Från en dystopi till en annan

Såhär i pandemitider har jag försökt undvika dystopier, vilket annars är en av mina favoritgenrer. Tillvaron känns ju liksom tillräckligt dystopisk som den är. Men när del ett i Magnus Nordins nya serie Zonen dök upp för ett tag sen kunde jag trots allt inte låta bli att läsa den genast. Nordin har tidigare skrivit serien Varelserna på liknande tema och den gillade jag mycket (där var det zombier inblandade också).

I Röd zon lär vi känna Joel. Han har varit ensam i nästan 300 dagar. Alltså, han har varit helt ensam. Först var det krig, med pansarbilar som rullade in över Stockholm, missiler som fienden skickade, explosioner, ändlösa nätter i skyddsrum, ständiga strömavbrott och vattenbrist. Sen kom det värsta: ljudlösa drönarsvärmar som besprutade staden med bakterier och virus. Det fanns inget botemedel och ingenstans att fly. När fler och fler blev sjuka delade militären in staden i karantänszoner med stålbarriärer mellan stadsdelarna så att ingen kunde fly och sprida smittan vidare. Nu är alla i zonen utom Joel döda sedan länge. Troligtvis är han den sista människan på jorden. Joel har inrättat sig i sitt nya liv ganska väl och tycker att han har det mesta han behöver i zonen.

Men så ett par dagar efter Joels femtonde födelsedag händer det något extremt oväntat. Joel ligger i en park och läser när han får se en röd ballong komma svävande över trädtopparna. På ballongen är ögon och en glad mun målade. Joel lyckas fånga in ballongen och när han håller den i famnen förstår han att detta bara kan betyda en sak - han är inte längre den sista människan på jorden! Men vem är det som har skickat iväg ballongen? Och var befinner sig den personen? Och vill Joel ens leta upp hen, vad kommer att hända med hans tillvaro då?

Röd zon är en både spännande, fängslande och skrämmande framtidsskildring. Boken är bara drygt 120 sidor tjock, och då består en förhållandevis stor del av sidantalet av svartvita bilder av illustratören Lars Gebel, men det hinner hända mycket på dessa sidor. Och det finns mer att se fram emot - del två, Grön zon, beräknas komma ut så snart som i september!

Nina och Nino lär oss om samurajer

Vad vet vi om samurajer? Egentligen?
Jag har precis upptäckt en mycket spännande och bra faktaserie som passar perfekt för mellanstadieåldern, men alla som läser böckerna får god behållning.
I serien får vi följa kompisarna Nina och Nino som i tur och ordning får lära sig om samurajer, vikingar och dinosaurier. Faktauppgifterna i böckerna får vi till oss tack vare Nina och Nino som tar med oss på en historisk tur i fantasins rike.
När Nina och Nino spelar badminton kommer de in på ämnet samurajer. Nino är arg efter en förlorad poäng. Nina uppmanar han då att ta det lugnt, precis som samurajerna gjorde.
Samurajer var elitkrigare som tjänade som soldater åt kejsaren i Japan. Vi får bland annat veta att samurajerna kom fram på 700-talet och att de hade en hederskodex att följa. Sju egenskaper var särskilt viktiga för en samuraj: mod, ärlighet, rättfärdighet, omtanke, heder, lojalitet och respekt.
Samurajernas svärd hette katana, de var väldigt duktiga på poesi och mästare på teceremonier är några roliga och spännande fakta som kommer fram.
Gillar formatet mycket, och får medhåll av barnen på bokpraten jag håller, att fakta gör sig bäst i form av ett seriealbum! 

Vi kommer snart hem igen

Den är så lätt att läsa och så lätt att ta till sig, och det gör den så extra viktig. I seriealbumet Vi kommer snart hem igen av Jessica Bad Bonde och Peter Bergting får vi sex personliga berättelser och vittnesmål från personer som överlevde förintelsen.
När man läser hela boken från början till slut så blir det väldigt tungt. Berättelse efter berättelse som ska landa i en. Men det är så viktigt! Och formatet gör att alla kan läsa den och höra de berättelser som vi inte får glömma.

Peter Bergting har tecknat vackert och grymt.

Det här kalla landet

Det är höst i det fiktiva landet Nordland och knappt två veckor kvar till valet. Hemma hos Noomi går de politiska diskussionerna varma. Noomis storebror Nick är aktiv i Nya Demokraterna, vars främst valfråga är att minska inflödet av utomgränskomna. Pappa Erland vill däremot fokusera på de positiva effekterna av folkförflyttningen. Nästan varje middag urartar till gräl där både Nick och Erland vägrar att ge sig.

Noomis föräldrar har fina jobb med bra betalt och Noomi har aldrig behövt uppleva hur det känns att inte ha råd att köpa något man vill ha. Men på senare tid har man kunnat märka av förändringar i Nordland. Fler och fler företag går i konkurs och i butikerna saknas varor som har funnits i sortimentet tidigare. Noomis mamma berättar att hon måste gå ner i tid på sitt jobb och för första gången säger hon nej när Noomi ber om pengar till en ny höstkappa. I samma veva blir Noomi rånad och trakasserad av ett folkförflyttargäng. Det blir droppen som får Noomi att bestämma sig för att allt dåligt som händer i Nordland är de utomgränskomnas fel. Hon ansluter sig till Nya Demokraterna, till Nicks och bästa kompisens Sus stora glädje. Sus är redan medlem. De som säger att Nya Demokraterna är arthatare har egentligen ingen aning, tänker Noomi. Det enda partiet vill ha är ju ett tryggare Nordland.

I skolan blir reaktionerna på Noomis och Sus politiska engagemang starkare än Noomi hade räknat med. Både bibliotekarien och favoritläraren tittar på tjejerna med någon som inte kan beskrivas som annat än besvikelse. För att inte tala om hur Zahra i klassen reagerar - hon har själv flytt till Nordland en gång i tiden och missar inte en chans att argumentera med Noomi och Sus. Egentligen fattar inte Noomi varför hon bryr sig om vad Zahra tycker, hon är ju bara en trashbrud från stans sämsta område. Men någonstans bryr hon sig ändå. Väldigt mycket till och med.

Pernilla Geséns bok är klassad som en dystopi. Skrämmande nog känns temat väldigt bekant... En mycket bra och välskriven bok som jag rekommenderar alla från 15 år och uppåt att läsa!

Svarta rosorna

Jag har länge gått och sneglat på Camilla Lagerqvists serie Svarta rosorna och tänkt att jag skulle läsa den - både för att böckerna ser så spännande ut på framsidan och för att jag gillar historiska böcker. Nu blev det äntligen av och bok 1, Uppdraget, var så bra att jag raskt slukade både bok 2 och bok 4 (som jag i ivern trodde var nummer 3).

Böckerna handlar om Maja, som sommaren 1943 fyller 13 år. Runt om i Europa härjar Andra världskriget och för Maja kommer kriget nära inpå. Hon bor nämligen nära den norska gränsen och Norge har blivit ockuperat av Tyskland. Trots att Maja vet att det händer hemska saker bara några kilometer bort så lever hon ändå ett ganska vanligt liv.

Den här sommaren får Maja två nya kompisar: norska Hilde och judiske Ben. De flyttar till Majas by från Norge ungefär samtidigt. Till att börja med ägnar Maja, Hilde och Ben dagarna åt sol och bad, men snart kommer krigets verklighet ikapp dem. Bens pappa är motståndsman i Norge, vilket gör att Ben ständigt är orolig för honom. Att arbeta mot tyskarna är riktigt, riktigt farligt. Speciellt om man dessutom är jude. Hilde bär också på en farlig hemlighet. När de tre vännerna får vetat att Bens farbror och småkusiner har blivit förda till koncentrationsläger och dödats där bestämmer de sig för att de ska bilda en egen motståndsgrupp. De ska jobba mot tyskarna, precis som Bens pappa gör. De kallar sin motståndsgrupp för Svarta rosorna och de uppdrag de utför är egentligen alldeles för farliga för barn. Det är faktiskt så spännande och läskigt att man nästan glömmer bort att andas när man läser! Maja, Ben och Hilde är påhittade personer, men allt känns ändå väldigt verkligt. Vill du ha riktigt bra och nagelbitande läsning så rekommenderar jag varmt den här serien! Att man dessutom får en rejäl dos svensk historia är ju en fantastiskt bra bonus!

Tårar i havet

Boken Tårar i havet gavs ut 2016 av författaren Ruta Sepetys. Boken handlar om ungdomarna Florian, Emilia och Joana som möts under deras flykt från tyskarna och följs åt. I hamnen möter de Alfred, matros och ansvarig på det fartyg som ska ta dem över Östersjön.  

Författaren använder fiktiva personer i en historisk miljö och blandar med verkliga händelser under slutet av andra världskriget. Historien är mycket välskriven, det finns en stor del dramatik och spänning i boken – hur ska det går för dem och ska de överleva?

Alla har olika bakgrund och historier med sig, och varje person får ett eget kapitel. Det innebär att man som läsare får en välbeskriven bild av situationer och händelser, eftersom samma sak ses ur flera personens synvinkel. Den ena halvan beskriver vägen till hamnen och den andra halvan förberedelserna, resan med båten, förlisningen och livet därefter. 

Som läsare blir man påverkad av hela flyktingsituationen, men också av fartygets förlisning, hur fartyget tar in vatten och sjunker med alla människor ombord. Trots tragedin bidrar Florian och Joanas hopp om en framtid, ljus till denna mörka, men läsvärda historia.

Den fantastiska historien om katten som försvann

Redan från början så dras jag in i berättelsen på grund av själva berättandet. För det är verkligen det som är grejen med Den fantastiska historien om katten som försvann av Michael Morpurgo. Berättelsen. Det är en riktigt berättelse. Visst är handlingen fin och charmig, men den hamnar ändå i bakgrunden här.

Det handlar om Lily som växer upp på landsbygden i södra England under andra världskriget. Precis i det området där trupperna ska öva inför landstigningen i Normandie, så byarna måste evakueras och Lily och hennes familj tvingas att flytta. Det här är hennes dagbok. Hon skriver om skolan, vännerna, familjen, pappan som är i kriget, om katten Tips som försvinner vid flytten och om vänskapen med den amerikanska soldaten Adie.

Som sagt var en charmig och bra handling, som är allt annat än negativ och sorglig utan som snarare är hoppfull och med många glädjeämnen. En annorlunda skildring av vardagen för en familj under andra världskriget. Och en fantastisk historia om mer än bara en katt. Jag kan dessutom tänka mig att den här fungerar alldeles utmärkt som högläsning.

Insurgent

Kort och gott så kan jag säga det här om Insurgent: Lika spännande som Divergent, lika stor läspepp, lika beroendeframkallande.
Jag gillar alltså Tris så himla mycket som huvudperson och det är verkligen hon som gör den här historien.
Inget uppehåll: vill verkligen fortsätta att läsa nu! På svenska får vi väl dock vänta lite grann på tredje delen Allegiant, men däremot kommer "extra-boken" Four på svenska i juni. Den innehåller fem berättelser ur Fours perspektiv.

I vilket fall: nu är jag redo för filmen (premiär 30:e april)

Hämnd

Jag läste ut den rätt så snabbt, den grafiska boken Hämnd av Kalle Güettler och Viktor Engholm. Men efteråt var jag tvungen att sitta och fundera lite.

Som så många andra lättlästa böcker så handlar det om en strulig kille som bor i förorten. En kille vars hela väsen uppfylls av tanken på hämnd. Men där slutar likheterna. För det är inte en stulen mobiltelefon som han vill hämnas, eller på ett gäng med dålig attityd. Den som han vill hämnas på är en krigsförbrytare, en man som lever kvar i hans mammas mardrömmar sen kriget de flydde ifrån. Det han vill är att hans mamma ska må bra igen och inte vakna gråtande. Men hämnden är ju aldrig självklar, hämnden är inget löfte om att allt kommer att bli bra igen.

Det är tungt och efter jag har läst ut den är det definitivt ingen lättnad. Historien liksom sätter sig. Mycket har det att göra med samspelet mellan orden och bilderna (fantastiskt snygg bok!). Där orden lämnar tar bilderna över och tvärtom. Den här tror jag att jag kommer prata mycket om.

Divergent - en äkta läspepp.

Det började med att jag läste BokNeas recension av Divergent, skriven av Veronica Roth, jag var helt enkelt tvungen att läsa och tog den med mig hem över jul. Trots att jag till viss del tröttnat lite på dystopigenren så kändes det här ändå som något mer, kanske lite mer som Hungerspelen än Matchad och Rör mig inte.

Platsen är Chicago. Efter världens förfall har staden delat in sig i fem olika falanger: De ärliga, De tappra, De fridfulla, De osjälviska och De lärda. På sin 16-årsdag gör alla ungdomar ett val vilken falang de vill tillhöra. Tris är uppvuxen hos de osjälviska men har aldrig känt sig riktigt hemma där, hon är helt enkelt för självisk. Och mycket riktigt, hennes lämplighetstest visar något oväntat. Tris är divergent, det innebär att hon har anlag för flera olika falanger, hon kan inte placeras inom en norm. Att vara divergent är ovanligt och farligt och Tris måste därför göra allt för att hålla det hemligt för sin omgivning.

Inte helt utan ångest väljer Tris De tappra och måste därmed lämna sin familj och De osjälviska. Initieringsproven hos de tappra är svåra, farliga och hårda. Dessutom är det inte alla som blir upptagna i falangen, bara de tio bästa. Resten är dömda att leva som falanglösa, ett öde som ingen vill hamna i. Tris är fast besluten att sluta bland de tio bästa, trots att hon har mycket emot sig. Men hon är inte längre den lilla väna flickan från De osjälviska, Tris är hård. Men hennes hemlighet gör det inte lättare för henne, risken att upptäckas ökar och straffet för att vara divergent är hårt hos De tappra. Dessutom så är det något med deras instruktör, Four, som gör att Tris inte kan släppa honom med tanken. Han verkar annorlunda än de övriga i falangen och dessutom så får han hennes hjärta att klappa lite snabbare än i vanliga fall.

Och ja, det känns inte helt obekant när man börjar läsa. Det påminner en hel del om övriga böcker i genren. Ändå så har Divergent något extra, något som liksom biter sig fast. Det är inte bara en sockersöt-men-ändå-full-av-kamp-kärlekshistoria. Berättelsevärlden är större och tydligt beskriven, och den gör sig påmind hela tiden. Tris och hennes vänner (och ovänner) är inte en isolerad grupp i en dystopisk värld. Det gör Divergent värd att läsa.

Tillbaka till Medeltiden

Det är medeltidsvecka i Visby, och tioåriga Märta klär som vanligt ut sig och går ner till stan för att känna av atmosfären. Hon och Theo brukar alltid gå tillsammans, men de har glidit ifrån varandra och han verkar mest vilja vara med sina killkompisar.

När Märta går ner till havet känns det plötsligt som att hon faller och när hon tittar upp står där en pojke som heter Nils. Han är klädd som en fattig pojk från medeltiden. Han säger att hon ska följa med och hjälpa honom att gömma en skatt. Plötsligt befinner hon sig i ett riktigt äventyr precis i dagarna då danskarna anföll Gotland år 1361.

Medeltidsbeskrivingarna är i Christina Wahldéns Sorkspolingen är målande, och man får verkligen en känsla av hur det var på den tiden. Även krigsscenerna är ganska utförliga, så man ska nog inte vara alltför känslig som läsare. Det var en spännande och lärorik berättelse där man även får lite lära sig lite ord från medeltiden. Töis, sorkspoling, pinnsvein och rabbis för att nämna några. Det ska bli spännande att se hur denna tas emot av elever, då det inte varit något jättedrag efter historiska böcker på ett tag.

Oväntat sympatisk läsning

För en tid sedan tog jag mig an en bok som jag länge gått och sneglat på - Boktjuven av Markus Zusak. Bara titeln gör ju att jag hajade till, men jag var tveksam. Jag förväntade mig att varenda sida skulle vara fylld av obehag eftersom den utspelar sig under andra världskriget. Jag har med åren blivit alldeles för blödig för att klara av sådana studier i mänsklig grymhet och lidande, så jag undviker konsekvent alla böcker och filmer som handlar om krig, tortyr och andra hemskheter. Men ändå - den skulle ju vara så bra! Hade jag hört åtminstone.

Sagt och gjort, en dag tog jag tjuren vid hornen och satte mig med den - och blev positivt överraskad. Jag fastnade i den direkt. Greppet att med döden själv som röst berätta om kriget från en tysk flickas perspektiv liknar inte något annat jag har läst. Huvudpersonen Liesel skickas iväg till en liten stad för att undkomma bomberna över München och placeras i fosterhem. Hennes nya föräldrar är Rosa och Hans. Rosa är gapig och barsk medan Hans är mild och snäll. Grannpojken Rudy blir hennes medhjälpare och bäste vän.

I skolan och med hjälp av Hans lär sig Liesel så småningom att läsa, vilket öppnar en helt ny värld för henne. När kriget långsamt kryper närmare och i allt högre grad präglar tillvaron är det böckerna som blir hennes räddning. Böckerna kommer hon över på mindre konventionella sätt. När en ung judisk man en dag står på deras trappa och ber om hjälp får böckerna en större roll - och räddar dem till livet på mer än ett sätt.

Jag blir så bedårad, så charmad och så gripen av karaktärerna att jag inte vill släppa taget om dem. Genom hela boken finns en voice of reason och en strimma av hopp och medmänsklighet, som lyser igenom krigets fasor och nazismens vansinne. Ordens makt genomsyrar allt - på gott och ont. Ord som skänker glädje och stöd, ord som gör skada.

Summa summarum - läs den! För; när döden berättar en historia måste du lyssna.

Favoriten på bioduken

Att I morgon när kriget kom av John Marsden har blivit film är knappast någon nyhet längre. I Australien hade den premiär i september. Men däremot har det länge varit oklart om den överhuvudtaget skulle komma till Sverige. Och JA, det ska den!! Enligt Bonnier Carlsens hemsida ska Tomorrow When The War Began ha biopremiär 8:e april.

I morgon när kriget kom och de andra böckerna i serien har länge varit några av mina absoluta favoriter bland ungdomsböcker. Jag streckläste hela serien på sju böcker.

Det tar sin början i Australien när Ellie och några av hennes kompisar bestämmer sig för att leva vildmarksliv under en helg. När de återvänder till stan märker de att det inte är som när de lämnade den. Husen är öde, strömmen och borta och husdjuren är döda. Australien har blivit invaderat och deras familjer är tagna som krigsfångar. Ungdomarna flyr först tillbaka ut i vildmarken men de känner att de inte bara kan sitta och göra ingenting medan deras vänner lider. Så de bildar en gerillagrupp för att göra livet surt för sina motståndare.
Har ni inte läst de böckerna så gör det. Det är spännande hela tiden och man kan inte sluta läsa. Passa på att läsa dem nu innan filmen kommer, då är det ju dags att gå på bio igen.

Spännande från första stund i Nära ögat!

Pojken Nick McIver är mitt ute i en rasande storm när du på första sidan tar dig an Ted Bells bok Nära ögat. Redan med de orden vill jag övertyga att den här boken trots sin tjocklek är en riktig sträckläsare för vilken målgrupp som helst. Du formligen kastas in i ett äventyr som kretsar kring familjen McIver som bor i en fyr på Greaybeard Island, en av de minsta engelska kanalöarna. Familjen märker av att tyskarnas flygplan och fartyg syns mer och mer runt ön, oron för ett tyskt anfall ökar och det visar sig snart att Nicks pappa är spion åt självaste Winston Churchill!

Det är en rejäl dos historia som vävs in i den fartfyllda handlingen. Boken utspelar sig både 1939 under nazitysklands uppgång och genom en tidsresa även under 1800-talet där Nick hjälper admiral Nelson och engleska flottan i kampen mot fransmännen under Napoleonkrigen. Språket är underbart, det är varmt och böljande med härliga sjörövartermer utan att det blir svårförståeligt. En toppenbok för alla äventyrslystna!