Författartrio skriver om tuff tjejtrio

 Avigsidorna av sociala medier är många. Ett av dessa är mobbningen av och förtrycket mot tjejer. Detta är temat när författartrion Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson slår sig ihop för att skriva en trilogi om Tilde, Eleni och Jasmine. 

Dessa tre har inte mycket gemensamt mer än att de går tillsammans på samma högstadieskola i Gnesta. Tilde är en ganska tillbakadragen tjej som inte har så många kompisar. Skolkatalogen har nyss kommit och där upptäcker Tilde att hon har en gräslig min på sitt foto. Det kan ju lätt bli så om skolfotografen inte tittar igenom sina bilder ordentligt. Dessvärre är Tilde inte den ende som upptäcker bilden på henne. Någon okänd har lagt upp bilden på instagram, på ett konto som är döpt till "Fula tjejer"!!!

Tilde blir förstås mycket ledsen av det inträffade, men får inte mycket stöd av sina klasskompisar. Däremot blir det ett annat läge när klassens populäraste tjej, Jasmine, hamnar på kontot. Hon kallas dessutom för "grisen". Flera blir upprörda och en av dessa är Eleni. 

Drivkraften att upptäcka vem som står bakom det minst sagt olämpliga instagramkontot får Tilde, Eleni och Jasmine att närma sig varandra. Hos denna ganska omaka trio växer en vänskap fram och den är fint skildrad i boken. Utöver avarten av de sociala medierna, vänskapen och girlpowern så är en stor del av denna bok den spännande jakten på vem som är den skyldige. Det finns flera kandidater som kan stå bakom kontot och det blir en riktig nagelbitare fram till de sista sidorna innan man får svaret. 

Nu väntar vi på uppföljaren "Jobbiga tjejer".

Junos mamma är det pinsammaste som finns

 "Sjukt pinsamt" är den tredje boken i raden om Juno, den vloggande tjejen som trivs bäst just med att bara vlogga. 

Juno har nyligen bytt skola. Fairy är inte hennes bästis längre och hennes mamma sminkar sig som Lill-Babs. Om inte det vore nog så har hennes mamma även startat en vlogg. Snacka om pinsamt! 

I den nya skolan känner Juno ingen, så hon känner sig mer ensam än någonsin. Dessutom är det slitet, kallt och läskigt. Juno ser dock något positivt med allt elände, hon har ju något att vlogga om. 

När allt är som mörkast kommer ljuset till Juno i form av Vanten. Det är en tjej med knallblått hår och är det coolaste och tuffaste som Juno någonsin sett. Och dessutom den vackraste! Vanten har skåpet fullt med godis och snus, och snus är något som Juno bara måste testa. 

"Min första tanke är att det smakar skit. Bokstavligen. Typ som om man hade stoppat in en harlort. Eller torkat hästbajs, eller komocka. Jag vet inte vilket djurbajs som luktar värst, men det som har starkast stank, precis så smakar snusprillan". Så tycker Juno om sin första snusupplevelse.

Juno undrar varför alla vuxensaker är så äckliga. Snart blir hon illamående, måste spy. Hon skyndar sig till toaletterna som alla är upptagna. Det slutar med att hon med våld slår upp en dörr och där råkar spy på en tjej som sitter på toaletten. Ytterligare en sak i raden av pinsamheter, och här kan man ju faktiskt förstå Junos vånda! 

Tillsammans går Vanten och Juno ned på stan. Äntligen har Juno skaffat sig en ny bästis, och faktiskt en coolare bästis än Fairy tycker Juno. Nere på stan snattar Vanten och Juno smink och springer ifrån vakten. Sedan ligger de på Vantens säng och har sminkat sig med sminket som de snattade. Juno känner sig fri, vild och galen tillsammans med Vanten, aldrig tidigare har hon känt sig så här. 

Men varför säger Vanten att hon skulle vilja ha Junos mamma som mamma? Hennes mamma som är det pinsammaste som finns? Vantens mamma verkar ju hur skön som helst, särskilt som hon har hela hallen full med tomflaskor, det är någon som måste tänka på miljön, tänker Juno. 

Jag måste ge det till Linda Skugge, hon kan skriva om utanförskap som ingen annan och hur det är för en tjej som är på den hårfina gränsen mellan barn och en ung människa, med allt vad det innebär.

 

Mobiltokiga Esther får klara sig utan sin telefon

16-åriga Esther gillar mode. Som vana efter att ha köpt ett plagg brukar hon ta en bild och lägga ut på sociala medier. Hon får en massa kommentarer. Esther kan inte föreställa sig ett liv utan telefonen. "Jag känner mig helt skakig när jag tänker på det", resonerar hon.
En dag när hon kommer till skolan har klassen en före detta elev på besök. Nu är denna tidigare elev på skolan känd och miljardär. Förmögenheten har hon skapat sig inom mobilteknologin.
Den rika damen kommer med ett förslag: "Var utan mobiltelefon i sex veckor och ni får 10 000 kronor. Dessutom får ni vara med i en arbetsgrupp som utvecklar nya produkter".
Ett generöst erbjudande, javisst, men för Esther är det inte självklart. "Vara utan en mobil i sex veckor?". Till slut lämnar Esther ifrån sig sin telefon och går med i det sociala experimentet.
Det gör däremot inte flera av hennes kompisar som har kvar sina smartphones och kan fortsätta leva sina liv i den virtuella världen. Gissa om Esther är avis?!

Snart börjar hon dock upptäcka de mindre bra sakerna med sociala medier. Hon förstår att hon tidigare haft svårt att koncentrera sig och att hon haft dålig social kompetens. Nu när hon är mobilfri träffar hon plötsligt nya vänner, personer hon helt enkelt inte reflekterat över tidigare.
Esther börjar så smått att trivas, iallafall litegrann, över den nya tillvaron. Men då dyker det upp nya problem. Hon ser sin kompis, som också har anmält sig till experimentet, använda sin mobiltelefon i smyg. Ska hon skvallra? I sådana fall innebär det att kompisen inte får de där 10 000 kronorna. Men man ska väl inte fuska eller? Dessutom upptäcker Esther och en av hennes nya kompisar att den före detta eleven, miljardären, kanske inte är den hon utger sig för att vara. Är det verkligen så eller försöker någon att lura Esther?

Många frågor som ni märker. Koppla ner av Keren David är en bok som väcker just en hel del frågor och kan vara intressant för elever att diskutera i klassrummet. 

Junos vloggande leder till katastrof

2012 tog Linda Skugge steget in i barnbokslitteraturen. Sedan dess har det blivit åtskilliga böcker. Jag har nu läst den senaste, "Junos vlogg - Kaos och katastrofer".
12-åriga Juno går i skolans stökigaste klass. Läraren är världens snällaste men kanske lite mesig, han tillåter allt, till och med att barnen får ha mobiltelefoner i klassrummet!
Juno passar inte riktigt in, för hon är väldigt tyst, som en hasselmus.
Hennes största, och kanske enda intresse mer än att softa hemma, är hennes Youtubekanal. Hon har en följare, och det är hennes bästa kompis Fairy. Juno tycker bara det är roligt att spela in klipp och vill egentligen inte ha fler följare.
En dag står Juno och larvar sig framför kameran. Hon spelar in ett taskigt klipp om den allra populäraste tjejen i klassen.
Av misstag råkar hon lägga ut den...
Snart hamnar Juno i trubbel. Från att ha varit en liten hasselmus som ingen lägger märke till står hon plötsligt i händelsernas centrum. Alla i klassen, förutom bästa kompisen, vänder sig emot henne.
Hon försöker be om ett ursäkt i ett nytt klipp hon lägger upp, men det gör allt bara ännu värre. Hon får mängder med elaka kommentarer.
Hur ska Juno klara sig ur knipan och få allt som det var förr?
En empatisk och varm bok där Linda Skugge beskriver en 12-årings känslor på ett bra sätt. Också en liten varningssignal för hur man ska bete sig på nätet och att man ska vara schysst mot varandra.

Kanske Jägerfelds viktigaste bok

Jenny Jägerfeld har skrivit många bra ungdomsromaner. I flera år har hon även haft en frågespalt i Svenska Dagbladet Junior. Nu samlar hon dessa frågeställningar i bokform, och detta är en ännu viktigare bok än hennes romaner.
Frågorna som ställs i "Fråga Jenny, om kroppen, själen och allt runtomkring" har stor bredd. Det fina med Jenny Jägerfeld är hennes empatiska och engagerade svar, hon står verkligen på barnens sida!
En 13-årig kille är orolig över att han är så kort, en 11-årig tjej blir illröd i ansiktet när hon ska tala inför klassen och en kille tycker det är jobbigt med finnar. En 8-årig kille är rädd att hans snögubbe Ölle Frost ska smälta och en kille är mycket irriterad på sina föräldrar som inte kan sluta lyssna på bandet Kents låtar. Jägerfeld svarar alla med samma inlevelse och tar alla frågor på samma allvar.
Här finns frågor som kan ha allvarligare konsekvenser. Exempelvis undrar en tjej hur hon ska agera eftersom hon misstänker att hennes kompis har en ätstörning och en tjej känner sig pressad när en kille tjatat på henne att skicka nakenbilder på Snapchat.
Enligt en undersökning är det en femtedel av tjejer i åldern 10-16 år som har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet. När det gäller frågor av denna karaktär ryter Jägerfeld ifrån och uppmanar alla drabbade att polisanmäla. Hon får läsaren och brevskrivaren att förstå, att det är förövaren som ska skämmas och absolut inte den utsatta.

Är det nu allt börjar?

Alltså, wow! Jag är faktiskt lite tagen efter att ha läst Siri Sponts första ungdomsbok Är det nu allt börjar?. Huvudpersonen Tilda känns igen från Sponts mellanålderstrilogi som inleds med Utan djur så dör jag. De böckerna tyckte jag var riktigt bra, men Är det nu allt börjar? är STRÅLANDE!

Tilda går i åttan och bor i ett litet samhälle som heter Knivsjö och ligger i Dalarna. Hon är less på ALLT! Kompisarna (som inte känns som kompisar på riktigt), alla störiga killar, att dricka sig full utanför Folkandiscot på helgerna, att vara en som inte syns, att bli kallad ful av killarna... Ja, listan kan göra hur lång som helst. Men som en gnistrande stjärna i allt det vardagsgrå finns Emmy. Emmy bor i Skåne och hon och Tilda har aldrig träffats. Men de har chattat och sms:at  med varandra i ett halvår och båda drömmer om att göra något annat. Att ta sig iväg, bort. Allra helst till London! När Emmy föreslår att de båda ska åka på språkresa till Brighton under sommarlovet är det som om något faller på plats inne i Tilda. Det vore bara så perfekt! Och någonstans så märker mamma och pappa hur viktigt det här är för Tilda, för de låter henne åka, fast det egentligen är alldeles för dyrt.

I Brighton ska Tildas liv äntligen börja! Där vet ingen vem hon är och hon kan få börja om från noll. Tillsammans med sin tvillingsjäl Emmy. Och allt börjar så bra, med pubbesök där ingen frågar efter ålder och snygga, spännande killar i språkkursklassen. Men snart märker Tilda att de sociala hierarkierna är lika tydliga i Brighton som hemma i Knivsjö. Att det är lika svårt att bli en som räknas, att de coola och självsäkra tar lika mycket plats, att festerna blir lika urspårade... Och alla Tildas tankar och känslor är så fantastiskt bra beskrivna. Alla stämningar, varenda nyans, är fångade mitt i prick! Jag behöver kanske inte säga att Brighton inte blir vad Tilda har tänkt sig. Och att Emmy inte heller är som hon har tänkt sig. Men hon hittar nåt annat i England - en del av henne själv som helt enkelt har tröttnat på att ta skit från andra.

Roligt och galet i Stockholmsmiljö

Jag gillar sorgliga böcker, skräckiga böcker, dystopier och bistra vardagsskildringar... men oj, vad befriande det kan vara att läsa något riktigt roligt som man får skratta högt åt! Det är rätt sällan det inträffar, men när jag läste de två första delarna i Marie Hammars och Abbe Wahlquists serie Note to self hände det minsann!

I böckerna får vi följa Ottilia (kallad Otto) under hennes första termin i sjuan på ny skola. Hon har nämligen precis flyttat från Linköping till det fina området Lidingö utanför Stockholm. Otto är en färgstark person både på utsidan och insidan  och inser redan första dagen i skolan att det färgglada kanske inte riktigt går hem på Lidingö. Här är alla sofistikerade i neutrala kläder och sobra färger. Första felet dag ett i skolan är hennes rutiga byxor. Det följs sedan av att hon går in i fel klassrum, att hennes pinsamma adress (Ollonvägen 6) skriks ut av läraren i hela klassen, att läraren tar upp hennes medverkan i Idol (dock ej riktiga Idol som läraren tror, utan en skolversion när Otto gick i femman.) när hon ska presentera henne, att hon totalt tappar talförmågan, att hon springer ner två elever på väg ut ur skolan och sedan toppar det hela med att gå vilse när hon ska ta sig hem. Det är lite Martina Haag eller Bridget Jones i ungdomsversion över de här böckerna. Otto bjuder verkligen på sig själv och skäms inte för att berätta den ena knäppa grejen efter den andra som hon har varit med om. Böckerna är skrivna i jag-form och varje kapitel avslutas med en sida med anteckningar om saker som Otto bör komma ihåg. Till exempel Note to self: Rutiga byxor funkar inte här eller Note to self: Leva i enskildhet, inte vara social och absolut inte försöka umgås med andra. Sen följer ett blogginlägg från Ottos blogg. Där får man en, ofta kraftigt förskönad, bild av vad som har hänt under dagen. Rutiga byxor funkar inte här och Vintersport går bort är riktigt charmiga böcker för mellanåldern och yngre tonåren och min note to self är: Läsa fler roliga böcker! 

Ellinor

Förra veckan var det premiär för SmåBUS (Barn- och Ungdomslitteratur Småland) internationella barnboksfestival på Ädelfors folkhögskola. Som en del i festivalen var biblioteket med och anordnade ett författarbesök med smålandsförfattaren Katarina von Bredow. Jag har ivrigt slukat i princip alla hennes böcker, men inte sett henne live förut. Snabbt kunde konstateras att det är lika lustfyllt att lyssna på henne som det är att läsa hennes böcker. Vilken berättarglädje!

Bredow har främst skrivit ungdomsböcker, men även böcker för yngre barn. Just nu är hon aktuell med en trilogi där man får följa tre barn i slutet av mellanstadiet. Först ut i serien är boken om Ellinor, som precis ska fylla tretton. Det där att bli tonåring är ingen stor grej för Ellinor, inget hon direkt ser fram emot. Men för de flesta andra i klassen verkar det vara jättestort. Kompisen Meja, till exempel, verkar inte vilja någonting hellre än att sluta vara barn. Ellinor är en tjej som liksom ofta får gå balansgång mellan olika personers viljor och åsikter. I skolan balanserar hon mellan den dominanta Meja och Leo, som båda är hennes bästa vänner, men som inte alls gillar varandra. Och hemma är det mamma som ständigt vill hålla koll på Ellinors pappa och hans nya familj. Allra bäst trivs nog Ellinor i klätterhallen, när hon klättrar verkar hon känna sig fri.

En dag kommer det en ny kille till klassen, Viktor. Och om Ellinors liv var komplicerat innan så är det inget mot hur det blir nu. Meja slår genast sina lovar kring Viktor. Hon är populär och van vid att få det hon vill, men Viktor känner ju inte till de sociala spelreglerna i klassen och verkar inte heller bry sig om dem. Han hänger hellre med Ellinor! Och nu händer det saker med Ellinor som hon inte varit med om innan – hon blir kär. Leo blir sur och Meja blir ännu surare. Hon hämnas på Ellinor genom att sprida ut lögner om henne på sociala medier. Ellinor blir fast i en röra som hon inte vet hur hon ska ta sig ur. Måste hon välja mellan kärleken och vänskapen?

Katarina von Bredow kan som ingen annan det här med att beskriva kompicerade känslor, kärlek och vänskap. Man sugs fast i hennes böcker och det är svårt att lägga dem ifrån sig! Nu har jag bok nummer två i serien, Leo, i min hand och jag bara längtar efter att få börja läsa!