Nordiska väsen

Jag sitter med Johan Egerkrans otroligt vackra bok Nordiska väsen framför mig. I den här boken får man lära sig om de väsen som fascinerat och skrämt människor under en lång, lång tid. De går ofta under benämningen de underjordiska, mycket beroende på att de ofta bor under något, till exempel sten, träd, berg och hus.

 Förr var de en naturlig del av människors vardag. De var ett med naturen. De är precis som naturen i allmänhet varken goda eller onda. Däremot är det bästa att ha så lite samröre som möjligt med dem, eftersom de är nyckfulla och opålitliga. Man får veta att stål är något man kan ha med sig för att skydda sig mot de underjordiska. Men det allra bästa att ha med sig under sin skogspromenad är en sax. Den är gjord av stål och så kan man genom att fälla ut den bilda formen av ett kors. Silver kan också vara bra att ha i fickan, i fall man behöver blidka ett avogt inställt väsen.

Johan Egerkrans gör ett försök till indelning av de olika underjordiska varelserna (trots att han misstänker att de inte alls vill bli indelade i grupper och rent av kommer att bli förolämpade).

- Oknytt - t.ex. troll, vättar, Näcken, tomtar

- Dragväsen - väsen som är skapade på magisk väg genom pakt med mörkare krafter

- Hamnskiftare - människor som byter skepnad, t.ex. häxor, varulvar

- Dödsväsen - andar efter döda, t.ex. gengångare, mylingar

- Odjur - övernaturliga djur och bestar, t.ex. drakar, sjöodjur

I Nordiska väsen får man verkligen fördjupa sig i de sägner och myter som omger dessa underjordiska varelser. Allt inramat av ett linneklätt omslag och fantastiska illustrationer.

Det ensamma huset

Jamies pappa har köpt ett gammalt hus som det är meningen att familjen ska flytta till. De två åker själva en helg för att fixa lite i huset, typ måla fönster och dra in el (en sån basic thing). Jamie får en lite halvskum känsla av huset, som att någon iakttar dem.

Helt plötsligt så dyker det upp en kille i Jamies ålder, Colin. Jamie följer med honom ut och det visar sig att Colin kan en massa om naturen och sådana saker, men han pratar lite konstigt, har lite konstigt meningsbyggnad liksom. T.ex. så säger han att han ”skulle ha fyllt tolv snart”. Jamie rättar honom och säger ”SKA fylla”. Colin berättar också att hans högsta önskan är att bli astronaut, det måste ju vara höjden av frihet att fly jorden på det sättet… För han har stora tyngder som han bär på Colin, tyngder som inte är så lätta att bli av med.

Det ensamma huset av Pippa Goodhart är en lättläst spökhistoria med en rätt så fin känsla. Det är inte rys-rysligt och snarare lite mysrys. Alldeles lagom helt enkelt.

Bokryggspoesi

Även i år har min fantastiska bokklubb på Vetlanda bibliotek skapat Bokryggspoesi. Det är ju ett sånt bra sätt att skapa något eget av ordföljder som andra har hittat på. Och framförallt så är ungdomarna väldigt bra på det :-) Här kommer några exempel på det som de gjorde igår kväll:

• Hur fel kan de bli? Om jag stannar. Tro hopp eller kärlek? För alltid vi två, så det så.
• Ett hus utan speglar, I häxornas tid, När inget annat hjälper, Ibland bara måste man, Spela död.
• Här ligger jag och blöder, 17 timmar härifrån, I verkliga livet.
• Den jag var, När jag lät dig gå, Världens ände, 100 meter lycka.
• När kommer du tillbaka? Som min egen skugga, Som jag vill vara.
• Blunda och hoppa, När ingen ser, Älska mig bara mig, Som om ingenting.                       

Onda varelser på Gotland...

Varelserna är Magnus Nordins bidrag till zombietrenden. Elias bok är första boken i en serie om när varelserna (smittade, levande döda) har börjat härja på Gotland.
Elias och hans syster Emma har inte sett en enda levande själ på väldigt länge. De skulle lika gärna kunna vara de enda överlevande efter Utbrottet. På nätterna gör de sitt bästa för att överleva varelsernas attacker och på dagarna försöker de komma på en utväg. Kanske skickar militären ett flygplan? Eller en båt? Eller handlar det helt enkelt bara om att överleva?

Varelserna  är en rätt så lättläst men välskriven och spännande berättelse som helt enkelt tar slut alldeles för fort. Fortsättningen kommer ju inte förrän till våren 2014!
Dessutom är det här en snygg historia, Lars Gabel har gjort de läckra illustrationerna.

Vi måste sluta ses...

Samarbetet mellan Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo är jag väldigt nyfiken på. I Vi måste sluta ses på det här sättet har författarna skrivit om en person var och perspektivet växlar mellan de båda huvudpersonerna. Som tur är behöver jag inte vänta så länge. Leverans innehållande bland annat denna bok kommer under dagen;)

Gul utanpå

Patrik Lundbergs självbiografi Gul utanpå handlar om att inte riktigt känna sig hemma någonstans. Han adopterades från Sydkorea till svenska Sölvesborg när han var nio månader gammal. Hela uppväxten har han känt sig annorlunda, utanför,  som om han inte riktigt hör till. Han får väldigt ofta frågan om vad han kommer ifrån på riktigt och folk tilltalar honom på engelska eller kinesiska.

En dag bestämmer han sig för att söka sina rötter i Korea. Han får stipendium för att studera på Inha University i Incheon. Där upplever han en minst lika stor kulturkrock. Plötsligt ser han ut som precis vem som helst i Korea, fast han kan varken språket eller kulturen.

Patrik Lundberg beskriver problematiken med att inte känna tillhörighet på ett mycket trovärdigt och lovande sätt. Alla andra adopterade som han träffat under sin uppväxt i Sverige och som han träffar under sitt sökande efter sina rötter i Korea verkar dela hans känsla. Det är säkert till stor hjälp för andra adopterade att läsa Gul utanpå. Att få reda på att det inte är konstigt att känna rotlöshet och att det finns fler som känner samma sak. För mig som inte är adopterad var den intressant, upplysande och underhållande.

Hemligheternas rike

Hemligheternas rike. Tredje delen i De utvalda, av Kristin Cashore, och jag har längtat. Jag har längtat efter att bli lika fast som jag blev när jag läste Tankeläsaren och Monstrets dotter. Men nej och tyvärr, det blev inte riktigt så som jag hoppats...

Platsmässigt så flyttar vi oss nu tillbaka till de sju kungadömena där första boken utspelar sig. Det är nio år senare och Lecks dotter Bitterblue är drottning i Monsea. Men hon vet inte mycket om sitt rike. Hennes rådgivare dränker henne i pappersarbete och hon känner att hon inte har någon koppling till verkligheten. Så hon börjar fly ut om nätterna. I stadens östra delar hittar hon sagorummen, pubar där det berättas historier om bl.a. Lecks tid som regent, och historier om Katsa och om Po. Bitterblue börjar ana att något inte riktigt är som det ska i riket, eller snarare att det inte är så som hon trodde att det skulle vara. Hon tycker att det verkar som att hon hålls undan från sanningen. Vad var det egentligen som hände under Lecks styre, vem är det som förstör de minnen som finns kvar och som gör att såren inte kan läkas? 

Tyvärr, tyvärr så är detta inte alls lika bra som de andra delarna. Det är mycket byråkrati och berättelsen får inte alls något driv eller magiskt känsla. Bitterblue måste tänka och pussla mycket för att få ihop alla delarna från det förflutna för att lista ut vad som händer i just nu. Hon vet inte vem hon kan lita på och lojaliteter skapas och bryts om vartannat. Hade lätt kunnat vara 200 sidor kortare och då tycker jag ändå inte att historien liksom ger något. Men någonstans där, i vissa kapitel, så tycker jag mig ana det som gjorde de andra två delarna så läsvärda. Det får dock aldrig chansen att byggas upp innan Bitterblue måste vända på ännu ett papper i sitt tornrum.

Anden i glaset

Här är en ny kuslig historia av Ewa Christina Johansson.

Jag tycker själv att Anden i glaset är en rätt så obehaglig grej och kommer ihåg hur man satt samlade kring planen med fingrarna på glaset när man var yngre… Känslan i magen som sa att det inte är helt okej… Så jag förstår helt och hållet Juni, huvudpersonen i Anden i glaset när hon totalvägrar vara med.

Fanny har föräldrafritt för första gången och Juni och Stella ska sova över. Fanny har peppat väldigt länge för den här kvällen och bestämt att de ska köra Anden i glaset. Juni vägrar. Hon tycker inte om sådana saker men Stella är mer lättpåverkad och Fanny är påstridig. Så de två ska minsann köra ändå, även om Stella verkar lite tveksam. När Juni går ner till köket för att hämta upp lite grejer att snaska på så kommer åskan plötsligt närmre. Så nära att strömmen i huset försvinner med en knall. Juni har svårt att hitta tillbaka till sina vänner och det tar några minuter innan strömmen återvänder. Och då är det Fanny som hittar henne. Stella däremot ser de inte till alls. Men på spelplanen är bokstaven C hårt inringad med röd färg… Vad är det för något som de släppt lös? Och vad betyder ledtrådarna som dyker upp, en efter en?

Det här är helt klart spännande och kusligt. Boken i sig är kort och rätt så lättläst men det gör också att kusligheten blir intensiv. Övervåningen utgör en obehaglig kuliss när Juni försöker ta reda på vad som hänt, däruppe ligger spelplanen kvar och bokstäverna som blir fler och fler.

Drömgångare

Idag fick jag Drömgångare av Samantha Shannon i min hand. Utan en enda tvekan kommer det här att bli min nästa måste-läsning. Jag är helt klart inne i en fantasysväng för tillfället och Drömgångare kittlar verkligen mitt lässinne. Kolla bara in boktrailen!

Verkar mörkt och magiskt, precis vad jag behöver just nu.

Skriv och vinn!

Prata om Alkohol har satt igång en novelltävling där ungdomar som går på högstadiet eller gymnasiet kan vinna pengar till sin klass och få sin novell publicerad.

Novellerna ska handla om ungdomar och om alkohol och får antingen vara helt påhittade historier eller något som är hämtat från verkligheten.
Så ta chansen och vinn en rejäl summa pengar till en klassresa! Tävlingen pågår till och med 28: november. Mer information finns på Prata om Alkohol’s hemsida.

Hämnd

Jag läste ut den rätt så snabbt, den grafiska boken Hämnd av Kalle Güettler och Viktor Engholm. Men efteråt var jag tvungen att sitta och fundera lite.

Som så många andra lättlästa böcker så handlar det om en strulig kille som bor i förorten. En kille vars hela väsen uppfylls av tanken på hämnd. Men där slutar likheterna. För det är inte en stulen mobiltelefon som han vill hämnas, eller på ett gäng med dålig attityd. Den som han vill hämnas på är en krigsförbrytare, en man som lever kvar i hans mammas mardrömmar sen kriget de flydde ifrån. Det han vill är att hans mamma ska må bra igen och inte vakna gråtande. Men hämnden är ju aldrig självklar, hämnden är inget löfte om att allt kommer att bli bra igen.

Det är tungt och efter jag har läst ut den är det definitivt ingen lättnad. Historien liksom sätter sig. Mycket har det att göra med samspelet mellan orden och bilderna (fantastiskt snygg bok!). Där orden lämnar tar bilderna över och tvärtom. Den här tror jag att jag kommer prata mycket om.

Vill läsa nu!

Jag tyckte väldigt mycket om Melina Marchettas förra bok Jellicoe Road. Kan man då bli annat än superpepp på hennes nya bok? Jag sitter med den i min hand och funderar på om det är den boken som ska få följa med mig till Grekland eller om jag rent av ska försöka hinna läsa ut den innan. Svåra frågor att brottas med, jag lovar:)