Attacken från rymden.

I oktober 2014 kom Det oändliga havet ut. Det är andra delen i Rick Yancey’s dystopitrilogi som inleddes med Den femte vågen som kom ut 2013.

Efter att ha plöjt en hel del dystopier de senaste åren så tycker jag att utomjordingar känns som ett spännande grepp. För det är precis det som har hänt i Den femte vågen, utomjordingar har invaderat jorden. 

Det började med att Cassie och alla andra såg hur moderskeppet placerade sig på avstånd från jorden, låg där och bevakade. Ingenting hände på flera månader och det spekulerades friskt i vad de egentligen ville. Sen kom första vågen. All elektricitet och all teknik slogs ut på en gång. Flygplan störtade och bilar krockade. Människor hamnade i nån sorts panikartad kaos. Efter ytterligare några veckor kom andra vågen: naturkatastrofer. Världens alla kuster och kuststäder slogs ut av gigantiska jordbävningar och tsunamis. Befolkningen samlades inåt landet.  Tredje vågen: sjukdomen. Röda pesten eller vad de nu valde att kalla den som tog nästan 90% av den återstående befolkningen. Fjärde vågen består i att man inte längre vet vilka som är fiender. Ingen kan längre lita på någon och det är bättre att döda än att låta sig dödas. Cassie är ensam ute på vägarna efter att hennes mamma dött i sjukdomen, hennes pappa blev mördad och hennes lillebror Sam åkte iväg i en buss som sas ta barnen till tryggheten i en militärbas. Vad hon vet kan hon lika gärna vara den sista människan på jorden.  

Den femte vågen har varit en rätt så hypad bok. Men kanske lyckas den inte riktigt leva upp till förväntningarna. Det är helt klart spännande och det händer ju en hel del. Vissa kapitel streckläste jag verkligen och ville verkligen, verkligen veta hur det skulle gå. Så kom det en långsammare period som drog ner själva berättelsen. Det biter helt enkelt inte tag på det där sättet som t.ex. Divergent gjorde. Språket varierar en hel del och ibland så blir jag lite irriterad på att saker ältas lite väl länge och att karaktärerna inte är särskilt trovärdiga. Berättelseperspektivet hoppar mellan olika personer men det tar inte så lång tid att komma in i vem som är vem så det ser jag inte som något problem. Men det finns mycket kvar att knyta ihop och fortsätta att luska i i del två!