Junos mamma är det pinsammaste som finns

 "Sjukt pinsamt" är den tredje boken i raden om Juno, den vloggande tjejen som trivs bäst just med att bara vlogga. 

Juno har nyligen bytt skola. Fairy är inte hennes bästis längre och hennes mamma sminkar sig som Lill-Babs. Om inte det vore nog så har hennes mamma även startat en vlogg. Snacka om pinsamt! 

I den nya skolan känner Juno ingen, så hon känner sig mer ensam än någonsin. Dessutom är det slitet, kallt och läskigt. Juno ser dock något positivt med allt elände, hon har ju något att vlogga om. 

När allt är som mörkast kommer ljuset till Juno i form av Vanten. Det är en tjej med knallblått hår och är det coolaste och tuffaste som Juno någonsin sett. Och dessutom den vackraste! Vanten har skåpet fullt med godis och snus, och snus är något som Juno bara måste testa. 

"Min första tanke är att det smakar skit. Bokstavligen. Typ som om man hade stoppat in en harlort. Eller torkat hästbajs, eller komocka. Jag vet inte vilket djurbajs som luktar värst, men det som har starkast stank, precis så smakar snusprillan". Så tycker Juno om sin första snusupplevelse.

Juno undrar varför alla vuxensaker är så äckliga. Snart blir hon illamående, måste spy. Hon skyndar sig till toaletterna som alla är upptagna. Det slutar med att hon med våld slår upp en dörr och där råkar spy på en tjej som sitter på toaletten. Ytterligare en sak i raden av pinsamheter, och här kan man ju faktiskt förstå Junos vånda! 

Tillsammans går Vanten och Juno ned på stan. Äntligen har Juno skaffat sig en ny bästis, och faktiskt en coolare bästis än Fairy tycker Juno. Nere på stan snattar Vanten och Juno smink och springer ifrån vakten. Sedan ligger de på Vantens säng och har sminkat sig med sminket som de snattade. Juno känner sig fri, vild och galen tillsammans med Vanten, aldrig tidigare har hon känt sig så här. 

Men varför säger Vanten att hon skulle vilja ha Junos mamma som mamma? Hennes mamma som är det pinsammaste som finns? Vantens mamma verkar ju hur skön som helst, särskilt som hon har hela hallen full med tomflaskor, det är någon som måste tänka på miljön, tänker Juno. 

Jag måste ge det till Linda Skugge, hon kan skriva om utanförskap som ingen annan och hur det är för en tjej som är på den hårfina gränsen mellan barn och en ung människa, med allt vad det innebär.