Mustig skröna om legendarisk apa

 Vill du läsa en helt fantastisk, spännande och nervkittlande berättelse av episka mått i höst ska du läsa "Legenden om Sally Jones"! Den har några år på nacken, men fångade mitt intresse eftersom författaren Jakob Wegelius i år gav ut den tredje boken i serien, "Den falska rosen". 

Jag tänker på mustiga skrönor, Robinson Crusoe eller varför inte Indiana Jones när jag läser. I denna legend händer det massor. Historien tar sin början en mörk och regnig natt för hundratals år sedan, när en gorillaunge föds djupt inne i den afrikanska regnskogen.Varken måne eller stjärnor lyser vilket gör att flockens äldsta spår att den nyfödda ungen kommer att drabbas av många olyckor i framtiden. 

När gorillaungen är ett par år gammal kommer belgiska officerare till djungeln för att tjuvjaga. I bytet ingår den lilla ungen som fångas in för att skeppas till en djurmarknad. En turkisk elfenbenshandlare intresserar sig för apan som köper denne som en förlovningspresent till sin tilltänkta fru. Handlaren vill inte betala några dyra tullavgifter utan stuvar ner apan i en barnvagn, fixar ett falskt pass åt djuret som passerar genom tullen som människobarnet Sally Jones. 

När presenten anländer till Istanbul blir mottagaren av gåvan, den turkiska tilltänkta frun, så besviken över presenten att hon slår upp förlovningen. Elfenbenshandlaren finner dock på råd, som den affärsman han är, och säljer apan dyrt vidare till den rika änkan frau Schultz. Hon har vigt sitt liv åt att rädda djur som plågas i fångenskap.  Sally Jones olyckliga öde ser äntligen ut att vända till något bättre. 

Under frau Schultz omvårdnad växer Sally upp till en stark och lycklig apa. Det bästa Sally vet är leken där hon ska leta reda på saker gömda på finurliga ställen. Ganska snart börjar dock Sallys färdigheter att användas i oärliga syften. Apan vill bara vara duktig och inte göra frau Schultz besviken. 

Snart inträffar en rad oförklarliga inbrott i Istanbul. Polisens enda ledtråd är att tjuven måste vara en superb klättrare. Jakten på "Den flygande tjuven" kan ta sin början! 

Ni hör, det händer otroliga saker runt Sally Jones, och denna tjuvhistoria är bara början. Utöver spänningen är "Legenden om Sally Jones" också både sorglig och hoppingivande. För trots hur många grymma svek och förluster Sally är med om kommer hon ändå på något vis tillbaka. Nu ska jag ta tag i att läsa de övriga böckerna om Sally för att kunna följa med på hennes livsvandring.

Vem stjäl lersoldaterna i Kina?

 Kusinerna Marvin, Ramses och Neffi ska under en vecka bo hos farbror Valdemar i Klamparbo. Valdemar är arkeolog och har samlat på sig en massa saker genom åren. Mycket av det är skräp. I hans trädgård finns det exempelvis maskiner precis överallt. Valdemar är bra på att komma på uppfinningar men han är inte så bra på att städa. 

Kusinerna har först svårt att hitta Valdemar. De hittar honom i ett gammalt garage. Snart ser de Valdemars senaste skapelse, en raket. Den är byggd av reservdelar från gamla vitvaror. Bränslet som används är kobajs! 

Hastigt och lustigt berättar Valdemar att de genast ska åka till Kina. De förskrämda barnen försöker protestera, men raketen har redan startat så det är bara att spänna för säkerhetsbältena. 

I Kina väntar ett nytt mysterium. Någon har börjat stjäla statyer från den så kallade terrakottaarmén. En arme med underjordiska lersoldater som byggdes för över 2 000 år sedan för att kejsaren skulle få beskydd i sitt nästa liv. 

Valdemar anar vem det är som står bakom stölderna. Spåren leder mot att det är hans gamle chef och numera ärkefiende Grävberg som är tjuven. Men hur ska man stoppa honom?

"Arkeologdeckarna och den underjordiska armén" är en spännande, rolig bok fylld med kunskap för den vetgirige!

Fröken Spöke får följa med till fjällen

 Tvillingarna Ebba och Ivar har vi läst om många gånger. För de som inte är bekanta med denna serie av Kerstin Lundberg Hahn så går tvillingarna i en klass som har ett spöke som fröken, därav fröken spöke. Fröken Spöke heter egentligen Sparre och när hon levde arbetade hon som lärare. Hon är snäll och kan nu bland annat flyga och gå genom väggar. 

Nu är det snart sportlov och många i klassen, däribland Ebba och Ivar, ska åka till fjällen och åka skidor. Fröken Spöke får följa med. När de närmar sig fjällen börjar det bli mörkt. Plötsligt ylar någon som en varulv! Det visar sig att någon bara skojar men det är många i bussen som blir rädda. 

Resenärerna ska bo på något som heter Hotell Varg. Ägarinnan heter fru Varg och har gula ögon. Vad är det egentligen för konstigt ställe de har kommit till?

Inte blir det bättre när skidläraren kommer. Han är hårig, har spetsiga tänder och heter Ulf Varg! 

"Fröken Spöke och varulvarna" är rolig, trevlig och lagom mysrysig för barn på lågstadiet.

Donny är ingen feelgoodläsning

 "Donny" av produktive Thomas Halling är ingen feelgoodläsning, det kan vi slå fast med en gång. Man kan kalla det för diskbänksrealism när det är som allra värst. 

13-årige Donny hatar skolan. Hans mamma är alkoholist. Pappan har han aldrig träffat. Efter ytterligare en dålig dag i skolan, då han blivit mobbad och trakasserad, ger han sig ut på stan. Där hamnar han i brist på annat i dåligt sällskap. Hemma finns ingen mat, Donny är hungrig och ser ingen annan råd att be en av de "nya kompisar" om att få låna pengar. Visst, det är inga problem. Zac räcker över en femhundring och precis när Donny tar pengen säger Zac med kall och hård röst "I morgon är det 700". 

Hamburgaren som Donny äter för de lånade pengarna smakar inget vidare. Donny har ont i magen och det beror inte på maten. Allt han kan tänka på är varför han har gett sig i lag med dessa gangsters han förstår det handlar om. Hur ska han kunna betala tillbaka?

I Donnys liv finns det en person som bryr sig om honom. Risto, hans assistent i skolan. Efter att Donny blivit utpressad av gänget ser han ingen annan utväg än att vända sig till Risto. Risto förstår och bestämmer sig för att gå med Donny och prata med långivaren Zac. Detta blir ett möte som slutar allt annat än bra. 

Det här är en tuff bok att läsa. För vissa är Donnys liv dock en verkligheten och Thomas Halling väjer inte för dessa livsvillkor.

Uppföljaren gör mig inte besviken

 De av oss på biblioteket som läste "Ett annat jag: Projekt Gemini" blev inte besvikna. När jag hörde min kollega Martina lyriskt beskriva boken blev jag självklart intresserad. Ganska snart in i läsningen kunde jag stämma in i hyllningskören. 

Författarna Carin Gerhardsen och Petter Lidbeck kan skriva rysligt spännande, actionfyllda men även sorgliga berättelser för barn och ungdomar. Nu när uppföljaren "Ett bättre jag: Projekt Libra" utkommit är således förväntningarna högt ställda. Även denna gång är det Amanda, Bim och Rasmus som står i händelsernas centrum. Denna gång är även Juanita med, Amandas språkbegåvade syster som hittades av Amanda i Portugal i det förra äventyret. 

Amanda med sällskap har varit på semester. När de ska åka hem tvingas de nödlanda i Bangladesh. På flygplatsen får de syn på en fattig pojke i sällskap med en kvinna. Pojken tycks inte passa in och när Amanda hör kvinnan prata förstår hon att allt inte står rätt till. Kvinnan nämner namnet Teresa vilket för Amandas tankar till Teresa Leboucher, den snuskigt rika men ondsinta forskaren som i Projekt Gemini drev ett cyniskt projekt med tvillingar med dödlig utgång. 

 Amanda övertalar de andra att skugga pojken och kvinnan. De följer efter dem till ett fint och påkostat sjukhus i Dhaka som ägs av Teresa. Under falska namn tar de sig in på sjukhusområdet och upptäcker här en verklighet långt hemskare än vad de kan tänka sig. 

Jag skulle kunna skriva mer om boken men väljer att inte göra det då jag inte vill "spoila" för er läsare. Mitt råd är bara: Läs, läs, läs, men spänn fast säkerhetsbältet, det kommer gå undan då handlingen är skriven i ett hisnande tempo. 

Från en dystopi till en annan

Såhär i pandemitider har jag försökt undvika dystopier, vilket annars är en av mina favoritgenrer. Tillvaron känns ju liksom tillräckligt dystopisk som den är. Men när del ett i Magnus Nordins nya serie Zonen dök upp för ett tag sen kunde jag trots allt inte låta bli att läsa den genast. Nordin har tidigare skrivit serien Varelserna på liknande tema och den gillade jag mycket (där var det zombier inblandade också).

I Röd zon lär vi känna Joel. Han har varit ensam i nästan 300 dagar. Alltså, han har varit helt ensam. Först var det krig, med pansarbilar som rullade in över Stockholm, missiler som fienden skickade, explosioner, ändlösa nätter i skyddsrum, ständiga strömavbrott och vattenbrist. Sen kom det värsta: ljudlösa drönarsvärmar som besprutade staden med bakterier och virus. Det fanns inget botemedel och ingenstans att fly. När fler och fler blev sjuka delade militären in staden i karantänszoner med stålbarriärer mellan stadsdelarna så att ingen kunde fly och sprida smittan vidare. Nu är alla i zonen utom Joel döda sedan länge. Troligtvis är han den sista människan på jorden. Joel har inrättat sig i sitt nya liv ganska väl och tycker att han har det mesta han behöver i zonen.

Men så ett par dagar efter Joels femtonde födelsedag händer det något extremt oväntat. Joel ligger i en park och läser när han får se en röd ballong komma svävande över trädtopparna. På ballongen är ögon och en glad mun målade. Joel lyckas fånga in ballongen och när han håller den i famnen förstår han att detta bara kan betyda en sak - han är inte längre den sista människan på jorden! Men vem är det som har skickat iväg ballongen? Och var befinner sig den personen? Och vill Joel ens leta upp hen, vad kommer att hända med hans tillvaro då?

Röd zon är en både spännande, fängslande och skrämmande framtidsskildring. Boken är bara drygt 120 sidor tjock, och då består en förhållandevis stor del av sidantalet av svartvita bilder av illustratören Lars Gebel, men det hinner hända mycket på dessa sidor. Och det finns mer att se fram emot - del två, Grön zon, beräknas komma ut så snart som i september!

När man blir ensammast i världen

Adrian och Emma ska börja nian och det har alltid varit de två mot världen. Det har alltid varit de som stått lägst. De som ingen annan vill prata med och dem som de andra hånar och gör sig löjliga över. Men det har inte gjort så mycket så länge de har haft varandra. Men strax före höstterminen ska börja så förändras spelreglerna. Emma berättar för Adrian att hon tycker att de kanske inte ska umgås så mycket längre. Nu är Adrian helt ensam. Och då är det så mycket svårare att stå emot kommentarerna som fälls. Det blir inte lättare av att Emma verkar ha börjat umgås med ett par tjejer i klassen och dessutom skaffat pojkvän under sommaren.

Samtidigt som Emma bryter med Adrian så dör hans mormor. För att komma ifrån ensamheten en stund så bestämmer sig Adrian för att åka till morfadern i Luleå och hålla honom sällskap under höstlovet. Under ett biblioteksbesök så träffar han Vega, hon är cool och spontan, precis allt som Adrian känner att han inte är. Men med Vega och i Luleå så skulle han kunna vara sån som han inte vågar vara hemma. Den där höstlovsveckan blir underbar. Han och morfadern kommer varandra nära och piggar upp varandra samtidigt som Adrian och Vega blir närmre och närmre. Men när hon börjar prata om att komma och hälsa på honom i Ö-vik får han panik. Där är han ju en tönt.

Säg nåt då! av Ida Ömalm Ronvall är rakt igenom en fin bok. Det är lagom mörkt och dunkelt med lagom mycket ljusglimtar som håller hoppet vid liv. Man hejar på Adrian och vill honom så väl, och det byggs upp en fin relation mellan honom och morfadern som får det att sticka lite i hjärtat. Det som krävs för att man ska må bra. 

Mörker och mystik i Jämtlands skogar

Camilla Sten, som tidigare skrivit serien om Havsfolket (Djurgraven, Sjörök och Mareld) är nu tillbaka med del ett i en planerad trilogi vid namn Järvhögatrilogin. Järvhöga är en fiktiv liten ort i Jämtland och där bor Julia, som går på gymnasiet. Hon går på det allmänna gymnasiet, men på orten finns även Järvhöga Läroverk, som är en anrik internatskola. Det är vinter och mörkt och kallt och uppståndelsen blir stor när en av killarna, Markus, från läroverket en dag går ut i skogen och sedan inte kommer tillbaka. Polisen kopplas in och Missing people drar igång skallgångskedjor. Men av Markus syns inte ett spår. Under skallgången träffar Julia Markus rumskamrat Emil och de lär känna varandra. Markus är en extremt viktig person i Emils liv och han vill inget hellre än att hitta honom.

I skolan ska Julia skriva ett arbete om Järvhögas historia under 1900-talet. Att ha med den del om läroverket känns självklart eftersom det har präglat bygden så mycket. Men Julia inser att det underligt nog finns väldigt lite information att hitta om skolan. Hon inser också att Markus inte är den enda pojken i Järvshöga som har försvunnit spårlöst ut i skogen och att väldigt få vill prata om detta märkliga faktum. Istället verkar det vara något som de flesta har accepterat: Det är bara så här i Järvshöga. Ibland går pojkarna här ut i skogen och försvinner. Men Julia vägrar att acceptera och tillsammans med Emil börjar hon gräva i vad som kan ha hänt både Markus och pojkarna som har försvunnit längre bak i tiden. Har det hela en naturlig förklaring eller är det något annat som ligger bakom, något ännu mera skrämmande?

Bergtagen är helt klart en läsvärd bok, även om jag nog hade hoppats på att den skulle vara lite mera spännande. Kanske på grund av det fantastiskt fina omslaget, som bidrar till höga förväntningar på läsupplevelsen. I epilogen serveras dock en riktig cliffhanger, som gör att jag redan längtar efter att Camilla Sten ska skriva klart del två!

Skräcken på Wakenhyrst

Vad hände egentligen den där dagen när historikern Edmund Stearne plötsligt blev en mördare vid hans gotiska gods Wake’s End vid kärret i Wakenhyrst?  Den enda som tycks ha en aning är dottern Maud. Men under årtionden har hon valt att gömma sig i godset och inte uttala sig mer än nödvändigt. Sanningen om sin far har hon valt att behålla för sig själv.  

Men nu har hon inget val. Hon måste berätta sin historia.

Edmund är en dominant herre som styr sin familj och gods med järnhand. Maud är förtryckt och ensam, särskilt efter mammans död.

I byns kyrka upptäcks en medeltida målning föreställande mänsklighetens straff i helvetet. Den får namnet Domen och verkar ha en nästan magisk påverkan på Edmund Stearne. Hans forskning tar honom allt djupare in i hans egna mörka förflutna och Maud följer hans mani genom att läsa hans dagböcker och följa hans arbete. Men vad är det han är rädd för? Vad är han beredd att göra för sin egen frid? Maud är en ensam, ung kvinna på 1910-talet som ingen av männen i närheten i beredd att lyssna på. Vad kan hon göra för att förhindra en katastrof?

Michelle Paver har gjort det igen och skrivit en gotisk rysare som man dras in i, upprörs av och som berör. Inledningen hintar om en häxroman men de spåren glöms snabbt bort i Wake’s Ends gotiska rum och i kärrets mörka dragningskraft. Och Maud. Fantastiska Maud. Som man känner med henne. Som man vill slåss med henne.

Vem punkterar bildäcken i Alingsås?

Någon punkterar däck i Alingsås. Det har hållit på länge och polisen har inte kommit någon vart i sin utredning. Det blir ett fall för Moa och Måns i Hemliga Klubben.
Ganska snart faller misstankarna på Stella Skumrask, som nyligen släppts ut ur fängelset efter att ha suttit inne för bilstölder. Är hon den skyldiga? Eller är det Palle Pedal vars bilfirma inte har gått så bra på sistone?
Eller är det mannen med hunden som synts i närheten av bilar som det varit punka på?
Moa och Måns bestämmer sig för att börja spana för fullt på de tre huvudmisstänkta.
Men hur gör man när alla tre verkar vara lika skyldiga?
"Fallet med de punkterade däcken" har några år på nacken men jag tycker att Hemliga Klubben är en trevlig bekantskap. För mig som läser en del vuxendeckare är det också härligt att läsa om poliser som tycker "att en galning går lös" när man hittar bilarna med punkterade däck.
En trevlig gåta för barn i lågstadieåldern att lösa.

Inte lätt att hitta present till farmor

"Lisen på stan" är den fjärde i serien om Cecilia Sundhs Lisen som hela tiden råkar ut för olika dilemman. Den här gången fyller Lisens farmor år. Det enda hon önskar sig i present är mer tid med Lisen, men Lisen vill ändå hitta en rolig sak att köpa åt farmor.
Tillsammans med mamma ger sig Lisen ut på stan för att hitta en födelsedagspresent. Det visar sig vara allt annat än lätt.
Lisens mamma kommer hela tiden på Lisen med att titta på presenter åt sig själv. Presentletandet tar alltså en väldig lång tid. Det finns ju så många affärer att titta i men mor och dotter kan inte enas om en sak som känns helt rätt för farmor.
Till råga på allt börjar Lisen att bli akut kissnödig...
Detta är en bok som garanterat kommer locka till en del skratt och diskussioner hos den yngre publiken.