Jag är en "sucker" för sagor. Särskilt sagor som börjar med orden "Det var en gång". Lilla Törnrosa av Ane Gustavsson har det här klassiska anslaget. Detta är alltså en variant av Törnrosa, men i ny och modern tappning.
Snart är man inne i den här vackra men också, för den som kan sina Törnrosa, sorgliga berättelsen som handlar om paret som verkar ha allt. Ett fint hus med närhet till naturen och alla dess djur. Men de saknar att barn att dela allt detta underbara med. En stjärnklar kväll när kvinnan badar i tjärnen uppfylls dock alla deras önskningar. En groda lovar att de snart ska få sitt barn och så sker också.
Lilla Törnrosa träder in i handlingen och det är ett älskat barn. Ett stort kalas ordnas dit alla djur kommer och ger sina gåvor till barnet. Ugglan ger exempelvis Lilla Törnrosa klokhet, grävlingen ger styrka och björnen mod. Ett djur har man glömt bjuda på kalaset. Det är lodjuret och detta kommer få ödesdigra konsekvenser. När kalaset är i full gång öppnas plötsligt dörren och en kall vind blåser in. I dörren står lodjuret och väser fram en förbannelse över Lilla Törnrosa.
"När hon fyller 10 år ska hon sticka sig på en spinnrocks slända och dö". När lokatten försvunnit blir alla deltagare på kalaset förtvivlade. Hur ska det nu gå för den underbara flickan? Kommer hon verkligen att dö när hon är tio år? Och finns det någon räddning?
En alldeles underbar bok, fylld med fina illustrationen och magi, som en saga sig bör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar