

Tre olika liv

Martin Svensson (ja, popkillen Martin, ja) kom i höstas ut med sin första ungdomsbok - När inget annat hjälper. I denna får vi följa tre olika personer, vars liv flätas samman på sätt som de själva inte har väntat sig.

Dilek stretar på i familjens lilla videobutik i Varberg och försöker komma underfund med sin familj. De bär på hemligheter hon inte får ta del av.

Leo känner sig fångad i Varberg och vill därifrån för att försöka få fart på karriären som musiker. Men alla brev från skivbolagen kommer tillbaka med negativt besked.

Selahattin lever studentliv i Turkiet. Han är kär i Ceylan, men med den rådande kulturen är det svårt att visa sin kärlek.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här. När jag hade läst en knapp tredjedel av boken (den är bara 170 sidor lång) väntade jag fortfarande på att den skulle komma igång. Sen tog den sig faktiskt. Det blev betydligt mer intressant att följa karaktärernas relationer, även om jag ibland kände mig snuvad på konfekten när vissa tankar, känslor eller situationer inte utvecklades mer. De korta scenerna ger visst en bra bild av skeendet, men jag hade gärna grävt lite mer i vissa saker. Men det kanske bara är jag...

Boken ger en bra, fin, men kort inblick i hur livet som ung kan te sig, ur olika kulturella perspektiv. Jag tänker under läsningen att det måste vara förbaskat tufft att ha krav och förväntningar från en kultur på sig, samtidigt som man vet att man kanske har möjligheten att förverkliga sina drömmar - men att dessa två inte alltid är förenliga. Leo har sina begränsningar, men verkar ändå så mycket friare än Dilek och Selahattin, som båda styrs av sina familjers önskningar och inte av sina egna drömmar.

Det kommer en uppföljare i augusti; Musik för tondöva, som berättar om Leo och Selahattin (vart tog Dilek vägen?). Jag kan nog tänka mig att läsa den också, faktiskt, om så bara för att jag är nyfiken på hur det kommer gå med Leos karriär och Selahattins kärlek. Någon form av känsla har jag ändå fått för karaktärerna, vilket är trevligt.