måndag 19 februari 2018

Wursten och Veganen

Wursten (som egentligen heter Bodil, men kallas för Wursten eftersom hon älskade korv så mycket när hon var liten) har sommarlov och den här sommaren är det mycket i hennes liv som kommer att förändras. Det beror främst på två personer: Veronika och Diana. Veronika är Wurstens bästa kompis. Eller var Wurstens bästa kompis - den här sommaren blir det mer och mer tydligt att de två kanske inte har så mycket gemensamt längre. Veronika hänger mer och mer med Emmy och att umgås alla tre funkar bara inte, för Wursten och Emmy gillar verkligen inte varandra. Emmy har stringtrosor, nagellack och kille. Och förutom att hon har en kille så pratar hon dessutom om killar hela tiden. Själv är Wursten liksom inte där än (och när man läser boken har man svårt att tro att hon någonsin kommer bli som Emmy). Diana träffar Wursten på sin morfars äldreboende. Dianas pappas nya tjej jobbar nämligen där. Diana är nyinflyttad och vegan (båda sakerna berättar hon väldigt snabbt) och på något sätt så glider hon bara in i Wurstens liv. Diana ser sånt som Wursten inte riktigt ser, som att hennes kompisar inte alls är särskilt schyssta mot henne. Hon får henne också att göra saker som hon aldrig trodde att hon skulle göra, exempelvis att utföra en politisk aktion mot kiosken vid badplatsen och att ge sig ut i skogen mitt i natten för att leta efter en bortsprungen iller. Med Diana blir det liksom aldrig händelselöst, även om man kan tycka att hon styr och ställer lite väl mycket ibland.


Det här är en bok som handlar om brytningstiden mellan barn och tonår och om hur svårt det kan vara när kompisar som hängt ihop sen de var små plötsligt växer ifrån varandra. Tyvärr blir det aldrig riktigt fängslande eller spännande, men Åsa Asptjärn har absolut skrivit en helt okej och läsvärd bok. Ett extra plus för vegantemat!


fredag 16 februari 2018

Fandom

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlets&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column-2&p_p_col_count=3&p_r_p_687834046_search_item_id=155744&p_r_p_687834046_facet_queries=&p_r_p_687834046_agency_name=ASE506851&p_r_p_687834046_search_item_no=0&p_r_p_687834046_search_query=fandom&p_r_p_687834046_search_type=solr&p_r_p_687834046_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending
Fandom av Anna Day. Man får ju förväntningar på sjukt mycket fanlit och referenser åt höger och vänster. Och de infrias. Det här är fanlit, en kärleksförklaring till alla romantiska och spännande dystopier som existerar runt omkring oss. Och referenser finns det gott om, man behöver inte heller leta efter dem utan de skrivs ut rätt ut.

Violet, hennes lillebror Nate och hennes bästa vänner Alice och Katie älskar boken och filmen Galgdansen. En berättelse som utspelar sig i ett dystopiskt London och som befolkas av impar (typ vanliga människor) och gemmar (genetiskt förbättrade människor). Huvudpersonen Rose är rebell som försöker motverka gemmarnas hårda styra och vidriga behandling av imparna. Hon förälskar sig i gemmen Willow och i slutet startar revolutionen när han förklarar sin kärlek till henne när hon ska hängas i gemmarnas skådespel Galgdansen.
Violet och de andra är på besök på Comic con (givetvis utklädda till karaktärer från boken) när de på ett mystiskt sätt hamnar mitt Galgdansen. Genom ett lite obetänksamt beslut råkar de avslöja Rose's position och få henne dödad. De förs iväg av några andar impar som de känner igen från boken och inser snart att det hänger på dem att se till att historien ändå fulländas. Det måste starta en revolution för att de ska kunna återvända hem. Violet är mest lik Rose och får spela hennes roll. Nu måste hon alltså få den fantastiskt snygga och perfekta Willow att bli förälskad i henne, en helt vanlig tjej och inte alls är särskilt stark, modig eller hjältinnemässig. Violet och Alice har varit förälskade i karaktären Willow sedan de första gången läste boken och det pirrar i Violet när hon tänker på det. Men det dyker upp något annat på vägen dit. Ash. En imp som i boken bara är en bikaraktär men som så många andra så har även han en historia som aldrig berättas i boken och Violet faller för honom. Willow är istället ytlig och perfekt, med honom följer hon bokens manus, med Ash finns inget manus. Men berättelsen vill ändå framåt och för henne brutalt genom historien, ända fram till den slutgiltiga hängningen.

Jo, jag gillar det här. Jag blir lite fanlit glad och känner att man gärna dras med i den här förälskelsevärlden. Framförallt gillar jag Violet i allt det här. Hon är så himla bra och hon växer så fantastiskt fint under berättelsens gång. Jag gillar också Ash och deras relation. Den är fin. Kanske för att den är i så tydlig kontrast till tönt-Willow. Däremot så stör jag mig lite på att boken är så tydlig, referenser och ledtrådar och allt sånt där förklaras liksom i klartext. Ibland vill man få sitta och leta lite och tänka lite själv och pussla ihop hur det hänger ihop. För det händer ju en massa saker på vägen fram i den här boken och förtroenden sätts definitivt på spel.
Helt klart värt att läsa!

fredag 9 februari 2018

Sportlov!

Här börjar det dra ihop sig mot sportlov med allt vad det innebär. På skolan har vi en läsutmaning över sportlovet, läs en bok som passar in på så många, av mig bestämda, kriterier som möjligt. Eleverna har hämtat lappar och börjat klura :-) På Vetlanda bibliotek är det dags för Sportlovsboken och pyssel. Det finns alltså egentligen ingen anledning att inte plocka med sig en en bok hem över lovet. Något ska man ju ändå göra efter skidturerna och pulkaåkningen :-)

Jag för min del ska plöja klart Fandom av Anna Day. Jag har även börjat gå igenom årets bokrea och börjat kryssa för lite vad jag är sugen på där. Blev lite extra glad över att hitta Martin Emtenäs bok Vilda djurboken, den kommer att hamna i min sons bokhylla!