Nu gäller det att stoppa pirat Ruggskägg!

Serier är bokform är något jag upptäckt lockar många barn. På "mina" filialer är efterfrågan inte ännu så stor vilket gör att jag här och nu slår ett slag för serieromanen för unga!
"Stjärnväktaren" skriven av italienska författaren Katja Centomo med flera är del fem i serien om Zick och Elena. Det har visat sig att Zicks katt Tim besitter stora magiska krafter och att Zick kan tämja såväl monster som svarta andar.
Så långt allt väl men allt är inte problemfritt. Piraten Ruggskägg har nämligen dykt upp i staden. Han är själv en svart ande och svarta andars "mat" består i att äta monster för att själva bli levande igen. Zick och Elena är ju bekanta med en hel del monster så nu gäller det att stoppa piraten.
Det visar sig dock inte bli helt lätt eftersom Zick och Elena mest är osams hela den här boken. Går det hitta ett sätt att samarbeta för att hindra den här piraten att komma till liv igen?
Detta är inte den bästa serie jag läst, men för dig som har livlig fantasi och gillar monster och action så har du kommit rätt.

Rör mig inte!

Tänk dig att du levt helt isolerad i hela ditt liv och bara umgåtts med en enda person - din pappa. Tänk dig att du har hämtat all kunskap om omvärlden från filmer och internet. Tänk dig att du är född med en förbannelse som gör att alla du rör vid dör när de kommer längre än 30 meter i från dig. Tänk dig att polisen ringer på dörren en dag och hämtar din pappa och du vet att när han har passerat de där 30 metrarna kommer allting vara över... Sådan är verkligheten för femtonåriga Elin i Gustav Tegbys bok Beröringen. För mig räckte det att läsa baksidestexten för att veta att jag skulle älska den här boken! Böcker som är realistiska, men som har en övernaturlig eller magisk twist är min favorit. Här är det dessutom spännande i princip hela tiden. Och massor av känslor. Det är omöjligt att inte bli berörd av Beröringen. Läs den!

Rysare om Sveriges mest hemsökta hus

Borgvattnets prästgård är ett av Sveriges mest hemsökta platser. Många präster har genom åren vittnat om spöken som härjar i huset. Berättelsen om när en präst blev utslängd ur en gungstol blev en världsnyhet. Denna gungstol köptes för övrigt in till Hylands hörna senare.
Författaren Tobias Söderlund skriver om prästgården i en ny spökserie för mellanåldern.
12-åriga Vanessa har en Youtubekanal med massor av följare som uppskattar hennes spökjakter. Denna gång ska hon och hennes två kompisar försöka ta sig in i Borgvattnets prästgård för att filma. Självklart vet de om hur hemsökt stället är. Redan tidigt när de filmar börjar märkliga saker att hända. De hör bland annat knarrande steg, barngråt på nedervåningen och ser konturerna av ett ansikte i bildskärmen.
Upplevelsen blir till och med så stark för Vanessa att hon svimmar. Sedan minns hon inget mer.
Hon kommer hem och försöker bearbeta vad som har hänt. Hon blir alltmer övertygad om att det är ett spöke de har mött. Ganska snart börjar hon också känna närvaron av ett spöke i hemmet.
Har spöket följt med henne hem? I sådana fall, vad vill det?
Än en gång måste Vanessa och hennes kompisar tillbaka till spökprästgården för att ta reda på vilka andar det är som huserar där.
Boken är riktigt kuslig på sina ställen och kommer med all säkerhet att locka bokslukare i mellanåldern med en förkärlek för spökhistorier.

Skräckinjagande om ensamma barn hemma

Tobias Gard arbetar som skol- och ungdomsbibliotekarie i Trollhättan. Sedan han var barn har han älskat rysliga historier och nu har han fäst dessa berättelser på papper och fått dem publicerade. Tobias historier kan också lyssnas på, de finns på podden Död mans pod.
Knackaren och andra rysliga berättelser innehåller fyra skräckanekdoter. Som titeln anspelar på handlar en om just en knackare, en mystisk figur som om nätterna knackar på barns fönster och sedan kidnapper dem.
Abdi tror inte på detta. Han tycker att hans kompisar som berättar om Knackaren är mörkrädda och mesar. En kväll är Abdi ensam hemma. Då knackar det plötsligt på fönstret. Abdi tittar ut och ser då en smutsig och skäggig man. Plötsligt tittar mannen med vilda och galna ögon upp mot Abdi...
En annan historia handlar om Oliver som också är ensam hemma. Det är föräldrafritt. Det tycker Oliver är skönt. Han kan då spela hur mycket datorspel han vill och äta pizza. Det är när Oliver går ner till pizzerian på kvällen som problemen börjar.
Vid pizzerian står en gammal vithårig gubbe och glor på honom. Oliver känner sig illa till mods och vill bli av med mannen. Utanför pizzerian kommer mannen plötsligt fram och tar ett fotografi på Oliver. Oliver springer nästan hemma och låser och stänger dörren om sig.
Då plötsligt plingar ett sms till i hans telefon. Det är en suddig bild av en vettskrämd pojke. Det är han själv som står utanför pizzerian. Plötsligt plingar det till igen. Det är en bild av ett hus. Det är huset som Oliver bor i. Någon står i Olivers trädgård...
Skräckinjagande saker kan alltså hända när man är ensam hemma. 

Spöksystrarna är tillbaka

För de yngre läsarna har nu äntligen del 7 i serien om Spöksystrar kommit ut. Denna gång anordnas ett riktigt spökkalas. Berättelsen börjar lite ledsamt för bästa kompisarna Nila och spöket Majs del. Klasskompisen Matilda ska ha födelsedagskalas. Även Nila och Maj har blivit bjudna, men som alla läsare av serien vet gillar Maj att skoja. Hon trollar fram en riktigt stor spökhund vilket skrämmer Matilda så mycket att hon bestämmer att de minsann inte får komma på kalaset.

Nila och Maj är dock uppfinningsrika och beslutar att ordna med ett alldeles eget kalas. Platsen? Det blir självklart på kyrkogården.

Nila bestämmer sig för att göra något fint för Maj som är lite ledsen över att de inte blivit bjudna på Matildas kalas. I en begagnataffär hittar hon en Kapten Kidd-figur, en leksam som Maj lekte med när hon levde. Problemet är ju bara att den är så dyr!

Nila börjar panta burkar för att ha råd med presenten, hon sliter och släpar med att leta i soptunnor. Hon får äntligen ihop de pengar som behövs men när hon kommer till butiken så är figuren såld!

Ve och fasa, vad ska hon nu göra? Dagen för spökkalaset kommer och det ser ut att bli riktigt lyckat ändå. Maj har pyntat kyrkogården riktigt fint. Det bjuds på läsk och dödsgod tårta.

Kanske blir det en riktig toppendag till slut?

Mårten Melin och Hanna Granlund har skapat en trevlig historia i bästa Spöksystraranda. En bok för de yngre som gillar lagom mycket spänning. 

Nya skräckhistorier för orädda

För några år sedan härjade clownskräcken som värst. I länder som exempelvis USA och Storbritannien rapporterades om ondskefulla clowner som stod och lurade i skogsbrynet. I vissa fall attackerade clownerna sina ont anande offer men i vissa fall var förhållandet det omvända. Personer som var utklädda som clowner, kanske på väg till en maskerad, blev misshandlade av folk som i själva verket var livrädda för vad clownen kunde tänkas hitta på. 

När Andreas Palmaer, nu i samverkan med Åsa Anderberg Strollo, skriver nya skräcknoveller, är just fenomenet clownen något som står i fokus i en av berättelserna. En kille vid namn Elmar är på en cirkusföreställning och får då se en clown uppträda. Clownen blir bespottad och förnedrad och stora delar av publiken skriker att han ska gå av scenen. Efter showen när Elmar är på väg hem ser han den vettskrämde clownen som försöker springa ifrån sina plågoandar. Elmar tar sig an clownen och erbjuder att denna kan övernatta hemma hos honom. Clownen verkar snäll och tillverkar ballongfigurer som tack. Dagen efter slår Elmar på tv:n och får i nyhetssändningen veta att en människa har blivit mördad. Förövaren? En person iförd clownsminkning. Självklart sprider sig en stark olustkänsla hos Elmar och när han tittar i sovrummet där clownen sovit över så står rummet tomt...

Clownberättelsen inleder denna bok som varvas med kortare och underfundiga anekdoter av det mer gastkramande slaget. För de lite äldre som kanske vågat sig på att lyssna på Creepypodden. 

En historia som håller hela vägen till Frostbacken

"Skuggorna på Frostbacken" är en mycket spännande berättelse som handlar om syskonen Isak och Ines. De har nyligen förlorat sin pappa som dött i en cancersjukdom och mamma bestämmer sig för att familjen måste åka bort för att ta hand om varandra och umgås. De kommer fram till en röd liten stuga som ligger alldeles i närheten av en sjö.

Som 13-åriga killar är mest tycker inte Isak det är särskilt roligt att tillbringa flera långa veckor i obygden, med dålig till obefintlig täckning på mobilen och långt ifrån sina kompisar i stan.

Han tar med sig sin syster för att bada och de stöter då på en flicka som är jämnårig med Isak. Flickan som heter Elin är glad och Isak tycker det är roligt att umgås med henne. En stark vänskap växer fram. Ett problem och orosmoment är att Elin bor med sina syskon i något som ser ut som ett fallfärdigt torp. Här bor de med sin alkoholiserade far som är elak och som slår sina barn. Elins mamma har försvunnit berättar hon.

Isak berättar om hur Elin och hennes syskon har det för hans mamma som såklart blir orolig. Isak bestämmer sig för att hjälpa Elin, med deras livssituation och att hjälpa henne att hitta sin mamma. Elin i gengäld hjälper Isak flera gånger, bland annat räddar hon Ines från att drunkna och från att gå vilse i skogen.

När mamman tillsammans med Isak och Ines åker till socialkontoret för att göra en orosanmälan om Elin och hennes syskon möts de av förbryllade miner. De har inte hört talas om att det bor några barn i det fallfärdiga huset på Frostbacken.

Vad vill då Elin med Isak? Finns hon på riktigt? De obesvarade frågorna blir många. En historia som håller hela vägen till slutet.



Allra käraste syster

Tidsresor är bland det mest spännande jag kan tänka mig och en tidsmaskin står definitivt högst upp på min önskelista. En som får uppleva att resa i tiden är Ylva-li i boken Systrarna av Silverdalen. När hennes klass ska titta på en solförmörkelse får hon se en flicka i gammaldags kläder som vinkar åt henne. Ylva-li följer efter och plötsligt är allt helt obekant samtidigt som det är välbekant. Platsen är densamma, Ylva-lis skola, men den ser inte ut som den brukar. Dörrarna är låsta och när hon inte kommer in i sitt eget klassrum knackar hon på hos fyrorna. Först tror hon att det är ett skämt - alla bänkar och stolar är utbytta mot sängar i långa rader. I en av sängarna ligger en brunhårig tjej i nattlinne. Kan det vara så att fyrorna förbereder en teaterföreställning? Tjejen i sängen verkar i alla fall vara en bra skådespelare - hon påstår både att det inte finns några klassrum på våningen över och att hon aldrig har hört talas om Astrid Lindgren. Mycket märkligt! Och märkligt är det också att hon heter Barbro. Ylva-li och Barbro, precis som systrarna i Ylva-lis favoritberättelse Allra käraste syster.

Efter många om och men inser Ylva-li att Barbro inte spelar något rollspel. Hon har färdats bakåt i tiden och hamnat i år 1945. Då var henne skola ett hem för övergivna flickor och styrdes med järnhand av föreståndaren fröken Olsson. Ylva-li funderar förstås på varför hon har rest bakåt i tiden och ännu mer på hur hon ska göra för att komma tillbaka till sin egen tid igen. Innan hon har funnit svaren på de frågorna har hon hunnit lära sig hur mycket vänskap kan betyda och hur viktigt det är att stå upp mot orättvisor.

Systrarna av Silverdalen är en trevlig mix av magi, spänning och historiebeskrivning. Och inte minst en berättelse om vänskap. För bandet mellan Ylva-li och Barbro är starkt nog för att övervinna både tid och rum.

Gökungen

Gökungen. Ja, den här boken gjorde vad den skulle för fantasin och läsmagin. Och det fantastiskt fina omslaget blir bara finare när man kommit in en bit i berättelsen och man börjar förstå huvudpersonen Tris. Om det nu är hon som är Tris. För hon är inte helt säker på att det är så när hon vaknar upp efter en feberattack. Hennes minnen är liksom lite skeva och hon känner att hennes kostym skaver lite mot hur hon förväntas bete sig. Hennes lillasyster Pen är inte den som skräder med orden när hon kommer in i Tris sjukrum: "Hon låtsas bara! Ser ni inte det? Hon är inte på riktigt! Är det ingen av er som märker skillnaden?" Vad är det Pen ser men inte de andra? Vad är det Pen vet? Tris börjar minnas mer och mer samtidigt som hon inser vad som är felet med henne, och att det är inte något som har hänt via en olycka. Hon är en del av något annat, något större, någons plan.

Gökungen av Frances Hardinge är vacker och mörk. Det vilar hela tiden något tragiskt över det som händer, där finns sorg, djupa sprickor och känslan av att vara den som står utanför. Men det är också väldigt spännande och det är väldigt lätt att fastna och bli sittande när man läser.
Jag har inte läst hennes tidigare Lögnernas träd (som också har ett så sjukt fint omslag) men det får jag nog ta tag i. Till sommaren kanske.

Spänning, teater och intriger i skolmiljö!

Norra Latin är en sån där bok som det har skrivits mycket om innan den kom ut och jag hade väldigt höga förväntningar när jag lånade hem den. Och boken lockar redan innan man börjar läsa - omslaget är så himla fint och så är den sådär härligt tjock (närmar 600 sidor) som man bara älskar om det är en riktigt bra bok.

Boken handlar växelvis om Tamar och Clea. De har båda kommit in på teaterlinjen på den anrika gamla skolan Norra Latin i Stockholm. Tamar är tjejen som har lämnat hela sitt liv hemma i Östersund för att följa sin dröm att spela teater. Clea är den rika skådespelardottern som vuxit upp på teatrar och filminspelningar och som stått på scen sen barnsben. Tamar och Clea är tidstvillingar. De är födda på exakt samma dag för 15 år sen. Det vet Tamar, för hon vet allt om Clea. Hon såg Clea på TV första gången när hon var tio år och sen dess har hon varit besatt av henne. Och nu ska de gå i samma klass, det är helt galet! Men ingenting blir som Tamar har  tänkt sig. I Sundsvall har hon alltid haft kompisar, absolut inte den mest populära, men långt ifrån ensam. På Norra Latin blir allt fel från början. Små grupper bildas redan de första dagarna och Tamar smälter inte in i någon av dem, medan kända Clea förstås hittar sin givna plats på en gång. Tamar blir en betraktare och Clea lever livet, men fester, uteliv och pojkvännen Tim.

Nu är det några veckor sen jag läste Sara Bergmark Elfgrens bok, men det räcker med att bläddra lite bland sidorna för att komma i rätt Norra Latin-stämning igen. Det är magiskt på ett sätt som det blir när teater blandas med gammal, historisk miljö. Dessutom finns det även en annan sorts magi - förutom de spel och intriger som finns klasskompisarna emellan finns det även något som lurar under ytan, något som inte går att förklara på naturlig väg. Jag tycker att det här är en fantastiskt bra bok, även om jag ibland tycker att det blir lite rörigt med de övernaturliga inslagen. Bäst är boken i beskrivningarna av Tamar och Clea och deras tankar och känslor. Om någon har läst och gillat Malin Persson Giolitos bok Störst av allt (visserligen klassad som vuxenbok, men funkar även för unga vuxna) kommer ni att tycka om den här boken också, för de har mycket gemensamt - skolmiljön, de storslagna överklassfesterna, pojkvänner som totalt spårar ur, pappor som gör ungefär alla fel man kan göra och den krypande känslan inför den annalkande katastrofen. Jag hoppas på att få läsa mycket mer av Sara Bergmark Elfgren och i väntan på det ska jag nog låna hem hennes Engelfors-trilogi (skriven ihop med Mats Strandberg, som är en annan favorit)! Den har jag av någon outgrundlig anledning inte läst ännu.

På spökresa genom Sverige

För ett par år sedan hade vi besök av Lena Arro i våra bokklubbar. Då berättade hon att hon besökte olika platser runt om i landet där det hade hänt mystiska saker och att detta skulle bli material till en ny bok. Nu har boken kommit och den heter Från Döda fallet till Ales stenar : Platser med (spök)historia. Jag har än så länge bara hunnit bläddra i boken, men tycker att det ser lovande ut! Framförallt blir jag förtjust i de fina svartvita illustrationerna av Filippo Vanzo. Vi får följa med på en resa mellan tio olika platser från norr till söder där märkliga saker har inträffat och efter beskrivningen av varje plats finns det även med en spökhistoria, som kanske är sann - eller kanske inte.  En av platserna är Hökensås i Västergötland där Jonas Falk avrättades år 1855 efter ett rånmord. Sedan dess sägs det att det strövar omkring ett huvudlöst spöke på åsen. Den här historien återkommer även i Lena Arros bok Blommor på Höökens grav, som är första delen i hennes serie om tjejerna Mirja och Marie. Jag kan tänka mig att detta kan bli en fin julklapp till den spök- och historieintresserade eller något att plocka med sig när man är ute och reser och har tid att ta en avstickare för att besöka en äkta spökplats!

Korpmåne

Ja, den här boken gillade jag. Korpmåne är författarens debutbok och den handlar om 17:åriga Saga. Hon bor i Ytterstbyn i norra Sverige - enligt Saga själv, en liten plats där det inte händer så mycket. Samtidigt känns det som Saga är närmare naturen än storstaden, och att hon egentligen trivs med sin tillvaro. Saga är gärna för sig själv, och kanske beror det på att hennes pappa nyligen dött. Snart börjar det dock hända saker. Till det lilla samhället flyttar jämnåriga Seth och hans mamma. Saga är nyfiken på de nya grannarna som flyttat in i ett fallfärdigt hus nära Saga. En dag går hon dit, men ingen är där. Ändå känns det som om någon betraktar henne…

Seth har en hemlighet - han kan förändra sig till en kråka när det är fullmåne…eller Korpmåne. Det händer saker hela tiden i boken. Ena stunden undrar man hur det ska gå mellan Sagas expojkvän Jonas och Seth – Jonas verkar inte vilja lämna Seth ifred. Nästa stund undrar man vem Lilian är och varför hon vill komma nära Seth. Seth berättar sin hemlighet för Saga, och det visar sig att det inte är helt oproblematiskt. Seth behöver Sagas hjälp.

Djupgraven

Tuva bor ute på Harö och varje dag åker hon med skolbåten in till skolan på Runmarö. Hon sitter alltid ensam och de andra undviker henne för att de tycker att hon är så annorlunda och konstig. På sista tiden har Tuva börjat drömma mardrömmar och kan inte sova på nätterna. Trots att hon är van vid havet och har bott på ön i hela sitt liv så känner hon att havet har förändrats. Det har blivit farligt och opålitligt och flera båtar med besättning har försvunnit. Tuva vill helst inte åka båt alls längre, för det känns som om havet jagar henne.

Under en idrottslektion med orientering blir dimman ovanligt tjock och det är helt omöjligt att se något alls. När dimman lättat så är Axel i klassen spårlöst borta och många misstänker att Tuva ligger bakom försvinnandet. "Alla vet att det var du" skriker Isabelle. "Du är ett sånt freak. Alla fattar att du gjorde det! Alla vet att det var du som dödade honom!"

Tuva och Rasmus vet att de aldrig kan berätta sanningen om vad de såg i dimman. Ingen skulle tro dem och alla skulle tro att de var helt galna. Det dras in i en otrolig historia med kamp på liv och död och det ska visa sig att Tuva är mer annorlunda än vad någon hade kunnat föreställa sig.

Djupgraven är första delen i en planerad trilogi och är skriven av Viveca och Camilla Sten, som är mor och dotter. Det är en härligt spännande och ryslig bok och jag väntar med spänning på fortsättningen!
/Gabriella