För några år sedan härjade clownskräcken som värst. I länder som exempelvis USA och Storbritannien rapporterades om ondskefulla clowner som stod och lurade i skogsbrynet. I vissa fall attackerade clownerna sina ont anande offer men i vissa fall var förhållandet det omvända. Personer som var utklädda som clowner, kanske på väg till en maskerad, blev misshandlade av folk som i själva verket var livrädda för vad clownen kunde tänkas hitta på.
När Andreas Palmaer, nu i samverkan med Åsa Anderberg Strollo, skriver nya skräcknoveller, är just fenomenet clownen något som står i fokus i en av berättelserna. En kille vid namn Elmar är på en cirkusföreställning och får då se en clown uppträda. Clownen blir bespottad och förnedrad och stora delar av publiken skriker att han ska gå av scenen. Efter showen när Elmar är på väg hem ser han den vettskrämde clownen som försöker springa ifrån sina plågoandar. Elmar tar sig an clownen och erbjuder att denna kan övernatta hemma hos honom. Clownen verkar snäll och tillverkar ballongfigurer som tack. Dagen efter slår Elmar på tv:n och får i nyhetssändningen veta att en människa har blivit mördad. Förövaren? En person iförd clownsminkning. Självklart sprider sig en stark olustkänsla hos Elmar och när han tittar i sovrummet där clownen sovit över så står rummet tomt...
Clownberättelsen inleder denna bok som varvas med kortare och underfundiga anekdoter av det mer gastkramande slaget. För de lite äldre som kanske vågat sig på att lyssna på Creepypodden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar