Norra Latin är en sån där bok som det har skrivits mycket om innan den kom ut och jag hade väldigt höga förväntningar när jag lånade hem den. Och boken lockar redan innan man börjar läsa - omslaget är så himla fint och så är den sådär härligt tjock (närmar 600 sidor) som man bara älskar om det är en riktigt bra bok.
Boken handlar växelvis om Tamar och Clea. De har båda kommit in på teaterlinjen på den anrika gamla skolan Norra Latin i Stockholm. Tamar är tjejen som har lämnat hela sitt liv hemma i Östersund för att följa sin dröm att spela teater. Clea är den rika skådespelardottern som vuxit upp på teatrar och filminspelningar och som stått på scen sen barnsben. Tamar och Clea är tidstvillingar. De är födda på exakt samma dag för 15 år sen. Det vet Tamar, för hon vet allt om Clea. Hon såg Clea på TV första gången när hon var tio år och sen dess har hon varit besatt av henne. Och nu ska de gå i samma klass, det är helt galet! Men ingenting blir som Tamar har tänkt sig. I Sundsvall har hon alltid haft kompisar, absolut inte den mest populära, men långt ifrån ensam. På Norra Latin blir allt fel från början. Små grupper bildas redan de första dagarna och Tamar smälter inte in i någon av dem, medan kända Clea förstås hittar sin givna plats på en gång. Tamar blir en betraktare och Clea lever livet, men fester, uteliv och pojkvännen Tim.
Nu är det några veckor sen jag läste Sara Bergmark Elfgrens bok, men det räcker med att bläddra lite bland sidorna för att komma i rätt Norra Latin-stämning igen. Det är magiskt på ett sätt som det blir när teater blandas med gammal, historisk miljö. Dessutom finns det även en annan sorts magi - förutom de spel och intriger som finns klasskompisarna emellan finns det även något som lurar under ytan, något som inte går att förklara på naturlig väg. Jag tycker att det här är en fantastiskt bra bok, även om jag ibland tycker att det blir lite rörigt med de övernaturliga inslagen. Bäst är boken i beskrivningarna av Tamar och Clea och deras tankar och känslor. Om någon har läst och gillat Malin Persson Giolitos bok Störst av allt (visserligen klassad som vuxenbok, men funkar även för unga vuxna) kommer ni att tycka om den här boken också, för de har mycket gemensamt - skolmiljön, de storslagna överklassfesterna, pojkvänner som totalt spårar ur, pappor som gör ungefär alla fel man kan göra och den krypande känslan inför den annalkande katastrofen. Jag hoppas på att få läsa mycket mer av Sara Bergmark Elfgren och i väntan på det ska jag nog låna hem hennes Engelfors-trilogi (skriven ihop med Mats Strandberg, som är en annan favorit)! Den har jag av någon outgrundlig anledning inte läst ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar