När man blir taskig mot de taskiga

"Ibland blir man så arg att man bara vill skrika. Så arg att man bara vill ta ett tennisrack och drämma till en viss person". Denne person är Henrietta Nilsson som ofta beter sig som en mobbare. Hon drar ner andra tjejers shorts på gympan och bjuder alla till födelsedagsfest utan Iris, Manda och Lilly. Det är om vänskapen hos de två sistnämnda som denna bok handlar om. Och om mobbning. Vad gör man då med en mobbare? Går man in på mobbarens Youtubekonto och skriver taskiga kommentarer? Det är iallafall vad Manda och Lilly gör. Det känns för Manda och Lilly helt rätt. En mobbare som får känna på sig egen medicin. Samtidigt är de ju lite rädda vad Henrietta ska säga om hon upptäcker att det är de som skrivit de taskiga sakerna.

Livet blir ännu lite mer komplicerat när mobbaren Henrietta dansar tryckare med Mandas bror. Varför gör hon det? När Manda har fullt upp med att fundera över vad Henrietta har i kikaren blir hon dessutom hembjuden till Henrietta. Hon går dit och till sin förvåning beter sig Henrietta riktigt schysst, hon bjuder på gott fika och de spelare roliga tevespel.

Dagen efter frågar Henrietta Manda om hon vill följa med på det jättestora leklandet Mega. Där har Manda aldrig varit. Samtidigt som Henrietta är en mobbare är hon ju lite spännande att vara med. Så Manda tackar ja. Problemet är bara att hon samtidigt måste ljuga för sin bästa vän Lilly om vad hon ska göra.

Ja, ni hör ju själva. Det är bäddat för en riktig konfrontation. Vad händer när hon har ljugit för bästa kompisen Lilly? Kommer hon förlora vänskapen med henne? Och hur känns det att bli vän med en mobbare? Och är inte Manda och Lilly mobbare som skrivit taskiga saker om Henrietta på nätet?

Frågorna är många men som läsare blir man inte besviken. En mycket bra debut om livet i mellanstadiet av Cina Friedner.



Russin mitt i ramadan ställer till bråk

Måns och Mahdi Ramadan är den sjätte boken i lättlästa serien om det omaka kompisparet. Serien är skriven av danske Kim Fupz Aakeson och på något sätt är det något danskt över den här boken. Förklaringen till mitt påstående, som är helt ovetenskapligt, kommer senare i inlägget. Berättelsen börjar med att Måns sitter hemma på sitt rum och kollar Youtube. Då plötsligt ringer det på dörren. Måns är så fast i videotittandet att han inte orkar öppna. In på rummet kommer Mahdi som blir erbjuden ett russin från paketet som Måns har bredvid datorn. Mahdi tackar nej. Måns undrar varför och får då förklaringen att det är ramadan och att Mahdi därför som muslim inte får äta något under något från dess att solen går upp tills den går ned igen. Detta gäller under en månad. Att Mahdi inte får äta något tycker Måns är fasligt roligt. Han börjar reta Mahdi och håller fram russinen framför ögonen på honom. Nu börjar vi närma oss det "danska". Jag tror att vi i många svenska böcker skrivna för barn i mellanstadieåldern skulle fått en bra förklaring om vad ramadan är och att sedan ett närmande kan ske mellan karaktärerna i boken. Det sker icke här. Det sägs ju att att våra danska grannar är lite mindre politiskt korrekta än vi svenskar och det kan man nog se prov på här.

Måns retar Mahdi till vansinne för att denne inte får äta och det slutar med att de båda vilt börjar slåss på golvet. Efter kampen kommer mamma in och får då höra av de tilltufsade kompisarna att de har slagits på grund av ett russin. "Man måste nog ha varit med för att förstå", avslutar Mahdi och det är nog min uppmaning också. Läs boken. Den är rolig! Och även lite befriande att barn faktiskt kan bråka om en så banal sak som ett russin trots ett i grunden angeläget ämne.





Projekt Gemini

Ett annat jag är det första samarbetet mellan författarna Petter Lidbeck och Carin Gerhardsen.

Tonåringarna Rasmus, Amanda och Malin sitter på ett café i Stockholm. En man kommer in, sätter sig men går nästan lika fort igen. Malin får se att mannen glömt sin väska. Hon springer ut och efter honom. Där och då sprängs Malin i luften i ett förmodat terrorattentat.

Amanda, som nyligen förlorat sina föräldrar i en trafikolycka, blir förstås helt knäckt av förlusten av sin bästa kompis. Rasmus, som har skilda föräldrar med nya familjer och inte känner sig hemma någonstans, har också förlorat sin trygga punkt i Malin.

Amanda bor med sin moster Bim. Strax efter olyckan hälsar Rasmus på. Då råkar han få se det sista fotot som tagits på Amandas föräldrar. När de skulle åka hem från fjällen för några månader sedan slumpade det sig att de stannade på samma rastplats som Malin och hennes familj. Amanda tjatade sig till att få åka med i Malins bil. Det räddar hennes liv, eftersom föräldrarna omkommer. På fotot som togs strax innan de skiljdes åt står det en man i bakgrunden. Rasmus känner igen honom. Det är ju mannen som glömde sin väska på caféet! Det kan inte vara en slump att mannen är på samma ställe som Amanda två gånger, och båda gångerna har hennes närstående förlorat livet.

Amanda, Bim och Rasmus ger sig i väg på den sen länge planerade resan till Europa. De ska åka till Bukarest för att hälsa på barnhemmet Amanda kommer ifrån. Det blir dock inte den lugna resan som de har tänkt sig. I stället blir det en jakt på liv och död, och pusselbitar läggs samman en efter en...

Det här en otroligt spännande historia som knappt går att lägga ifrån sig!

Efterlängtad fortsättning

Alla ni som läste och gillade Ann-Helén Laestadius Augustprisade bok Tio över ett kan nu glädjas åt att uppföljaren Inte längre min har kommit ut. Eller, egentligen kom den redan i höstas, men den har varit utlånad här på biblioteket hela tiden, så jag har inte kunnat läsa den förrän nu. Platsen (ett Kiruna i förvandling) och personerna är desamma, men allt är ganska annorlunda. Maja och hennes familj har nu tvingats flytta till andra sidan av stan och Maja försöker vänja sig. Men när hon får veta att hennes gamla hus inte ska rivas, som hon först trott, utan flyttas, väcks hoppet om att familjen ska kunna flytta tillbaka till den gamla lägenheten. Den idén får hon dock inte något gehör för hos övriga familjen. Speciellt inte från lillsyrran, som äntligen har fått ett eget rum. Bästisen Julia har flyttat med sin mamma till Luleå och även där finns en liten spira av hopp - att hon ska komma tillbaka igen. Men Julia känns mer och mer långt borta, inte bara fysiskt utan även mentalt. Hon har börjat skapa sig ett nytt liv och Maja känner mer och mer att Julia nog inte längre är hennes. På plussidan finns dock att Maja mår betydligt bättre och inte längre lider av panikångest. Och så Albin förstås, hennes kille. Även om han stundtals verkar bry sig mer om hockey än om sin flickvän. Sammantaget kan man nog säga att Maja har förvandlats till en ganska ensam och lite vilsen tjej. Och vem skulle inte känns sig vilsen när allt man är van vid plötsligt förändras och försvinner? Jag tycker att Ann-Helén Laestadius på ett alldeles strålande sätt skildrar de svårigheter som kan finnas med Kirunas stora flytt och vilka konsekvenser en så här stor förändring kan få för den enskilda människan.

Ett liv skört som papper

Emilia har en hemlighet. Inte någon rolig hemlighet som gör att det bubblar inombords av att veta något som ingen annan vet, utan en hemlighet som är som en mina. En mina som hotar att spränga inte bara hennes egen tillvaro utan mångas runtomkring. En hemlighet som gör att hon inte längre är glad och nästan aldrig gör saker som är roliga. Och allting började den där hemska dagen då Theresia dog. Theresia som gått i samma klass som Emilia, men som Emilia aldrig riktigt kände. Theresia som blev påkörd av ett tåg och lämnade en familj och en skola i chock. Nu har det gått en tid sedan dödsfallet, men på skolan har man inte riktigt hunnit hämta sig ännu. Därför har skolans ledning bestämt att en lektion varannan vecka ska vikas till gruppaktiviteter. Alla elever blir indelade i en grupp tillsammans med två elever från de andra årskurserna. Tanken är att man ska lära känna andra än de man brukar umågs med och på så sätt skapa en bättre sammanhållning på skolan. Emilia är inte särskilt pepp på den här idén och när hon får veta att hon har hamnat i samma grupp som Viktor Holmberg, Theresias bror, känns projektet inte bara lite jobbigt utan totalt omöjligt. Hon kan INTE vara i samma grupp som Viktor. Inte efter det som hände med Theresia. Förgäves försöker hon få byta till en annan grupp, men reglerna är stenhårda, alla ska stanna kvar i de grupper de har blivit tilldelade. Så Emilia har inget annat val än att gilla läget. Och Viktor, han förstår inte varför Emilia vill byta grupp. Han känner ju inte till hennes hemlighet...

När jag började läsa boken kände jag mig faktiskt ganska förvirrad och den känslan höll i sig en bra bit in i handlingen. Eftersom Emilias hemlighet inte bara är hemlig för människor runt omkring henne utan även för läsaren är det svårt att förstå varför hon agerar som hon gör. Men ju längre fram man kommer desto mer klarnar det och berättelsen växer. Papperssjälar är Emma Johanssons debut och den lovar gott inför framtiden. Det är en berättelse om skörheten i livet och om vänskap, kärlek och stor sorg. Ett extra plus får den för det mycket fina omslaget!

Mest populära barnböckerna under 2018

De senaste årens tungviktare inom barnbokslitteraturen står sig bra. Det framgår av den statistik som Vetlanda bibliotek har tagit fram angående mest utlånade barnböcker under 2018. När det gäller böcker för barn i mellanstadieåldern så har mysrysardrottningen Ingelin Angerborn lagt beslag på de tre översta placeringarna. Mest populär bland de så kallade Hcg-böckerna är "Rum 213", som sedermera också blev film. Därefter kommer "Fyr 137" och "Sal 305". Bibliotekschef Anette Lundgren är inte förvånad över denna statistik. "Angerborn är ju något av nutidens Maria Gripe. Hon skriver underhållande och roligt om övernaturliga saker och det uppskattas bland läsarna", säger Lundgren. Närmast efter Ingelin Angerborns boktrio i topp kommer Åsa Larssons första del i Paxserien, "Nidstången". Den bok som lågstadieelever läste flitigast under 2018 var "Slottsmysteriet" med Martin Widmark. Här återfinns förövrigt många av böckerna inom serien "Lasse-Majas detektivbyrå". Tvåa på listan för de så kallade Hcf-böckerna kommer den första boken i serien "Handbok för superhjältar". Många unga har alltså tagit superhjälten Lisa till sina hjärtan. "För övrigt bland böckerna för de yngre så återfinns många lättlästa hästböcker. Djur är alltså något som alltjämt är populärt att läsa om", säger Lundgren som också nämner en annan av sina favoriter, nämligen Katarina Genas böcker om Mystiska skolan. Bland bilderböckerna så har Maria Nilsson Thore fyra av sina böcker i den absoluta toppen. Mest poppis är "Alla tre på förskolan". Att Nilsson Thore är så eftertraktad bland de yngre läsarförmågorna är något som Anette Lundgren gläds åt. "Vi hade ju med Maria Nilsson Thore på "Bilderbokens möjligheter" så det är klart att det känns lite extra roligt. Sen noterar jag också att några av klassikerna håller fortfarande, exempelvis "Lilla spöket Laban" som kom redan 1965", säger hon.
Återstår att se om Angerborn och Nilsson Thore kommer återfinnas i toppen även när det blir dags att summera 2019 lite längre fram?

Topp 5 åldern 9-12 år: 1) Ingelin Angerborn "Rum 213", 2) Ingelin Angerborn "Fyr 137", 3) Ingelin Angerborn "Sal 305", 4) Åsa Larsson "Nidstången", 5) Petter Lidbeck "Men finns ändå".
Topp 5 åldern 7-9 år: 1) Martin Widmark "Slottsmysteriet", 2) Elias Våhlund "Handbok för superhjältar, del 1", 3) Katarina Genar "Spökhunden", 4) Erika Eklund Wilson "Märta och storhästen", 5) Martin Widmark "Modemysteriet".
Topp 5 bilderböcker: 1) Maria Nilsson Thore "Alla tre på förskolan", 2) Maria Nilsson Thore "Bus och frö på varsin ö", 3) Maria Nilsson Thore "Petras prick", 4) Maria Nilsson Thore "Vem ser Dim?", 5) Jujja Wieslander "Mera fart Mamma Mu"

