måndag 8 juli 2019

Guldkorn ur bilderboksskörden

Ojojoj, vad många härliga, nya bilderböcker det har kommit på sistone! Jag plockar med bok efter bok  och läser högt för barnen därhemma och vissa böcker blir man sådär extra glad över. Som att Pernilla Stalfelts klassiska Bajsboken från 1997 nu har fått en efterföljare i Kissboken. Där får man veta det mesta man behöver veta om kiss; som att en kissning tar cirka 7 sekunder, att man kan få rödfärgat kiss om man ätit rödbetor och att fåglar kissbajsar (alltså kissar och bajsar samtidigt). Extra stor munterhet väckte den avslutande kiss-sången Kissa lilla stjärna hos min femåring:


Kissa lilla stjärna där,
du som kissar var du är.
Kiss i blöjan, kiss i säng,
kiss i brallan, kiss igen.
Kissa lilla stjärna där,
drick och kissa var du är.


Böckerna om Malte Modig av Karin Jacov och Kajsa Lind har blivit favoriter hos mig och i senaste boken Malte Modig och världsalltet har Malte fastnat i existentiella grubblerier. Varje kväll när han ska sova kommer rymdtankarna - att ingen vet hur stor rymden är och vad som kommer sen. Världsalltet är så enormt och själv känner Malte sig så liten och oviktig. Tankarna på rymden gör att han inte kan sova på nätterna och på dagarna är han så trött att han inte orkar leka. Tur att han har en så klok vuxenkompis som grannen Kerstin. Hon tar med Malte till ett observatorium och efter det lättar oron litegrann.


Avslutningsvis den glädjande nyheten att Saltkråkan nu för första gången finns i bilderboksversion! Ett litet djur åt Pelle, med Astrid Lindgrens text och alldeles ljuvliga bilder av Maria Nilsson Thore, landade på biblioteket häromdagen. På Rabén & Sjögrens hemsida kan man läsa att det här är första bilderboken om Tjorven, Pelle, Melker och alla de andra, vilket måste betyda att det kommer fler. Hurra, säger jag!

torsdag 4 juli 2019

Jordgubbar växer ju inte på vintern

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163369&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=jordgubbsbarnen&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending
Maria och Gabriel är nästan tvillingar. De är födda samma år, fast den ena i början och den andra i slutet. De bor i en vanlig by på en vanlig gata. Fast deras hus är ovanligt litet. Mamma och pappa har byggt det själva och det har bara ett enda rum. På TV har barnen sett att de flesta hus som andra bor i är mycket lyxigare än deras. TV:n måste de förresten ställa ner på golvet när de ska äta, för huset har bara ett bord. Men trots att Maria och Gabriel har det fattigt har de det ändå ganska bra. De har varandra, sina föräldrar, hästen Bobbi, kompisen Iulia och en egen hund, som de får precis i början av boken.


Men så kommer torkan. Det regnar inte ordentligt på hur länge som helst och gräset i Bobbis hage blir bara gulare och gulare. Och så ramlar Gabriel ner från taket när han och Maria försöker laga ett läckande hål med tuggummi (var tänkt som en överraskning till mamma och pappa) och det finns inga pengar att betala sjukhusräkningen för. Då händer det hemska - en dag går pappa iväg med Bobbi och kommer hem utan honom. Han har sålt hästen för att få ihop pengar till bussbiljetter. Han och mamma ska åka buss, ända till Sverige. Där finns det jordgubbar att plocka. De är stora som äpplen och för pengarna de tjänar ska de laga taket och köpa kläder och mat. Och köpa tillbaka Bobbi!


Maria och Gabriel vet många barn vars föräldrar har åkt till Sverige för att plocka jordgubbar. De kallas för jordgubbsbarn och nu ska alltså de två också bli det. Nästan inget kan vara värre än detta! Men ännu värre blir det när föräldrarna har varit borta ett tag och barnen inser att det inte växer några jordgubbar i Sverige på vintern. Mamma och pappa har ljugit - de plockar inte jordgubbar i Sverige, de tigger...


Sara Olausson har skrivit den här boken efter att ha lärt känna Felicia Iosif, en kvinna som brukade tigga i närheten av Olaussons hem. Tillsammans skrev de boken Det kunde varit jag (vuxenbok) och Jordgubbsbarnen är en slags fortsättning på den, fast de egentligen inte hör ihop. Båda böckerna är författarens sätta att försöka skapa större förståelse för människor i Felicias situation. Och där tycker jag att Jordgubbsbarnen är ett mycket lyckat projekt! Svåra saker, som fattigdom och tigger, kan ju vara knepiga att förklara för barn som lever i en helt annan miljö. Här får man förståelsen liksom på köpet, samtidigt som man får läsa en härlig berättelse om kärlek och längtan.

torsdag 6 juni 2019

Maja vill satsa allt på Serum

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=155403&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=serum&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583
Maja älskar att spela i sitt band, Serum, som betyder motgift. Ett motgift mot sexism, rasism och homofobi. Det börjar gå bra för Serum, en stor publik älskar bandet och ett skivkontrakt närmar sig. Maja är beredd att satsa allt på bandet men frågan är om de andra är beredda att satsa lika mycket? Gitarristen Mahir ska börja jobba heltid och trummisen Linn ska till hösten börja plugga som lärare. Maja är tuff och känner att hon kan vara utan dem. Sångaren Fille kan hon dock inte vara utan. Det var den första killen som hon hånglade med. Han är en underbar vän och en fantastisk sångare.
Men vad vill egentligen Fille? Vad har han för planer? Mardrömmen fortsätter för Maja när han säger att han ska flytta, till Uppsala, som ligger långt, långt borta.
Hur ska det nu går för bandet? Är det slutet för Serum?
Eftersom jag själv gillar musik tycker jag det är kul att läsa en historia om ett band. Jag gillar också karaktären Maja som har ett stort driv. Dock tycker jag intrigen är aningen tunn. Musikälskare lär dock inte bli besvikna. 

onsdag 5 juni 2019

Inspirerande bok för unga bandyentusiaster

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163517&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=title%3A+%22Flippa+bollen%2C+Linn%C3%A9a%5C%21%22&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583

Författaren och sportjournalisten Anja Gatu har förgyllt bokvärlden med sina böcker om kvinnliga idrottsstjärnor, som exempelvis Kosovare Asllani och Therese Sjögran. Intrigen är förlagd till när dessa framgångsrika idrottare var unga och så även i fallet med Anja Gatus nya bok som handlar om bandyspelaren Linnéa Larsson.
Linnéa Larsson började sin bana i Ljusdals BK. Anja har på ett mycket bra sätt lyckats fånga livet i ett litet samhälle. Allt handlar inte bara om bandy. I handlingen finns gott om spänningselement. För Linnéas del handlar oron inte så mycket om hur hon ska prestera på bandybanan, utan mer om hur hon ska handskas med det faktum att det på vägen till träningen finns ett läskigt ödehus. Vad gömmer sig därinne?
Bandyälskaren får dock sitt lystmäte. Som alla unga idrottare drömmer Linnéa om sin framtid. En återkommande dagdröm är hur det kommer kännas att få chansen att avgöra matcher mot ryska storlag som kommer på besök. Men innan det kan bli verklighet väntar hård träning. När man läser träningsskildringar kan man själv bli lite sugen att ge sig ut på isen.
"De första skären ut på isen är alltid lika ljuvliga. Det knarrar under fötterna och Linnéa fyller lungorna med luft", skriver Anja och visst är det inspirerande.
Bortom de hårda träningarna, hägrar det stora målet för Linnéa, ExTE-cupen dit de bästa lagen i världen kommer.
Detta är en bok som självklart lockar unga idrottsfantaster, men eftersom Linnéa skriver om annat spännande som rör barns liv, kan denna bok med fördel läsas av alla.

tisdag 4 juni 2019

Taynikma i ny lättläst tappning

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163330&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=flint&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583
Jan Kjaers Taynikma-serie är flitigt utlånad på biblioteken. Kjaer, som är från Danmark, har skrivit över 50 böcker som har getts ut i femton olika länder. Han har även utvecklat det så kallade Linksystemet, som är ett lässystem för de barn som just lärt sig läsa och som kan läsa korta, sammanhängande meningar.
Linksystemet ser vi prov på i denna helt ny Taynikmaserie som alltså är en lättläst version av den populära föregångaren. Första delen heter Flint och handlar just om Flint och bästa kompisen Ask. Boken är mangainspirerad och handlingen äger rum i en fantasyvärld.
Berättelsen tar sin början när Flint håller på att tillverka en gåva. En gåva som ska ges till den kolossala stenstatyn Dako. Detta för att blidka gudarna och hjälpa vännerna om de hamnar i fara. Ask är dock skeptisk och lite nonchalant menar han att gåvan inte behövs eftersom de båda vännerna behärskar magi.
Efter besöket, när vännerna är på väg hem till byn, hamnar de i ett bakhåll av orker. Orkerna är väldigt många och Flint och Asks liv är i fara. Är hoppet ute eller kan de vänta hjälp från oväntat håll?
Jag ser fram emot denna serie och tror att den kommer bli en hit för alla unga läsare som precis knäckt läskoden. 

måndag 3 juni 2019

Spöksystrarna är tillbaka

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163496&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=ett+sp%C3%B6ke+fyller+%C3%A5r&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583

För de yngre läsarna har nu äntligen del 7 i serien om Spöksystrar kommit ut. Denna gång anordnas ett riktigt spökkalas. Berättelsen börjar lite ledsamt för bästa kompisarna Nila och spöket Majs del. Klasskompisen Matilda ska ha födelsedagskalas. Även Nila och Maj har blivit bjudna, men som alla läsare av serien vet gillar Maj att skoja. Hon trollar fram en riktigt stor spökhund vilket skrämmer Matilda så mycket att hon bestämmer att de minsann inte får komma på kalaset.
Nila och Maj är dock uppfinningsrika och beslutar att ordna med ett alldeles eget kalas. Platsen? Det blir självklart på kyrkogården.
Nila bestämmer sig för att göra något fint för Maj som är lite ledsen över att de inte blivit bjudna på Matildas kalas. I en begagnataffär hittar hon en Kapten Kidd-figur, en leksam som Maj lekte med när hon levde. Problemet är ju bara att den är så dyr!
Nila börjar panta burkar för att ha råd med presenten, hon sliter och släpar med att leta i soptunnor. Hon får äntligen ihop de pengar som behövs men när hon kommer till butiken så är figuren såld!
Ve och fasa, vad ska hon nu göra? Dagen för spökkalaset kommer och det ser ut att bli riktigt lyckat ändå. Maj har pyntat kyrkogården riktigt fint. Det bjuds på läsk och dödsgod tårta.
Kanske blir det en riktig toppendag till slut?
Mårten Melin och Hanna Granlund har skapat en trevlig historia i bästa Spöksystraranda. En bok för de yngre som gillar lagom mycket spänning. 

onsdag 29 maj 2019

F som i sämst

 https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=159378&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=f+som+i+s%C3%A4mst&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending

Jonna är verkligen inte bra på någonting. Hon är dålig i skolan, dålig på att vara dotter och lillasyrra, dålig på att vara kompis. Eller rättare sagt - hon har inga kompisar. Hon är den där tysta, tråkiga tjejen som alla tror ska vara pluggig och smart, men som bara är missanpassad. Fast det gör inget, Jonna bryr sig verkligen inte. Hon vill bara få vara ifred, ligga i sängen och peta sig i näsan, äta godis som hon har gömt i dammet under sängen och kolla på Youtubeklipp.

Jonnas storasyster Miriam är precis tvärt om. Hon har superbra betyg, är jätteduktig på att sjunga och spela gitarr och naturligtvis är hon också populär bland kompisarna. Dessutom är hon snygg och har långt, blankt hår. Jonnas mamma och pappa är så stolta över Miriam att de nästan spricker. När det gäller Jonna är de inte ens i närheten av att spricka (utom möjligen av frustration). Den enda som egentligen förstår Jonna är hennes moster Debbie. Det lite av samma sort. Lite obekväma och jobbiga. Fast Debbie knarkar också, det gör förstås inte Jonna.

Men det där om att Jonna inte bryr sig är nog faktiskt inte riktigt sant. En natt när hon smyger in på Miriams rum för att kolla runt lite medan Miriam sover, ställer hon sig och tittar på alla foton ovanför Miriams säng. Det är kompisar i långa rader - leende och skrattande, mamma och pappa, släktingar, gamla lärare från förr och kompisar från dagis. Miriam måste ha bilder på in princip alla hon har mött. Alla utom Jonna... Då händer det något inuti Jonna. Hon ser på den sovande Miriam, med sin långa, prydliga fläta. Hon ser en sax. Och plötsligt står hon med flätan dinglande i ett fast grepp i sin hand. Hon inser direkt att det hon gjort kommer att leda till en katastrof. Det gör det också, men till en helt annan katastrof än hon hade kunnat gissa. Perfekta Miriam kanske inte vill vara så perfekt trots allt.

I början kände jag nästan lite motvilja mot Jonna, som bara ligger på sin säng och letar snorkråkor och inte anstränger sig det minsta. Men sympatin för henne växer fram efter hand. Det är inte lätt att vara en person som aldrig motsvarar omvärldens förväntningar. Att dessutom blir jämförd/jämföra sig med en perfekt storasyrra gör det förstås inte enklare. Men att vara den perfekta är inte heller alltid så enkelt! Det här är en fin bok om utanförskap och krav. Det är också en bok om hur komplicerad, men samtidigt kärleksfull, en syskonrelation kan vara. Cilla Jackert har skrivit en bok som är perfekt som högläsning för mellanstadieåldern!

torsdag 23 maj 2019

I ingenmansland mellan mobbad och populär

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=160360&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=zero+betyder+noll&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583

Hur vet man om man är mobbad? Detta är en fråga som tolvåriga Penny brottas med i boken Zero betyder noll (som i nolla) av Malin Lundgren. Faktum är att jag känner mig i hennes frågeställning och jag vet att jag inte är ensam. När man själv var tolv tillhörde man inte de populäraste i klassen, men man var heller inte utfryst eller mobbad. Jag tror aldrig att jag tidigare läst en barnbok som behandlat detta ämne tidigare, där man så att säga befinner sig i ingenmansland, mellan att vara mobbad och populär.
Handlingen börjar med att Penny sitter ensam i den stora matsalen. Utanför leker de andra barnen men Penny har ingen önskan att gå dit ut och fråga om hon får vara med. Istället tar hon en knäckemacka till.
Penny trivs helt enkelt med att vara själv. Om det ändå kunde vara så enkelt, att man trivdes med sig själv och att det var ok med det. För Pennys klasskompisar är det inte ok. De ifrågasätter ständigt Pennys beteende vilket får henne att känna sig konstig. Om inte detta vore nog så frågar Pennys föräldrar henne vid återkommande tillfällen om hon aldrig ska leka med någon eller ta med en kompis hem. Föräldrarna vill ju bara väl men detta får Penny att känna sig ännu mer konstig.
Ibland kan hon till och med önska att hennes klasskompisar skulle mobba henne på riktigt. Reta henne, säga dumma saker till henne eller knuffa på henne, vad som helst, bara de ser henne, på riktigt, som hon är.
Jag väljer att stanna här, då jag inte vill avslöja mer hur boken slutar. Det jag kan säga är att handlingen har något vemodigt över sig och att Lundgrens beskrivning av karaktären känns väldigt realistisk och trovärdig. 

onsdag 22 maj 2019

Magiskt om Törnrosa i ny tappning

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163160&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=%C3%A4r+det+bara+jag+som+bryr+mig&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583

Jag är en "sucker" för sagor. Särskilt sagor som börjar med orden "Det var en gång". Lilla Törnrosa av Ane Gustavsson har det här klassiska anslaget. Detta är alltså en variant av Törnrosa, men i ny och modern tappning.
Snart är man inne i den här vackra men också, för den som kan sina Törnrosa, sorgliga berättelsen som handlar om paret som verkar ha allt. Ett fint hus med närhet till naturen och alla dess djur. Men de saknar att barn att dela allt detta underbara med. En stjärnklar kväll när kvinnan badar i tjärnen uppfylls dock alla deras önskningar. En groda lovar att de snart ska få sitt barn och så sker också.
Lilla Törnrosa träder in i handlingen och det är ett älskat barn. Ett stort kalas ordnas dit alla djur kommer och ger sina gåvor till barnet. Ugglan ger exempelvis Lilla Törnrosa klokhet, grävlingen ger styrka och björnen mod. Ett djur har man glömt bjuda på kalaset. Det är lodjuret och detta kommer få ödesdigra konsekvenser. När kalaset är i full gång öppnas plötsligt dörren och en kall vind blåser in. I dörren står lodjuret och väser fram en förbannelse över Lilla Törnrosa.
"När hon fyller 10 år ska hon sticka sig på en spinnrocks slända och dö". När lokatten försvunnit blir alla deltagare på kalaset förtvivlade. Hur ska det nu gå för den underbara flickan? Kommer hon verkligen att dö när hon är tio år? Och finns det någon räddning?
En alldeles underbar bok, fylld med fina illustrationen och magi, som en saga sig bör. 

tisdag 21 maj 2019

En ocean av kärlek

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163269&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=en+ocean+av+k%C3%A4rlek&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending
Tahere Mafis bok En ocean av kärlek utspelar sig i USA år 2002. Det är ett år efter de stora 11 september-attackerna och det är en tid då det inte är lätt att vara amerikansk muslim med rötter från mellanöstern. En som vet allt om detta är 16-åriga Shirin. Hennes föräldrar kommer båda från Iran, men själv har hon bott i hela sitt liv i USA. Föräldrarna har alltid strävat efter att ge sin familj ett bättre liv och därför har de flyttat oändligt många gånger. Till större hus, bättre jobb, bättre skolor... En god tanke, men den har också fört med sig att Shirin och hennes bror inte har kunnat rota sig ordentligt någonstans. Nu har de precis bytt skola för tredje gången på bara ett år och Shirin har slutat försöka få några nya vänner. Hon kommer ändå aldrig att hinna lära känna dem innan det är dags för nästa flytt. Dessutom möts hon av så många rasistiska påhopp och fördomar på grund av sin familjs bakgrund att det ändå inte är lönt. På nya skolan är hon den enda som bär slöja och reaktionerna låter inte vänta på sig. Shirin har bestämt sig för att ha så lite som möjligt  med andra människor att göra och hon stänger helt enkelt av och gör sig oåtkomlig både för elaka kommentarer och eventuella vänliga närmanden. Därför har hon svårt att ta in att Ocean James, som hon ska jobba ihop med på biologin, faktiskt verkar gilla henne och försöker få kontakt. Och när hon så småningom börjar inse att intresset inte bara är från hans sida och att de båda nog har mer än vänskapliga känslor för varandra får hon panik. Det går bara inte! En kille som Ocean - en snygg, populär, vit kille kan absolut inte vara tillsamman med en tjej som hon. Det kommer aldrig att accepteras och Ocean kommer bara att bli olycklig.

Här är det svårt att inte bli irriterad på Shirin, som bara ser svårigheter och inte vågar följa sina känslor. Det är svårt att inte tänka att hon överdriver, hur farligt kan det bli liksom? Men då får man påminna sig att det här är USA. Det är i största allmänhet väldigt konservativt och det är precis efter terrorattackerna när terroristskräcken är som störst. Att bära slöja är fullt tillräckligt för att bli misstänkliggjord och att vara tillsammans med någon som bör slöja är definitivt inte heller okej. Åtminstone inte på Shrins och Oceans skola. Ocean blir i princip utstött av både elever och personal och hans strålande karriär inom skolans basketlag hotar att gå om intet.

Det här är en bok som tar upp massor av viktiga frågor. Och när jag lyckas se bortom det väldigt amerikanska perspektivet, så hittar jag både en fin kärlekshistoria och en berättelse om att våga känna tillit till andra människor, fast man har blivit bränd så många gånger. 

Vad gömmer sig bakom väggen i rummet?

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163460&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=title%3A+%22Mysterieklubben+och+det+hemliga+rummet%22&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583
Patrik Bergström kommer nu med sin första bok i serien om Mysterieklubben. Denna gång handlar mysteriet om ett hemligt rum. Illustrationerna är gjorda av Filippo Vanzo. I händelsernas centrum är Amanda vars mamma som är bibliotekarie och pappa som är militär har fått nya jobb. Det lilla samhället de ska flytta till heter Vilunda.
Amanda är inte så pepp på att flytta. Hon saknar sina gamla vänner. När de kommer fram till huset de ska bo i känns det ändå rätt så bra. Amanda ska bo i ett stort rum, med högt i tak och fönster som vetter ut mot trädgården. Amanda börjar undersöka sitt rum och upptäcker att någon har tapetserat över en öppning i väggen. Vad är nu detta? Mysteriet tar sin början. Vad är det som ligger bakom öppningen? Ett hemligt rum?
Amanda hittar snart ett gömställe som ligger upp på vinden. Där ser hon initialerna "MK" och "HK" inkarvade i väggen. Frågorna blir alltså inte färre utan fler.
En tid går och Amanda kommer inte vidare i sökandet efter hemligheter. Hon har långtråkigt och går ut en stund. Där träffar hon grannen Holger, en äldre man som står och fixar med sin båt. De börjar prata och Holger berättar att hans bror en gång har bott i Amandas hus. När Holger får reda på vilket rum som Amanda bor i säger han lite kryptiskt: "Ja, det är ju ett spännande rum".
Vad menar Holger med det? Vet han något om initialerna? Genom Holger får Amanda reda på att det förr i tiden fanns något som kallades för Mysterieklubben. Amanda blir nyfiken. Vilunda kanske inte är så tokigt ändå? Det blir ännu roligare när hon träffar en ny kompis som heter Carl.
Tillsammans kanske de kan lösa mysteriet med det hemliga rummet?
Patrik Bergström har skrivit en lagom spännande bok med en del intressanta sidospår. Till hösten kommer uppföljaren Mysterieklubben och ubåten. 

Är Wilma den enda som bryr sig om miljön?

https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/results?p_p_id=searchResult_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=163160&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name=ASE506851&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=%C3%A4r+det+bara+jag+som+bryr+mig&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DRelevance%26direction%3DDescending&_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id=186524583

Sommarlovet är slut och Wilma ska börja sexan. För Wilma känns det dock inte bra att börja skolan igen, hon känner sig nervös och obehaglig till mods. Hon tycker att de andra tjejerna i klassen har förändrats. Det enda som verkar betyda något är kläder, smink, Tiktok och Sims.
När Wilma kommer till skolan pratar klasskompisarna Kajsa och Märta om vad de har gjort på sommarlovet. Resor har gjorts till USA och Grekland och Wilma som bara fiskat med morfar och varit i Kalmar och på Öland.
Wilma vägrar dock att skämmas. Det är inte hon som ska skämmas för att hon och hennes familj tänker på miljön tänker hon. Det är Kajsa och Märta som borde skämmas för att de smutsar ned miljön genom att flyga.
Ändå är det just tjejer som Kajsa och Märta som verkar gälla på skolan. Wilma känner sig utanför. Mest av allt önskar hon att någon mer i klassen skulle vara mer som hon, någon som bryr sig mer än bara om de senaste Youtubeklippen. Nu vill hon vara kvar i den här elaka klassen, med alla som säger taskiga kommentarer. Droppen blir när hon redan första skoldagen efter sommaren blir kallad för tönt.
När Wilma kommer hem känner hon att det är dags för förändring. Hon går in på toaletten och börjar klippa av sig håret. Hon färgar det till och med lila med karamellfärg. Nu ska ingen kalla henner för tönt mer!

När hon kommer till skolan nästa dag är det dock inte så många som verkar bry sig om hennes nya stil. Uppmärksamheten riktas istället mot något annat, det har börjat en ny tjej i Wilmas klass. Kanske är det denna vän som Wilma har sökt? Jag gillar den här boken mycket. Det är en bok om mod, att våga vara den som sticker ut trots att det tar emot. Berättelsen är också synnerligen aktuell, den handlar mycket om den klimatångest man som ung kan känna och hur man själv kan påverka så att vi får en bättre miljö på jordklotet.