Nya bilderböcker!

Det ser ut att bli en trevlig höst ur ett bilderboksperspektiv. Här är några kommande nyheter som jag ser mycket fram emot. Bockarna Bruse börjar skolan, Jag är inte din mamma, Utslängd från zoo, Sagan om den underbara familjen Kanin och Farbror Elände, Aldrig har jag sett, Vem ser Dim? och Dumma teckning.

När allt försvinner

I vintras kom fjärde och avslutande delen i Sofia Nordins serie som inleds med Spring så fort du kan. De här böckerna har länge funnits med på min vill-läsa-lista och när jag nu äntligen läste första boken gick det bara inte att sluta. Jag blev helt fast! Fjärde boken (Om du såg mig nu) har jag visserligen inte läst ännu - jag vill suga lite på karamellen eftersom jag vet att det är den sista.

I En sekund i taget får vi lära känna Hedvig. Hennes mamma, pappa och lillebror har just dött i en märklig feber. Allt gick så snabbt och det fanns inget hon kunde göra för dem mer än att hämta vatten att svalka dem med. Hon kunde inte ens ringa 112. Först var det upptaget och sen hördes det inget alls. Internet slutade också att fungera och när strömmen gick och Hedvig tittade ut på gatan insåg hon att det inte bara var hennes familj som hade drabbats. Det var helt tyst utanför. Tyst och mörkt och det fanns inte en enda människa. Ingen levande människa i alla fall. Vid ett hus hade en man sjunkit ned på marken med en soppåse i handen. Han hade överraskats av döden på väg ut till soptunnan. Och två bilar hade kört rakt in i varandra på vägen. 

Vad gör man när man bara är tretton år och verkar vara alldeles ensam kvar i hela världen? När ingenting av det man är van vid finns kvar. Hedvig agerar väldigt klokt, måste jag säga. Hon tar nyckeln till sin skola (hennes mamma jobbade där) och cyklar dit. Där plockar hon åt sig friluftsaker från ett förråd och packar med sig så mycket mat från skolköket som hon orkar bära. Sen tar hon cykeln och ger sig ut i skogen. Där kommer alla tankarna. Är det bara hon som har överlevt eller finns det andra människor där ute som hon borde leta efter? Hon bestämmer sig för att hon är ensam kvar och att det enda hon ska koncentrera sig på är att hålla sig mätt och varm. Och så kommer hon på att det finns en gård i närheten. Ett slags undervisningsgård, där ingen bor, men dit hon varit med skolan flera gånger för att lära sig om djur och odling och sånt. Där borde hon inte behöva stöta på några döda och där finns det kor och höns som kan ge henne mat. 

Och så börjar Hedvigs nya liv. Ett liv helt i ensamhet, förutom djuren då, där dagarna går åt till att försöka lära sig att mjölka kor och elda i vedspis. Redan så här tidigt i boken är mina egna tankar i full gång. Vad skulle jag själv göra om alla runtomkring mig hade dött? Skulle jag vara lika initiativrik som Hedvig eller skulle jag bara sätta mig ner och ge upp? Jag slås också på hur otroligt sårbart vårt samhälle är. Hur länge skulle vi klara oss utan el? Utan Internet och andra fungerande kommunikationer? Alla människor som bor i moderna lägenheter utan någon som helst tillgång till vedspis, utedass eller odlingsbar mark... Tanken svindlar och jag får lust att genast gå hem och packa ett överlevnadskit! Det var längesen jag blev så engagerad av en bokserie som jag blivit av den här! Jag går liksom och tänker hela tiden på hur det ska gå och det enda jag har att säga till er som ännu inte har läst böckerna är: Läs, läs, läs!!!

Att få vara den man är!

Måns ska tillbringa sommaren i Malmö tillsammans med sin mamma. Mamman har världens konstigaste jobb - hon gör röster åt tecknade figurer i animerade filmer och nu har hon fått jobb nere i Skåne. Redan första dagen i Malmö träffar Måns jämnåriga Mikkel. I början tycker Måns att Mikkel ser totalt livsfarlig ut, med tatueringar över hela kroppen, guldigt gläns i ögonen och en skånska så grov att alla svordomar som kommer ur hans mun låter ungefär som dödshot. Men efter att ha tävlat på skateboardrampen (Måns är mer eller mindre född på skateboarden eftersom hans pappa gillar allt som rullar och samtidigt är miljövänligt) blir de vänner. Och inte bara vänner, de blir blodsbröder. Måns ramlar nämligen i rampen och får ett stort blödande sår i pannan. Mikkel anser att han har räddat hans liv och efter det blir de blodsbröder. Att vara blodsbröder innebär att man ställer upp för varandra och alltid säger sanningen och är ärliga.

För Måns är detta att vara någons blodsbror väldigt stort. Han har inga syskon, så det är ingen som har kallat honom för brorsa förut (eller brusha, som Mikkel säger på skånska). Men det är stort att bli kallad för brorsa av en annan anledning också: Måns är ju kille, men han är född med snippa. I hans pass står det inte Måns, utan Michelle. Måns har alltid vetat att han är kille, så för honom är det egentligen inget konstigt. Bara genom att googla lite har han kommit fram till att det finns tusentals som är som honom. Men för de runt omkring verkar det inte lika lätt att förstå. Mamma har fattat nu, men pappa grät i flera dagar när han fick veta. Han har fortfarande inte hämtat sig från chocken. Och Mikkel - hur ska han ta det? Måste Måns ens berätta? De har ju lovat att vara ärliga mot varandra, men det är ju inte som att han ljuger om han inte säger något, han är ju faktiskt bara sig själv.

Jenny Jägerfeld har skrivit en så himla fin och rolig och sorglig berättelse om vänskap och hur viktigt det är att få vara den man är. Jag blir glad av att läsa om hur Måns gradvis blir accepterad som Måns istället för Michelle, även om jag förstås hade önskat att han hade sluppit kämpa så mycket. Och jag hoppas att detta är en bok som kommer att läsas högt i många mellanstadieklassrum runt om i landet!

En kamp mot klockan

Elvaåriga Benny skriver forskningsrapporter på sitt rum som han kallar för Spaningscentralen. Det är hans högkvarter och det är därifrån han bedriver sin forskning. Han har studerat sin familj och framförallt sina föräldrar för att lära sig hur vuxna fungerar och hur man bäst ska hantera dem. Benny har nämligen väldigt stränga och oroliga föräldrar och om han ska få dem dit han vill så måste han vara väldigt listig. Men nu är det sommarlov och Benny, Leo, Alice och Valentina hoppas att få några veckor i lugn och ro i Alice källare, som är deras frihetszon. Allt känns rätt bra faktiskt, hela sommaren ligger framför dem med mängder av dataspel. Men Benny hinner inte mer än till sin tredje rapport innan allt det roliga byts till katastrof: Gänget får veta att Valentina snart måste flytta. Till Bosnien!! Valentinas hus har drabbats av hussvamp och eftersom hennes mamma är arbetslös har de inte haft råd att betala sin hemförsäkring. Det betyder att de måste betala hela renoveringen av huset själva. Det kostar pengar. Väldigt mycket pengar. Närmare bestämt en halv miljon. Pengar som Valentinas föräldrar inte har, så nu måste hela familjen flytta till Valentinas mormor i Bosnien. De har liksom inget annat val.

En halv miljon är galet mycket pengar, det förstår Benny och hans kompisar, även om det är svårtatt greppa EXAKT hur mycket det är. Inte ens när de räknar ut att det skulle räcka till sjutusen pizzor kan de förstå den ofattbara summan. Ändå bestämmer de sig för att de måste få ihop de där pengarna under sommaren så att Valentina slipper flytta. Frågan är bara hur... Hur får man ihop en halv miljon på bara några veckor? Ja, det får ni veta om ni läser Bennys hemliga rapporter! Benny och hans kompisar är otroligt uppfinningsrika, måste jag säga. Och roliga! Den händer inte så ofta att jag skrattar högt när jag läser en bok, men det gjorde jag nu, och den känslan är ju faktiskt rätt underbar.

Gryningsstjärna

Här kommer ytterligare en trilogi. Gryningsstjärna är andra delen i Idijärvi-triologin. Första delen, Middagsmörker utkom i början av 2016 och trean Midnattsljus kommer 2018. Böckerna handlar om Aili, en tjej som växt upp i Skåne. Hennes mamma är född same, och dog när Aili var liten. När hennes pappa dör behöver hon flytta till de släktingar hon har kvar, sin farfar i Lappland. Till en början gillar hon inte detta, men ju mer hon lär känna natur och människor i samebyn upptäcker Aili en sida hos sig som varit undantryckt. Aili är den som vid födsel blivit utvald och fått kraft att skydda samerna, en noaidi. Hon ger aldrig upp och utsätter sig själv för fara i olika situationer. Hon lär sig använda sin magi, för att bekämpa Borri noaidi, hotet mot samerna och hitta den magiska urseiten. Böckerna är spännande och en läsning jag rekommenderar. Jag ser fram emot den avslutande boken.

Om jag får stanna

Stella och Ilona går i 6:an och har varit bästa kompisar sedan förskoleklass, då Ilona kom till Sverige. Ilona bor tillsammans med sin familj (mamma, pappa, lillebror Milo) i ett kloster tillsammans med nunnorna, några ensamkommande flyktingar och ett helt gäng andra familjer som väntar på att få uppehållstillstånd. Ilona och Milo går i skolan i hemlighet och föräldrarna måste gömma sig och får inte lämna klostret.

Stella bor med sin mamma, pappa och storebror Sandro i en villa. De har andra bekymmer, Sandro är nämligen en hemmasittare. Han har inte varit i skolan på två år. Stella tycker att det är jättejobbigt att han är hemma och tycker att föräldrarna bara bryr sig om honom.

Ilona och Stella är berättaren i vartannat kapitel. Om jag får stanna är en väldigt varm och kärleksfull berättelse skriven av Kajsa Gordan. Som läsare får man en bra insikt om hur det kan vara att ryckas upp från sitt hemland och sedan behöva oroa sig över om man får stanna när man rotat sig i sitt nya land i sex år. Hur det är att behöva tränga ihop sig i ett rum med fördragna gardiner när man samtidigt går i skolan och spelar fotboll som vilket barn som helst. Jag skulle tro att den passar utmärkt som högläsningsbok också.

Rimligt lyckade ögonblick

Rimligt lyckade ögonblick är del 3 i Åsa Asptjärns serie om Emanuel Kent Sjögren. I första boken, Konsten att ha sjukt låga förväntningar, börjar Emanuel 9:an och nu i tredje boken börjar han gymnasiet. Emanuel berättar sitt liv på ett lättsamt sätt, och ofta målar Emanuel upp sitt liv som ganska hopplöst. Tore, hans trogne vän, menar att Emanuel har ett sätt att förvänta sig livet – att allt kommer att skita sig – och med den inställningen är det lätt att det också gör det.

Ja, man behöver läsa böckerna i ordning för att bättre förstå hur allt förhåller sig. I denna bok, och tidigare böcker, lyckas Emanuel med att göra eller säga saker som gör att han hamnar i situationer som blir lite knepiga för honom. T.ex. skickar han en vänförfrågan till en kille han inte vill vara vän med, deltar i en demonstration om könsneutrala omklädningsrum för att en klasskompis vill det, säger att han är kär i en tjej när han inte är det eller berättar en hemlighet om sin vän Tore till någon annan. Ja, det finns fler jobbiga situationer Emanuel hamnar i och tar sig ur. Böckerna om Emanuel roar läsaren, samtidigt som de inte är några typiska humorböcker, utan snarare en historia om en kille i tonåren om hur livet och vardagen kan bli beroende på de val man gör. De är läsvärda böcker allihop, och det känns som om Emanuel har sagt sitt nu, men kanske blir det en fjärde bok …

Den vita döden

Trettonåriga Julia kommer till ett slott som är omgjort till ett sanatorium, ett slags sjukhus, för barn och vuxna som är sjuka i tuberkolos, tbc. Det är en hemsk sjukdom som var vanligare här förr. Slottet ligger här i Småland, men Julias familj bor långt därifrån. Hon får inte besök som flera av de andra. På sanatoriet ska barnen försöka äta och gå upp i vikt, få frisk luft och olika behandlingar, en del gör mer skada än nytta. Julia delar rum med några tjejer och en av dem blir hennes första bästa vän. Det blir spännande när det kommer en pojke till sanatoriet. Han heter Luca och hans familj jobbar på en cirkus. Luca är både snygg och snäll och Julia blir kär. Det är lite konstigt att hinna bli kär när de båda egentligen är dödssjuka. De smiter ifrån och Julia får vara med och titta på en fantastisk cirkusföreställning. Hon har aldrig tidigare varit så lycklig. Julia och Luca träffas så mycket de bara kan. Ibland sitter de högt upp i ett äppelträd eller är nere vid stranden. Det händer också andra saker som när Julia och hennes kompisar gräver upp en grav i skogen och får både skämmas och ångra sig. De tror att den ovanliga pojken Arvid grävt ner en flicka där. Det som är ledsamt är att rätt som det är kan någon av de vuxna eller barnen ha dött. En del blir bra men många blir det inte. Läs denna så får ni veta hur det går för Julia och Luca. En bok som man både blir glad och ledsen av och som är svår att sluta läsa.  /Carina

Billie x 2

Billies mamma är sjuk och kan inte ta hand om Billie. Därför får Billie åka tåg sju timmar från Stockholm till ett litet samhälle långt ute i ingenstans som heter Bokarp. Där ska hon bo hos en fosterfamilj tills hennes mamma har blivit bättre och hon kan flytta hem igen. Förhoppningsvis ska det inte dröja så länge, men med Billies mamma går det inte så lätt att veta. Hemma hos Billie och mamma gör man lite som vill. Äter när man vill, går och lägger sig när man vill, kollar på serier på datorn hur länge man vill. Därför blir det en chock för Billie när hon kommer fram till Bokarp. Familjen Persson, som hon ska bo hos, har MASSOR  av regler. Billies fostersyskon verkar inte tycka att det är något konstigt med det, de gör alltid precis det som förväntas av dem, men för Billie, som aldrig behövt följa en enda regel hemma i hela sitt liv, känns det väldigt konstigt.

I skolan finns det också en massa regler för hur man ska bete sig. Man ska liksom vara lagom hela tiden. Billie är inte alls som de andra tjejerna och hon fattar oftast inte varför vissa saker är så viktiga, men hon anstränger sig ändå för att försöka förstå. Hon har lovat sin mamma det - att inte köra sitt eget race utan försöka passa in. Och de nya kompisarna tycker att hon är supercool med sina dreadlooks och sin alldeles egen stil. Hon blir faktiskt så populär att hon måste göra ett schema över vem hon ska följa med hem efter skolan, eftersom alla vill vara med henne. Hon lyckas även komma in under skinnet på familjen Persson, som verkar så perfekta, men bär på massor av sår och hemligheter om man skrapar lite på ytan. Men även om Billies mål är att vara som alla andra, så kan hon ändå inte låta bli att vara sig själv väldigt mycket. Och det är tur – för det behövs en Billie både i skolan och hos familjen Persson. Efter att ha läst de båda böckerna om Billie (Avgång 9:42 till nya livet och Du är bäst) känner jag mig övertygad om att det faktiskt skulle behövas en Billie i varenda skolklass! Nån som ruskar om och ifrågasätter och inte bara accepterar allt som det är. Heja Billie och heja Sara Kadefors, som skrivit dessa fantastiska böcker!

Monstret Frank

 

För er som väntat på den spännande upplösningen i böckerna om monstret Frank finns nu bok tre, Monstret och människorna, att läsa. Själv hade jag inte hunnit läsa bok två, Monstret på cirkusen, som kom ut i höstas, så nu passade jag på att läsa båda två i ett svep. Åh, vad mycket jag gillar Frank och hans monstervänner!! Jasse, Magnolia, Uvalisa, Pica, och alla andra monster som tvingas att gömma sig i bibliotekets källare, för att människorna inte ska hitta dem. Och åh, vad jag arg jag blir på alla dumma människor i Yrred som inte fattar att monstren inte är farliga… Det här är böcker som väcker känslor och det enda som egentligen är dåligt med dem är att serien redan är slut.

Det här kalla landet

Det är höst i det fiktiva landet Nordland och knappt två veckor kvar till valet. Hemma hos Noomi går de politiska diskussionerna varma. Noomis storebror Nick är aktiv i Nya Demokraterna, vars främst valfråga är att minska inflödet av utomgränskomna. Pappa Erland vill däremot fokusera på de positiva effekterna av folkförflyttningen. Nästan varje middag urartar till gräl där både Nick och Erland vägrar att ge sig.

Noomis föräldrar har fina jobb med bra betalt och Noomi har aldrig behövt uppleva hur det känns att inte ha råd att köpa något man vill ha. Men på senare tid har man kunnat märka av förändringar i Nordland. Fler och fler företag går i konkurs och i butikerna saknas varor som har funnits i sortimentet tidigare. Noomis mamma berättar att hon måste gå ner i tid på sitt jobb och för första gången säger hon nej när Noomi ber om pengar till en ny höstkappa. I samma veva blir Noomi rånad och trakasserad av ett folkförflyttargäng. Det blir droppen som får Noomi att bestämma sig för att allt dåligt som händer i Nordland är de utomgränskomnas fel. Hon ansluter sig till Nya Demokraterna, till Nicks och bästa kompisens Sus stora glädje. Sus är redan medlem. De som säger att Nya Demokraterna är arthatare har egentligen ingen aning, tänker Noomi. Det enda partiet vill ha är ju ett tryggare Nordland.

I skolan blir reaktionerna på Noomis och Sus politiska engagemang starkare än Noomi hade räknat med. Både bibliotekarien och favoritläraren tittar på tjejerna med någon som inte kan beskrivas som annat än besvikelse. För att inte tala om hur Zahra i klassen reagerar - hon har själv flytt till Nordland en gång i tiden och missar inte en chans att argumentera med Noomi och Sus. Egentligen fattar inte Noomi varför hon bryr sig om vad Zahra tycker, hon är ju bara en trashbrud från stans sämsta område. Men någonstans bryr hon sig ändå. Väldigt mycket till och med.

Pernilla Geséns bok är klassad som en dystopi. Skrämmande nog känns temat väldigt bekant... En mycket bra och välskriven bok som jag rekommenderar alla från 15 år och uppåt att läsa!

Slangbellan 2016

I går delades Slangbellan ut på Författarnas hus i Stockholm. Priset går till bästa debutbok i kategorin barn- och ungdomslitteratur. Det är Barn- och ungdomslitterära sektionen (BULT) inom Författarförbundet som årligen delar ut priset. Vinnare blev Maja Säfström för sin bok Fantastiska fakta om djur. Den tipsade jag om här.

Nyligen kom hennes nya bok Fantastiska fakta om djur från förr och den är minst lika fin!