Poetiskt om ett barns oro över sin pappa

Debutanten Oskar Kroon gör sin entré på barnboksscenen och vilken entré sedan! "Mitt fönster mot rymden" är skriven på ett insiktsfullt och nästan poetiskt sätt. Den handlar om Gurkan som bor med sina båda föräldrar i en lägenhet. Mamma studerar till rymdforskare och pappa säljer vitvaror. De båda träffades i pappa Lasses elektronikaffär när mamma skulle köpa en brödrost. Romantiken har alltså flödat.
Men så en dag händer något. Det börjar med hostan. Pappa får ordentliga hostattacker på morgonen när han står och brygger kaffe. Efter ett tag hostar han hela dagen. Samlivet mellan föräldrarna blir också sämre eftersom pappa vill ha ordning och reda medan mamman fokuserar all sin kraft på sin avhandling.
Vad är det då det poetiska i boken? Som läsare får man följa familjens liv samt naturens och årstidens svängningar. Språket är rikt och drömskt och man får lära sig mycket under läsningen.
Hostan blir allt värre och pappan måste till slut åka in på sjukhus. Detta trots att han lovat Gurkan att de just denna dag skulle gå och köpa och äta vårens första glass. Gurkan får besöka sin pappa på sjukhuset. Pappan ser nästan ut som vanligt, han är bara lite mindre. Och gråare. Frågorna från Gurkan är många. "Vad heter doktorerna? Kan du gå själv? Vilken spak drar man i för att fälla upp sängen?" Och den kanske allra viktigaste frågan: "När kommer du hem?"
En mycket intressant och bra bok som skiljer sig från mängden. Illustrerad av Josefin Sundqvist som belönats med Slangbellan.

Nomadfamilj tar flytten genom Gobiöknen

När jag nyligen skulle sortera in nya böcker till bilderbokstråget på en filial upptäckte jag en mycket intressant och rolig bok. Den är skriven av det äkta paret Ichinnorov Ganbaatar och Baasansuren Bolormaa som kommer från Mongoliet. De båda har studerat på konstakademien i Mongoliet och deras konstnärliga kvaliteter kommer väl fram i den här boken. Illustrationerna är fina och innehållsrika. Precis som många av parets andra böcker handlar denna om det traditionella livet i Mongoliet. Huvudpersonen är en flicka vid namn Toya som tillsammans med sin familj ska flytta. Djuren måste få komma till nya betesmarker med större tillgång till vatten och gräs. Toyas familj är nomader och då ingår det i livsstilen att flytta för att förbättra livssituationen.
Den stora utmaningen för familjen är att ta sig över Gobiöknen. Här är det stekhett på dagarna och på nätterna lurar faror som exempelvis ylande vargar som vill sätta tänderna i familjens boskap.
Utöver de fantastiska bilderna får man lära sig mycket när man läser denna bok. Om nomaders liv och kultur, om olika djur och man får in nya ord i vokabulären.

Ojämnt om kärlek men höjdpunkter överväger

Alla minns väl känslan. Första gången man blev kär i någon. Alla minns väl också oförmågan att göra något åt det. Svettiga händer, muntorrhet, misslyckade telefonsamtal. Att man hellre stod vid godiskiosken och umgicks med kompisarna under mellanstadiediscon än att gå fram och fråga någon tilltänkt om man skulle dansa.
Ett gäng författare, bland annat Sara Kadefors och Rebecka Åhlund, har också grävt i sina minnen under skoltiden. Resultatet går nu att läsa i denna bok som handlar om kärlek på mellanstadiet.
Igenkänningsfaktorn är hög. En kille blir exempelvis av en tjej tillfrågad om han vill vara ihop med henne. Det vill han ju mest av allt i hela världen men han har bara så svårt att visa det. Allt han vill är att gå längs vägen hand i hand eller att läsa och se på tv ihop. Tyvärr är rädslan att vara ihop med någon starkare och på sportlovet glömmer han till och med att han är ihop med henne. Kontentan blir att tjejen tröttnar och gör slut med honom.
I en annan kärlekshistoria får vi följa med en tjej som tillsammans med sin familj reser genom ett regnigt Europa. När bilen får motorstopp får de hjälp av en tysk familj. I denna familj bor en jämnårig kille med tjejen. Finns det något som heter "kärlek vid första ögonkastet" så drabbas tjejen i berättelsen av detta. Den första kyssen utväxlas. Resan får dock ett abrupt slut när tjejens mamma och pappa berättar att de ska skiljas och att man därför måste avbryta resan.
I denna bok ryms alltså inte bara berättelser om lycklig kärlek. Ibland blir det fel med kärlek och det känns realistiskt att dessa historier också får plats. En annan positiv aspekt med denna bok är att kärlekshistorier som inte är konventionella också berättas.
Nivån på berättelserna är något ojämn, men höjdpunkterna gör att denna bok verkligen kan rekommenderas.

