Vem anade att det under Helsingfors fanns en hel värld som passar alldeles utmärkt för härlig och mystisk fantasy? När människorna började sprida ut sig i Norden var alla de som då bodde i skogarna (troll, älvor, häxor och annat oknytt) tvungna att ta vägen någon annanstans. Svaret blev då till skuggkonungens rike i Underfors.Alva kan aldrig slappna av. Hon måste alltid minnas allt hon ser och hon måste alltid vara på sin vakt. Hon räknar antalet människor på torget och memorerar färgen på overallen på mannen som sopade det. Annars måste hon straffa sig själv med minnesövningar.
Joel håller på med parktour. Han vill verkligen bli så bra som möjligt och kan repetera ett move tills det verkligen sitter. Dessutom så kan han inte sluta tänka på Alva som han har varit förälskad i sen han såg henne första gången.
När Alva kommer hem en dag har någon eller något inkräktat i hennes trygghetszon. I taket i hennes rum står ordet MINNS. Vad är det Alva ska minnas? Hon är adopterad och minns ingenting av sitt liv före hon kom till sina föräldrar vid 4 års ålder. Så träffar hon Nide. Han är lång, mörk, iklädd läderkappa. Och det är något med honom som gör honom oemotståndlig för henne.
Joel ser hur Nide tar med sig Alva ner igenom ett hål i marken och snart är de båda indragna i saker som handlar om världens överlevnad, både den över och den under mark.
Berättelsen är fin, mystisk och spännande. Det är inga krig och inte mycket till våld överhuvudtaget, vilket är skönt. Mystiken får på så sätt större plats. Språket bidrar verkligen till att magin flödar genom hela berättelsen. Även om det stundtals är lite konstiga meningsbyggnader och ordval.
Underfors är det första jag läst av Maria Turtschaninoff men nu har jag fått mersmak och ska efter en rekommendation sätta tänderna i hennes Arra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar