Hemligheternas rike

Hemligheternas rike. Tredje delen i De utvalda, av Kristin Cashore, och jag har längtat. Jag har längtat efter att bli lika fast som jag blev när jag läste Tankeläsaren och Monstrets dotter. Men nej och tyvärr, det blev inte riktigt så som jag hoppats...

Platsmässigt så flyttar vi oss nu tillbaka till de sju kungadömena där första boken utspelar sig. Det är nio år senare och Lecks dotter Bitterblue är drottning i Monsea. Men hon vet inte mycket om sitt rike. Hennes rådgivare dränker henne i pappersarbete och hon känner att hon inte har någon koppling till verkligheten. Så hon börjar fly ut om nätterna. I stadens östra delar hittar hon sagorummen, pubar där det berättas historier om bl.a. Lecks tid som regent, och historier om Katsa och om Po. Bitterblue börjar ana att något inte riktigt är som det ska i riket, eller snarare att det inte är så som hon trodde att det skulle vara. Hon tycker att det verkar som att hon hålls undan från sanningen. Vad var det egentligen som hände under Lecks styre, vem är det som förstör de minnen som finns kvar och som gör att såren inte kan läkas? 

Tyvärr, tyvärr så är detta inte alls lika bra som de andra delarna. Det är mycket byråkrati och berättelsen får inte alls något driv eller magiskt känsla. Bitterblue måste tänka och pussla mycket för att få ihop alla delarna från det förflutna för att lista ut vad som händer i just nu. Hon vet inte vem hon kan lita på och lojaliteter skapas och bryts om vartannat. Hade lätt kunnat vara 200 sidor kortare och då tycker jag ändå inte att historien liksom ger något. Men någonstans där, i vissa kapitel, så tycker jag mig ana det som gjorde de andra två delarna så läsvärda. Det får dock aldrig chansen att byggas upp innan Bitterblue måste vända på ännu ett papper i sitt tornrum.