Välkommen till Isaks universum

Efter den glimrande barnromanen "Minoo och vinterskeppet" kommer Anna Ehring nu med en ny pärla, "Isaks universum". Boken handlar om Isak som mest av allt älskar att vara i vattnet. Här kan han fly undan bråken som hans pappa och mamma har på natten.
Isaks kärlek för vatten gör att han funderar på att börja med simning, men eftersom det handlar om att simma snabbt och att tävla vill han inte. Det är just själva tiden han vill undvika.
"Ibland önskar jag att tiden inte fanns. Jag får ont i magen av tid", funderar Isak och tänker bland annat på hans stressade föräldrar som måste komma till jobbet i tid och alla andra tider som Isak måste hinna till.
Nej, Isak vill mest ta det lugnt och fundera och reflektera över saker och ting. Det kan han göra med sin bästa kompis, Albin. Albin har astma och kan inte anstränga sig fysiskt, men han är bäst eftersom han alltid lyssnar på vad Isak har att säga.
I boken försöker Isak få fler relationer. Han är exempelvis nyfiken på Blenda, men problemet är de har så svårt att förstå varandra, som att Isak trivs bäst när han ligger flytande i vattnet och tänker på världsalltet. Isak har dock väldigt svårt att släppa tanken på Blenda, men hur kan han närma sig henne?
En lågmäld och mycket vacker bok som väcker väldigt mycket tankar.

Biltokige Joel ska köpa A-traktor

"Epa på annons" är en ny lättläst bok i serien om den 14-årige fordonsintresserade Joel. Han älskar A-traktorer över allt annat och surfar in på Blocket varje dag i jakt på fynd. Självklart längtar han efter att ta körkortet och han har redan köpt tärningar som ska hänga i hytten.
Så en dag hittar han dröm-epa:n på en annons, en Volvo 740 med vinröd lack. Tillsammans med en bilintresserad kompis och mamma bestämmer de sig för att åka och titta på traktorn. Joel blir blixtförälskad i fordonet och de beslutar sig för att köpa.
Frågan är om allt inte går lite för lätt? Joel börjar grubbla över om han gjort en dålig affär. Är det en så bra traktor han köpt egentligen?
Detta är såklart en bok för alla ungdomar som älskar fordon av alla de slag. Historien har också en liten knorr på slutet som får oron att pirra till lite extra i magen.

Inte så enkelt att bara dra

Sedan debuten "Sms från Soppero" har journalisten och författaren Ann-Helén Laestadius enträget skrivit om samernas livsvillkor. 2016 prisades hon för sitt flit och uppmärksammades med Augustpriset i kategorin bästa barn- och ungdomsbok för "Tio över ett".
Nu har hon skrivit ännu en bok i samma ämne. Det handlar om lättlästa "Bara dra" som handlar om den unga samen Johannes. Sedan barnsben har han hjälpt familjen med renskötseln och 19 år fyllda står han i begrepp att ta över ansvaret för verksamheten.
Att vara same och renskötare är dock synonymt med ett hårt och tufft liv. Nyligen har en av hans närmaste vänner tagit livet av sig och Johannes har börjat fundera på en annan tillvaro.
Han träffar Minna som han blir kär i och får erbjudande om att ta jobb i gruvan i Kiruna. Precis när han beslutat sig för att tacka ja blir hans pappa påkörd av Johannes alkoholiserade vän och blir svårt skadad. Det är snart dags för kalvmärkningen och familjen räknar nu med Johannes mer än någonsin.
Hur ska han göra? Ta sitt ansvar för familjen och renskötseln eller följa sitt hjärta?
En mycket bra bok om frihetslängtan men också om ansvarskänsla för sin familj och dess traditioner.