Jag hade faktiskt
helt missat Namnsdagsflickan när den kom. Så fick jag tips om den
från en kollega som tyckte att den verkade fin. Och det tyckte jag
också.
Det är en grafisk
ungdomsroman skriven av Kristoffer Leandoer med vackra
mangateckningar av Åsa Ekström (som bland annat illustrerat Jo
Salmsons böcker om Tam). Hur hade jag kunnat missa?
Robin och Kim,
bästa vänner sen barnsben, har tillsammans skapat världen
Berghendia, en fantasyvärld med hemska varelser och blodig historia.
De styr sin värld med järnhand och någonstans där bakom finns
Namnsdagsflickan som den lillasyster hon är. Robin och Kim ritar
teckningar och bygger borgar och Namnsdagsflickan kommer med idéer.
De lever sina liv genom Berghendia. Men så blir Kim och Robin
ovänner och Berghendia förpassas till lådor på Robins vind.
Namnsdagsflickan kan inte acceptera att de överger sin värld, hon
menar att det är de som har skapat den och nu är den deras ansvar.
Så hon fortsätter att fantisera och att teckna. Genom diverse
omständigheter hamnar Namnsdagsflickan i koma och Robin förstår
att systern är fast i fantasivärlden Berghendia.
Parallellt så får
vi följa prinsessan Leana i Berghendia. Hon gör sitt bästa för
att få slut på de krig som förtär hennes land och hennes folk. Vi
får också läsa Kims nya skapelse, seriefiguren Kassandra Karat.
Så, utlåtandet.
Jo, jag gillar, men på ett rätt så lagom sätt. Främst gillar jag
berättelsen med Kim och Robin. Deras kön förblir okända genom
hela berättelsen och det kommer fram bra i Åsas androgyna
teckningar. Men att inte veta gör inget. Det är inget man bryr sig
om och vi behöver inte heller ta en debatt om ”hen” för det
nämns inte heller. Det är helt enkelt bara så att det liksom
saknar betydelse. Men deras historia är bra och de fina ljusgrå
teckningarna står i skarpt konstrast till Berghendias tydliga
tuschteckningar. Berghendia sticker ut. Fantasystoryn om just
Berghendia blir däremot lite omständig och tunn. Mycket historia
ska in på liten plats och där hade jag gärna haft lite mer.
Läsvärt? Javisst. Snyggt? Oja! Men jag känner ändå att jag
skulle vilja ha något mer av den här historien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar