Ännu ett guldkorn

Ingelin Angerborn har ännu en gång skrivit en spännande och trovärdig bok.
Rum 213 är en spökhistoria som förvånar mig gång på gång. Lagom tills man tror att man räknat ut hur det ligger till, händer det något som gör att man får tänka om.
Elvira åker på kollo en vecka på sommarlovet. Där får hon bo tillsammans med Meja och Bea i rum 213. Vilket märkligt sammanträffande att Elvira såg en bil med nummerplåten RUM 213 på väg till kollot. Märkliga saker börjar hända nästan direkt. Saker försvinner. Lampor flyttas. Bea ser saker på nätterna, som de avfärdar som mardrömmar. De misstänker varandra och de andra på kollot. Kanske är det bara killarna som spelar dom ett spratt? Vem är den rödhåriga flicka som det går mystiska rykten om och varför syns det en ljus skugga på foton där Elvira är med?
Rum 213 innehåller kärlek, kompisrelationer, mystik och spänning. En perfekt bok för barn i slukaråldern.

Tjuvjakt och pajkastning som sportlovsträning

Om du vill hålla dig i form nu på sportlovet kanske Sofie kan locka med dig på tjuvjakt i den här sprakande bilderboken Super- Sofie och systertjuven.

Sofie kallar sig Super- Sofie eftersom att hon är så otroligt bra på saker. Som att springa, hoppa och röra vid sin näsa med stängda ögon. Hon är också otroligt tuff. Kanske ibland för att hon missar när det händer läskiga saker men ändå.... Som när en tjuv kidnappar hennes lillasyster och Super- Sofie precis drömmer om att alla tjuvar är så hemskt rädda för henne. Hon vaknar helt orädd och det tar ett tag innan hon upptäcker att det där skrikiga och jobbiga som försvunnit måste vara hennes lillasyster. Enligt instruktioner i ett brev från tjuven så tar Super- Sofie med sig två bananer och skyndar sig för att rädda sin lillasyster...

Det blir ingen lätt match att rädda lillasystern men Super- Sofie klarar allt. Frågan är nog bara vem som behövde bli räddad, tjuven eller lillasystern?

Superuppiggande av Kirsten och Morten Ahlburg
Supersnygga illustrationer av Rasmus Jensen

Svartskogens hemligheter

Svartskogen är den första delen i Helena Bross nya serie Svartskogens hemligheter. Teo och Bianca är bästa vänner. En dag på skolans friluftsdag råkar de gå vilse och hamnar i Svartskogen. De tycker att det är så fint vid sjön att de åker tillbaka på kvällen för att ta ett dopp. Alldeles ensamma är de också. Eller är de det? En korp flyger förbi alldeles över deras huvud och lägger en lysande blå blomma vid deras kläder. De frågar skolans biologilärare Torbjörn om blomman och han blir eld och lågor och frågar var de har hittat den eftersom den är ytterst sällsynt. Teo och Bianca åker tillbaka till skogen och hittar en hel glänta full med blå blommor. Torbjörn berättar att kommunen har långt framskridna planer på att bygga en motorväg rakt genom Svartskogen. Flera mystiska saker händer, vilket får Teo och Bianca att förstå att de inte är ensamma i skogen. Det är älvor, troll, jättar och andra mystiska väsen som inte inte vill att deras skog blir förstörd till förmån för en väg.
Jag gillade Svartskogen starkt och läsupplevelsen höjs ytterligare av Johan Egerkrans fantastiska illustrationer.

Vi väntar på maj

För då kommer ju sista delen i den underbara sommarserien av Jenny Han på svenska. Den heter Sommar för evigt och triangeldramat mellan Belly, Jeremiah och Conrad får åter ny kraft.
Tyvärr finns det ännu inget svenskt omslag att sukta över men den är ju fin i sin engelska skrud också.

Fan Art för Cirkeln-fans

Är du ett Cirkeln-fan? Har du kanske redan tecknat ner alla personer från boken tusen gånger i ditt skissblock? Passa på att skicka in dem till Rabén & Sjögrens Fan Art-tävling med Cirkeln-tema. Tävlingen pågår t.om. 4 mars. Läs mer här och bidra till att göra Cirkeln vacker!

Lite efter....

... men ändå. Melina Marchettas Jellicoe Road på svenska blir fin och kommer i maj. *blink blink Maria* Det är roligt när förlag tar åt sig av hajpar :-)

En revolver, en tanke.

Ta på vantarna. Dra om er sjalen. Förbered er på kylan och på Revolvern.

Kiruna 1910. Det är vinter och det är kallt, jättekallt. I en liten stuga en bit utanför staden finns Sigge. Under en filt på soffan ligger Sigges pappa, död. Sigge hittade honom på sjön, han hade åkt igenom isen och frusit ihjäl. Sigges styvmamma Nadja och syster Anna har åkt in till Kiruna för att skaffa hjälp, men just nu är Sigge själv. Tills det knackar på dörren. Där utanför står en stor, ful, hotfull man som tar sig in i stugan. Han söker Einar, Sigges pappa. Han säger att Einar har en skuld att betala till honom, om nu Einar är död så kan säkert Sigge fixa det åt honom.

Historien varvas med återblickar till guldgrävarruschen 1899 i Nome, Alaska där Einar jobbade med att mäta guldhalten i gulgrävarnas fynd. Då Wolff dyker upp, den stora, fula karln som misstänker att Einar har något på gång och som får honom att ingå ett avtal.
Det var tio år sedan och Sigge har aldrig hört talats som att Einar skulle ha något som Wolff skulle vilja åt, de har alltid levt fattigt. Men däremot så vet han att Einar hade en revolver, en gammal Colt. Den ligger i skafferiet. Ropar på Sigge och väntar på att bli använd.

Det här är en intensivt spännande berättelse. Boken är inte så tjock och det blir ingen dödtid, inga långa stycken att bara skumma igenom. Kylan kryper in innanför skinnet och nerven är på helspänn. Tillbakablickarna blandas med Sigges berättelse och de bidrar till förståelse för varandra. Wolff och hans hot är egentligen inte det som är det mest obehagliga, utan det är spänningen på det som ska komma, på nästa steg.

Sedgwick har tillbringat mycket tid i Sverige och i Kiruna för research, för att känna på det kalla klimatet, gå på frusna sjöar och höra berättelser.
Tack Marcus Sedgwick för den här läsningen, den gav mig kyla, men den stannar.

Att lära sig teckna

Här kommer ett tips på en bra bok om man vill lära sig teckna. Författaren Alexandra Kamis använder sig av en ny teknik, där man med hjälp av bokstäver, former, siffror kan få fina teckningsresultat. Boken består av många steg för steg-instruktioner och även tips om material, skisstekniker och komposition. Till och med jag, som inte utvecklat min teknik sedan förskolan, kunde rita en häst och en hund utan några större svårigheter. Om man övar ytterligare tror jag faktiskt att det kan se riktigt proffsigt ut.

En halvdan viking

Martin Widmarks nya serie Halvdan Viking börjar med Hövdingens bägare. Halvdan var, tillsammans med sin far, på genomresa i Östbyn då han bröt sin fot. Foten blev aldrig bra, så han blev kvar och fick bo hos Björn Smed.
En dag när Halvdan ska lämna nya hästskor till hövdingen Ragnar Drakdödare kommer ett bud från Kung Alarik i Västbyn. Han vill bjuda in sina grannar till fest och lekar. Ragnar och hans fru Frida rustar med sina starkaste mannar och åker dit. Halvdan, som är en mycket skicklig skald följer med. Det blir lurendrejeri på hög nivå när tävlingarna ska avgöras och Halvdan råkar ut för farligheter, om vilket han skaldar såhär:
"Meia hörde inte ett dugg när hon drog vår bottenplugg.
Jag måste segla med en döv en för nu känner jag mig blöt i röven."

Martin Widmark har skrivit en realistisk och humoristisk serie om vikingatiden, som jag tror kommer att bli populär hos många barn. Arkeologen Mats Wänehem har illustrerat fina, detaljerade och tidstrogna bilder i boken. I serien kommer minst tre delar till, som jag med spänning ser fram emot.

Nytt på Lättläst-hyllan

Jag har plöjt igenom ett gäng lättlästa böcker som fanns med i min senaste beställning. Bland annat Om ni bara visste av Christina Wahldén. Den är precis som Wahldéns Är det någon där? och Gå ensam hem utgiven av Nypon förlag och deras böcker är ofta väldigt lättlästa och korta och passar bra till lästräning för ungdomar som kanske inte har svenska som modersmål. Ibland på snudd för korta kan jag tycka, handlingen får ta mycket stryk för formatets skull. Men Christina Wahldéns böcker är utmärkta undantag. Ja, de är korta och lättlästa men innehållet och handlingen håller ändå och de är utmärkta som diskussionsunderlag. I Om ni bara visste får vi möta en ung mamma från Somalia. Hon blir trakasserad av ett par svenska killar varje dag när hon har lämnat sin son på förskolan. Hon tänker att om de bara visste vad hon varit med om, om de visste hur det var att leva mitt i kriget, om de visste hur en mors skrik låter när hon precis förlorat sitt barn, då kanske de inte skulle trakassera henne. Men killarna är inte intresserade av att lyssna, de är intresserade av att skrika.

Inte ett ord av Bente Bratlund är också utgiven av Nypon men är lite längre (även om den har ett lägre Lix än Om ni bara visste). Nina är så arg på sin pappa, hon har bestämt sig för att aldrig mer prata med honom, aldrig någonsin. Hennes beslut gör mamman besviken och hennes vänner, framförallt bästisen Asta, tycker bara att hon är konstig. Den enda som inte verkar tycka att hon är konstig är Tor, en kille i klassen som gillar henne och som rodnar varje gång hon ler mot honom. För Tor vet också att det finns vissa saker som kan vara allt för svåra att förlåta. En mycket fin bok om familjen, vännerna och om kärleken.

Vill du skriva en roman?

Först ett lugn. Följt av ett inre kliande. Sedan en darrning. En urkraft som bubblar uppåt och utåt, ut genom dina fingertoppar. Sedan startar raseriet med fingrar hårt slutna kring pennskaftet eller klolikt spända över tangenterna.

Du skriver blint och utan urskiljning. Timmarna går och du känner ingen hunger och inget behov av att sova, du bara skriver och skriver. Du skriver påverkad av fullmånens vita strålkastarsken medan natten går över i gryning. Skriver med väsande andedräkt och stirrande blick som slutligen mattas och ditt tillstånd slår över i en plötslig, djup och tömd sömn, ett förnöjsamt lugn. Lugnet efter stormen, en roman har blivit född.

Eller näe.... Läs först Tre enkla regler finns inte- En romanskola av Elisabet Norin. Utgiven av Isaberg förlag 2011. Elisabet Norin är verksam med kreativt och litterärt skrivande och fungerar som både kursledare, handledare och mentor.
Trots att min romantiska bild om det blinda skrivraseriet gick i kras redan under läsningen av de första sidorna i boken blev jag samtidigt varse hur avancerat arbetet med att skriva en roman är. Jag kände en lättnad över att det finns böcker som denna som verkligen ger ovärderliga tips genom hela processen. En bok att först läsa som en starthjälp och sedan förkovra sig i vid behov samt ha liggande i närheten under hela skrivarbetet. Författaren ger dessutom sidvis med ytterligare lästips både för inspiration och som hänvisning till citat i boken. Jag tänker - Wow, research! och blir inspirerad i krock med lätt förtvivlan över att skrivardrömmen kanske inte var så stark som jag trodde....eller rättare sagt så kanske jag inte är riktigt på det klara med VAD jag vill skriva än men det kanske DU är??

Äntligen i min hand

Revolvern av Marcus Sedgwick, som jag har längtat. Jag tyckte mycket, mycket om De som går igen (och så gjorde resten av BookLover också om jag inte minns helt galet) och av den här får jag rysningar bara jag läser baksidetexten. Det består av ett citat, kort och koncist: "Det som gjorde alla män jämlika var varken Gud eller självständighetsförklaringen. Det var Samuel Colt."
Det är alltså ingen vampyrhistoria den här gången utan ren och skär nerv. Åh, så det kliar i blädderfingrarna!