Nicola Yoon briljerar och berör

Om du visste exakt hur ditt kärleksliv skulle bli, från första daten till sista kyssen, om du visste att det skulle sluta med hjärtesorg, skulle du ändå ta språnget?

I ”Instructions för dancing” (2021) möter vi Evie som är i full färd med att rensa ut hela sin bokhylla med romantiska böcker. En bokhylla som för övrigt är kategoriserad precis som i ett bibliotek. Hon har fått nog, hon har tappat all sin tro på kärleken för hur skulle hon inte kunna göra det!? Hennes föräldrar har skiljt sig för att hennes älskade pappa har hittat en ny kvinna i sitt liv. Pappan som varit hennes stora stöttepelare och som hon kunnat göra allt med, hur kunde detta ske? För Evie är sveket alldeles för stort och hon lovar sig själv att aldrig bli kär för kärlek är ändå skit och slutar med sorg och svek. När hon ska lämna sina gamla kärleksböcker på bibblan kommer hon på att det är stängt på söndagar så det slutar med att hon hamnar vid en ”library box-ge en bok, ta en bok”. Evie försöker ta sig därifrån utan en bok men med hjälp av ägaren till boxen får hon med sig en bok mot sin vilja, ”Instructions for dancing”. Hon cyklar hem och möter där sin syster och hennes nyaste pojkvän i en djup förtrolig kyss- och hon ser! Hon ser deras första möte, hon ser deras första kyss och framförallt ser hon exakt hur deras relation kommer sluta. Det här är varken första eller sista gången hon får denna uppenbarelse eller för Evie; förbannelse. Vad sjutton var det för bok hon fick med sig egentligen? Fast besluten om att hon måste lämna tillbaka boken till sin rätta ägare och förhoppningsvis få ett slut på de här synerna, beger hon sig till en dansstudio i stan. Helt plötsligt är hon själv med på en danslektion och innan hon vet ordet av har hon gått med på att vara med på en nybörjardanstävling som skulle kunna ge studion stor publicitet om hon och hennes partner skulle vinna. Och hennes danspartner? Xavier, som hon bestämmer för sig själv att hon absolut inte ska falla för, för hur skulle hon kunna det när hon lovat sig själv att aldrig älska igen?

 

Allt jag kan säga är att Nicola Yoon har gjort det igen! En helt otrolig ny ungdomsroman som än så länge bara finns på engelska men som kommer komma i svensk översättning. Yoon är i och för sig en av mina favvo-ungdomsförfattare men det är totalt omöjligt att inte bli kär och förtvivlad av denna bok. Jag är ju lite svag för böckerna som inte måste ha helt tillrättalagda slut och som fångar den där förtvivlande känslan av kärlek. Böckerna som sätter ord på allt man känner och har känt och det enda jag kan tänka är; varför fanns inte den här författaren när jag själv var i tonåren och behövde den här boken som mest?

The problem with broken hearts isn´t that they kill you. It´s that they don´t (Yoon)

 

Högaktuella teman i Zappias ungdomsroman

 

Artonåriga Eliza Mirk är blyg, lite speciell, smart och helt ensam. Ingen på skolan är intresserad av att vara med henne vilket i och för sig är fine för henne. Det finns nämligen en parallell verklighet för Eliza: på nätet är hon värsta succén! Det är dock inte fler än hennes absolut närmsta familj som vet om det här vilket är precis som Eliza vill ha det. På nätet har hon sitt alias LadyConstellation och under det skriver och ritar hon den sjukt populära serien Monstrous Sea som har miljoner följare och läsare.

I Eliza och hennes monster lever Eliza drömlivet på nätet och kan inte i sin vildaste fantasi tro att hennes verkliga liv någonsin kommer kunna mäta sig med det. Men så börjar Wallace Warland på skolan och saker och ting börjar förändras för Eliza. Mot alla odds (i andras ögon om inte annat) blir de efter lite trevande, nära vänner. Det visar sig att Wallace är ett stort fan av Monstrous Sea och Eliza hamnar i ett moraliskt dilemma om hon ska avslöja sin hemlighet eller inte för honom. Eftersom hon skyr all uppmärksamhet försöker hon in i det längsta hålla en låg profil men så råkar hennes alter ego bli avslöjat och allt ställs på sin spets. Hur sjutton ska hon reda ut det här?!

Francesca Zappia har skrivit en roman som även blandar in illustrationer från Elizas serie mellan kapitlen vilket helt klart höjer äkthetskänslan i boken. Den behandlar teman som i allra högsta grad är på tapeten idag, som depression och ångest hos unga. För mig som (lite äldre) läsare blir hela grejen med kändisskap online väldigt fängslande och jag kommer på mig själv med att jag funderar och analyserar mycket kring just den grejen. Idag blir det allt vanligare med att man kan vara kändis på nätet och dessutom tjäna sitt levebröd på det. Eliza har genom sin serie tjänat mängder av pengar på sin serie och merchandise, något som hennes föräldrar dessutom är helt ovetande om. De ser hennes illustrerande och skrivande som ett litet fritidsintresse och förstår inte alls vidden av hur stor hon är på nätet. Just tanken på att vi lever lite som i parallella universum är både fascinerande och skrämmande och jag tror att det inte är ovanligt att det blir den tydliga generationsklyftan som finns mellan Eliza och hennes föräldrar när det kommer till aktiviteter online. Det här är en bok som kan passa både ungdomar och deras föräldrar, just för att kanske få en liten inblick i hur online-livet kan te sig, även om det såklart är fiktion.

Jennifer Niven är tillbaka med ny ungdomsbok!

                                              

Den amerikanska författaren Jennifer Niven är tillbaka med en ny fängslande ungdomsbok, Andetag. Hon gjorde succé med sin debut för unga vuxna, Som stjärnor i natten (2015), som även har blivit filmatiserad. Jag tror inte att något fan av ovan nämnda bok kommer bli besviken på hennes nya roman.

18-åriga Claude, eller Claudine som hon egentligen heter, lever med sin mamma, pappa och husdjur i en sömnig stad i Ohio. Nedräkningen till studenten har börjat och det är då livet ska sätta fart på riktigt! Hon och bästa vännen Saz ska åka på roadtrip innan hon ska börja på college i New York och hon räknar dagarna. Men så släpper hennes föräldrar bomben bara några veckor innan skolan ska sluta; de ska separera och Claude ska spendera sommaren med sin mamma på en avlägsen ö utanför Georgias kust. Hennes värld och den idyll hon trodde sig leva i rasar samman. Skolan slutar och snart befinner hon sig på en båt på väg till ön och hon är inte nöjd! På den här ön bor det främst säsongsarbetare och den är känd för sitt naturliv. För en 18-åring som precis innan skulle lägga in en stöt på sin hemliga förälskelse kunde det inte komma mer olägligt. När båten lägger till möts de av några yngre killar i Claudes egen ålder som jobbar på ön. Behövs det sägas att det direkt tänds gnistor mellan Claude och den ena killen, Jeremiah Crew? Sommaren kommer att bli allt annat än vad Claude har föreställt sig.

Precis som i Som stjärnor i natten är det inte bara en dans på rosor i den här boken och det är ändå det jag själv uppskattar med Nivens böcker. I Andetag får vi vara med om den där första riktiga himlastormande känslan av att vara kär och den omöjliga sommarromansen som man inte kan låta bli även om man kanske borde…Niven har förmågan att sätta ord på tonårskänslorna utan att det blir banalt eller orimligt lyckligt och hon finns där för de som inte får sitt lyckliga och efterlängtade slut.

Efterlängtad uppföljare till vampyrsuccén

 

Femton år efter den första boken av Stephanie Meyer, Om jag kunde drömma (2005), kommer dess efterlängtade uppföljare. Meyer satte hela (tonårs)världen i brand när hon släppte sina romaner om människan Bella Swan och vampyren Edward Cullen. En omöjlig kärlek uppstod mellan Bella och Edward och läsarna kunde följa deras öden i fyra böcker. Böckerna har även filmatiserats med Kristin Stewart som Bella och Robert Pattinson som Edward. Med Meyers böcker föddes en vampyrtrend och det kom böcker av andra författare och det gjordes nya tv-serier. Den gemensamma faktorn för alla dessa får nog sägas är att alla vampyrer är otroligt fascinerande och framförallt attraktiva!

De tidigare böckerna som Meyer släppte berättades ur Bellas perspektiv men den nya boken “Midnattssol” berättas från Edwards synvinkel. För ett Twilight-fan som jag själv, även att jag var allt annat än tonåring när böckerna släpptes, blev “Midnattssol” ändå lite av en besvikelse. Trots sina dryga 900 sidor är det inte så mycket innehåll. Boken behandlar i princip bara “Om jag kunde drömma” fast så som Edward uppfattade det och dessutom på många sidor mer. Den överhängande första delen blir en lång upprepning om hur Edward uppfattar Bellas doft, vilket blir lite enformigt. Trots detta lite svaga omdöme var jag tvungen att läsa klart boken och för alla riktiga Twilight-fans kan jag ändå tycka att man ska läsa den. Det är ett kärt återseende när man som läsare följt Bella och Edward tidigare och vampyrerna är ju trots allt väldigt fängslande fortfarande!

När man blir ensammast i världen

Adrian och Emma ska börja nian och det har alltid varit de två mot världen. Det har alltid varit de som stått lägst. De som ingen annan vill prata med och dem som de andra hånar och gör sig löjliga över. Men det har inte gjort så mycket så länge de har haft varandra. Men strax före höstterminen ska börja så förändras spelreglerna. Emma berättar för Adrian att hon tycker att de kanske inte ska umgås så mycket längre. Nu är Adrian helt ensam. Och då är det så mycket svårare att stå emot kommentarerna som fälls. Det blir inte lättare av att Emma verkar ha börjat umgås med ett par tjejer i klassen och dessutom skaffat pojkvän under sommaren.

Samtidigt som Emma bryter med Adrian så dör hans mormor. För att komma ifrån ensamheten en stund så bestämmer sig Adrian för att åka till morfadern i Luleå och hålla honom sällskap under höstlovet. Under ett biblioteksbesök så träffar han Vega, hon är cool och spontan, precis allt som Adrian känner att han inte är. Men med Vega och i Luleå så skulle han kunna vara sån som han inte vågar vara hemma. Den där höstlovsveckan blir underbar. Han och morfadern kommer varandra nära och piggar upp varandra samtidigt som Adrian och Vega blir närmre och närmre. Men när hon börjar prata om att komma och hälsa på honom i Ö-vik får han panik. Där är han ju en tönt.

Säg nåt då! av Ida Ömalm Ronvall är rakt igenom en fin bok. Det är lagom mörkt och dunkelt med lagom mycket ljusglimtar som håller hoppet vid liv. Man hejar på Adrian och vill honom så väl, och det byggs upp en fin relation mellan honom och morfadern som får det att sticka lite i hjärtat. Det som krävs för att man ska må bra. 

Mörker och mystik i Jämtlands skogar

Camilla Sten, som tidigare skrivit serien om Havsfolket (Djurgraven, Sjörök och Mareld) är nu tillbaka med del ett i en planerad trilogi vid namn Järvhögatrilogin. Järvhöga är en fiktiv liten ort i Jämtland och där bor Julia, som går på gymnasiet. Hon går på det allmänna gymnasiet, men på orten finns även Järvhöga Läroverk, som är en anrik internatskola. Det är vinter och mörkt och kallt och uppståndelsen blir stor när en av killarna, Markus, från läroverket en dag går ut i skogen och sedan inte kommer tillbaka. Polisen kopplas in och Missing people drar igång skallgångskedjor. Men av Markus syns inte ett spår. Under skallgången träffar Julia Markus rumskamrat Emil och de lär känna varandra. Markus är en extremt viktig person i Emils liv och han vill inget hellre än att hitta honom.

I skolan ska Julia skriva ett arbete om Järvhögas historia under 1900-talet. Att ha med den del om läroverket känns självklart eftersom det har präglat bygden så mycket. Men Julia inser att det underligt nog finns väldigt lite information att hitta om skolan. Hon inser också att Markus inte är den enda pojken i Järvshöga som har försvunnit spårlöst ut i skogen och att väldigt få vill prata om detta märkliga faktum. Istället verkar det vara något som de flesta har accepterat: Det är bara så här i Järvshöga. Ibland går pojkarna här ut i skogen och försvinner. Men Julia vägrar att acceptera och tillsammans med Emil börjar hon gräva i vad som kan ha hänt både Markus och pojkarna som har försvunnit längre bak i tiden. Har det hela en naturlig förklaring eller är det något annat som ligger bakom, något ännu mera skrämmande?

Bergtagen är helt klart en läsvärd bok, även om jag nog hade hoppats på att den skulle vara lite mera spännande. Kanske på grund av det fantastiskt fina omslaget, som bidrar till höga förväntningar på läsupplevelsen. I epilogen serveras dock en riktig cliffhanger, som gör att jag redan längtar efter att Camilla Sten ska skriva klart del två!

Skräcken på Wakenhyrst

Vad hände egentligen den där dagen när historikern Edmund Stearne plötsligt blev en mördare vid hans gotiska gods Wake’s End vid kärret i Wakenhyrst?  Den enda som tycks ha en aning är dottern Maud. Men under årtionden har hon valt att gömma sig i godset och inte uttala sig mer än nödvändigt. Sanningen om sin far har hon valt att behålla för sig själv.  

Men nu har hon inget val. Hon måste berätta sin historia.

Edmund är en dominant herre som styr sin familj och gods med järnhand. Maud är förtryckt och ensam, särskilt efter mammans död.

I byns kyrka upptäcks en medeltida målning föreställande mänsklighetens straff i helvetet. Den får namnet Domen och verkar ha en nästan magisk påverkan på Edmund Stearne. Hans forskning tar honom allt djupare in i hans egna mörka förflutna och Maud följer hans mani genom att läsa hans dagböcker och följa hans arbete. Men vad är det han är rädd för? Vad är han beredd att göra för sin egen frid? Maud är en ensam, ung kvinna på 1910-talet som ingen av männen i närheten i beredd att lyssna på. Vad kan hon göra för att förhindra en katastrof?

Michelle Paver har gjort det igen och skrivit en gotisk rysare som man dras in i, upprörs av och som berör. Inledningen hintar om en häxroman men de spåren glöms snabbt bort i Wake’s Ends gotiska rum och i kärrets mörka dragningskraft. Och Maud. Fantastiska Maud. Som man känner med henne. Som man vill slåss med henne.

Rör mig inte!

Tänk dig att du levt helt isolerad i hela ditt liv och bara umgåtts med en enda person - din pappa. Tänk dig att du har hämtat all kunskap om omvärlden från filmer och internet. Tänk dig att du är född med en förbannelse som gör att alla du rör vid dör när de kommer längre än 30 meter i från dig. Tänk dig att polisen ringer på dörren en dag och hämtar din pappa och du vet att när han har passerat de där 30 metrarna kommer allting vara över... Sådan är verkligheten för femtonåriga Elin i Gustav Tegbys bok Beröringen. För mig räckte det att läsa baksidestexten för att veta att jag skulle älska den här boken! Böcker som är realistiska, men som har en övernaturlig eller magisk twist är min favorit. Här är det dessutom spännande i princip hela tiden. Och massor av känslor. Det är omöjligt att inte bli berörd av Beröringen. Läs den!

Sorgen, desperationen och kärleken till ett försvunnet syskon

My brother disappeared. It´s been ten months. And I´m shattering into pieces. 

The million pieces of Neena Gill finns än så länge inte översatt till svenska men det ska inte ses som ett hinder. Språket flyter bra och är framförallt lättförståeligt.

Neena Gill är en brittisk-pakistansk tonåring som alltid varit ”the good girl”, bra betyg och skötsam. Plötsligt försvinner hennes bror, Akash, och när boken börjar har han varit borta i tio månader. Neena är helt förkrossad då syskonen alltid varit väldigt tighta och han var hennes stöttepelare i livet. Kvällen han försvann skulle han på en fest till hans flickvän, Fiona, och tjatade på Neena att hon skulle följa med. Hon valde att inte följa med och har levt med skuldkänslor ända sen dess, tänk om hon kunde förhindrat att han försvann!? Efter Akashs försvinnande börjar världen runt om Neena falla sönder. Hennes mamma vägrar lämna hemmet och hennes pappa blir mer kontrollerande. Samtidigt börjar Neena umgås med Akash flickvän och hänga på hennes fester, i ett desperat försök att hitta ledtrådar till Akashs försvinnande. Hon och hennes vän Josh börjar också inse att de har känslor för varandra och börjar träffas i smyg, då hon är säker på att hennes föräldrar inte kommer godkänna honom. I desperationen av att hitta Akash börjar Neena bryta ihop mer och mer och hennes mentala hälsa är på väg att skena åt helt fel håll.

I The million pieces of Neena Gill får läsaren följa Neena i hennes huvud och genom hennes tankar. Även om boken har sina lösa trådar på sina håll så vägs det ändå upp av en stark och gripande berättelse om sorg, desperation och kärlek. Mental ohälsa är också en röd tråd i berättelsen och den yttrar sig på olika sätt framförallt genom Neena och hennes mamma. Som läsare kände jag väldigt mycket för Neena och hennes saknad efter brodern som gör att hon aldrig kan sluta leta. Hon måste få ett avslut. Alla som har syskon som står en nära kan nog sätta sig in i rädslan av att ha en bror eller syster som plötsligt är borta och att det är en del av sig själv som försvinner. Så passa på att slipa på engelskan och läs den här känslosamma boken.