Tidigare har vi tipsat om en ny dektektivserie för barn där en liten kille vid namn Emil Wern är detektiven. Jag har nu läst första delen som heter Silverskatten och jag är stormförtjust!
Vilken humor Anna Jansson levererar! Jag småfnissade precis hela tiden och förhoppningsvis uppskattar barnen den här humorn lika mycket som jag gjorde.
Ni som läst Anna Janssons vuxendeckare kommer att känna igen att Emils mamma är kriminalkommisarie Maria Wern.
Emil har en egen detektivbyrå i en liten gul kiosk på familjens trädgård. Till sin hjälp har han sin lillasyster Linda och en mycket olydig hund som heter Molly. Silverskatten inleds med att syskon sitter i deckarbyrån och fantiserar om allt godis som hade kunnat vara där om kiosken fortfarande varit kiosk. Hur kul det än är att fantisera om att äta godis tills man spricker så är Emil sugen på att det ska hända något spännande. Därför bestämmer han att de ska gå till museet och titta på världens största silverskatt från Vikingatiden.
Väl på museet visar en mycket söt och trevlig arkeolog vid namn Lucy T. Rex dem omkring och när Linda frågar barnsliga frågor måste Emil väga upp med att fråga lite vuxna frågor. De får reda på hela historien om hur skatten blev funnen och att den väger 67 kilo. När Lucy visat runt dem får hon brått in på kontoret men Emil som fortfarande har en fråga att ställa följer efter henne och råkar då höra ett samtal mellan Lucy och en man som verkar heta Sten Grå. Sten Grå är upprörd och oroad och berättar att skatten helt plötsligt bara väger 60 kilo, någon stjäler ur silverskatten på nätterna! Perfekt tänker Emil, nu har detektivbyrån ett nytt uppdrag men för att lösa gåtan måste han och Linda lyckas komma in i museet osedda och sova över för att spionera på vem det är som stjäler ur silverskatten.
Med tanke på alla deckare som handlar om Gotland blir jag nästan lite nervös för att åka dit! Som tur är finns det ju även många kriminalkommisarier och detektiver som verkar lösa alla brotten : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar